Nu laddar centerpartiet om

Jag gör inte vågen för den uppgörelse som alliansregeringen gjort kring energipolitiken. Självklart är det är ett steg framåt i uppgörelsen att vi får även en koppling till en hållbar och sammanhållen energi- och klimatpolitik. För oss i Västerbotten har vi ju stora möjligheter att utveckla och producera förnybar energi. Vi har också en industri som är starkt beroende av en trygg energiförsörjning. Men satsning på förnyelsebar energi i form av bla vind, sol och biomassa samt utveckling av ny hållbar energi och energieffektiviseringar är ju alla partier helt överens om. Dessa satsningar kommer ju allt snabbare och kommer även om vi inte bygger nya kärnkraftverk.
Om jag skulle tolka något positivt i uppgörelsen så är det.
1. Kärnkraftsparantesen förlängs. Vi ser fortfarande ett slut men det blir längre fram.
2. Inga fler än de 10 kärnkraftverk vi har idag ska finnas totalt under parantesens tid.
3. Kärnkraften får bära sina egna kostnader och det kan innebära att det är osäkert när och om nya kärnkraftsverk byggs.
4. Den förnybara energin blir lika viktigt ben – det treje – som vattenkraften och kärnkraften.

Men debatten kring kring den här frågan om kärnkraft eller inte handlar också om känslomässiga aspekter. Många som idag är aktivt förtoendevalda kom med i centerrörelsen på Fälldnis tid. Så även jag som dessutom hade förmånen få sitta vid otaliga middagsbord där min far och Torbjörn diskuterade kärnkraften inte minst ur ett säkerhetstänkande. Förvaringen av uttjänt bränsle, olycker som blev verklighet(Harrisburg), ansvaret för kommande generationer och redan då alternativen som skulle rädda bla Norrland. Så det var för mig två viktiga orsaker till mitt engagemang i centerrörelsen som jag fortfarande bär i mitt hjärta. Vi flytt int`och Nej till kärnkraft. Dagens uppgörelse är därför förvisso ett historiskt beslut men glädjen och engagemanget blir ’nalta eljest’. Så huker centerpartister nu har vi laddat om’.