Sol och vrålande skotrar istället för obligationsoro.

Har varit i fjällen över påskhelgen. Därför min tystnad på bloggen. Tillbaka nu efter tre fantastiska soldagar i Klimpfjäll. Vilket underbart län vi har med ljuvliga vidder och härliga människor. Vi ska vara stolta över vårt län som kan erbjuda all denna prakt, särskilt när solen lyser från klarblå himmel. När man stilla glider fram på turskidor med lätt packning och samtidigt få umgås med familj och vänner, ja då laddas verkligen batterierna.

Ibland ja rätt ofta avbryts dock tystnaden av vrålande, frustande och stegrande skotrar, någon sakta puttrande men de flesta rusar fram i nära 100 km/t . Man kan undra hur länge den här explosionen av skotrar kan fortgå. I en värld och i en daglig debatt om miljö och energibesparingar. Det är så lungt och uppfriskande i fjällen kan kännas lite fel när tystnaden avbryts av vrålande skotrar som stormar fram som lemmeltåg. Men bra preparerade spår för oss turskidemotonärer blir det i alla fall.

Men att få vara i vår fantastiska fjällvärld känns dock bättre än att tillbaka i vardagen få sig den nästan dagliga framförda oron för landstingets obligation som några tror blir värdelös. Det känns nästan som vissa verkligen vill att det blir en sanning.