Nu är tiden inne för att börja tänka i nya banor vad gäller kommunal ekonomi. Det jag vill lyfta i dagens inlägg är det faktum att de flesta kommuner i Sverige tänker i för snäva banor när de fattar beslut i olika frågor. I de allra flesta fall tittar man snarare på de ekonomiska effekterna av det enskilda beslutet, detta utan att ta reda på hur det påverkar kommunens ekonomi i stort, och kommunens resultat på sista raden.

Låt mig nedan lista ett par scenarier för att förklara vad jag menar:

• Säg att skolan brottas med dålig ekonomi, och för att få den i balans beslutar att lägga ner en skola eller 2 för att få lägre lokalkostnader. Självklart blir skolnämdens kostnader lägre, men vad man glömmer är att det skapar en vakans och ett hyresbortfall för det kommunala fastighetesbolaget. Slutsatsen är därför att kommunens kostnader sannolikt ökar snarare än sänks, detta därför att man till ekvationen ovan även måste lägga de merkostnader skolan drabbas av när man nu måste skicka eleverna till en skola längre från hemmet. Görs detta innan beslutet tas kanske beslutet skulle bli ett annat, detta om man innan beslut alltid ser till kommunens totala ekonomiska utfall av beslutet.

• Det andra exemplet jag vill lyfta är konkurrensutsättning och upphandling av kommunal serviceverksamhet. När jag växte upp på 60 och 70 talet var det vanligt att kommunen placerade människor som av olika anledningar inte kunde få jobb i det privata näringslivet i olika kommunala service verksamheter. På detta sätt fick arbetstagarna både arbete, lön, arbetskamrater och social samvaro samtidigt som kommunen fick arbete utfört. Även om utförandet i vissa fall kunde ta lite längre tid var det trots allt positivt för den totala ekonomin för kommunen. När dessa verksamheter sedan konkurrens utsattes blev dessa människor utan jobb. I slutändan blev dessa individer ändock kommunens ansvar i och med att de numera uppbär socialbidrag. Socialbidrag drabbar som bekant kommunens budget rakt av, och jag vill därför påstå att kommunen i och med privatiseringen drabbats av dubbel kostnad, först kostnaden för utförandet av servicen, sedan kostnaden för socialbidrag. Sammantaget blir resultatet av detta negativt för kommunen.

Jag tycker därför att vi måste införa ett nytt sätt att tänka i landets kommuner vad gäller hur beslutsprocesserna ska utformas. Som jag ser det måste vi inför varje beslut göra en ordentlig konsekvensanalys, analysen ska tydligt belysa de totala effekterna av varje enskilt beslut, och hur dessa beslut sedan påverkar kommunens totala ekonomiska resultat.

Görs detta på rätt sätt är jag helt övertygad om att även privatiseringsivrarna får sig en tankeställare. Med det system jag förespråkar blir det med ens mycket klarare och tydligare hur olika beslut påverkar kommunens totalekonomi.

Jag är dessutom övertygad om att även de som idag hyllar avreglering och privatisering får sig en tankeställare och börjar tänka om. Förhoppningsvis inser de att privatisering och konkurrensutsättning av kommunala verksamheter väldigt sällan får de positiva effekter för kommunen som man tidigare trodde.

Personligen kommer jag därför att driva frågan, och arbeta för ett tankesätt i Umeå kommun där vi alltid ser till det totala ekonomiska utfallet av alla beslut som fattas.

Vi får aldrig glömma att vi som politiker har samma ansvar för kommunens balans och resultat räkning som styrelser och företagsledningar har för privata företag. Det är till och med så att aktiebolagslagen föreskriver att styrelse och VD har det totala ansvaret för balans och resultaträkningen, och att de i den kapaciteten alltid kan göras ansvariga om något går fel.

Låt oss därför göra Umeå till en föregångs kommun i landet, en kommun där vi vågar ifrågasätta och debattera effekterna av de beslut som ligger på bordet innan vi fattar dem.

Kom ihåg vad som står i min tag-line:

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag.”