Utan att veta om det så var mitt föregående inlägg som handlade om vikten av att reglera bank & finansindustrin oerhört träffsäkert och rätt i tid.

I olika artiklar bland annat i VK:s näringsliv24 på nätet går det att läsa om att den svenska börsen nu är nere på sin lägsta nivå sedan december 2013 och att två års uppgångar  försvunnit.

I artikeln intervjuas SEB:s analyschef Esbjörn Lundevall och det han säger är viktigt och något som borde få oss att reagera och dessutom reagera starkt och resolut. Det han säger är att Sverige förvisso sluppit undan det värsta raset vad gäller bankaktier men att det trots det inte råder några som helst tvivel på att det är just bankerna och finanssektorn som är centrum för oron på världens börser.

I övriga Europa har banker fallit väldigt, väldigt häftigt för att citera Lundevall.

Nu har även de svenska bankerna en knuff neråt med fallande aktiekurser som följd – Swedbank med 7%, SEB 5% och Nordea med 2 % – Dessutom lär raset bland bankaktier fortsätta under överskådlig tid i och med att Sverige inte skiljer sig allt för mycket åt från övriga Europa.

Frågan vi måste ställa oss är varför världen ser just bankerna som det stora orosmolnet på börserna?

Vi bör även ställa oss frågan hur börsnedgången och bankernas beteende påverkar våra gemensamma tillgångar och de tillgångar som är avsatta till pensioner?

För mig är svaret givet – Alla ekonomer och alla med en gnutta sund förnuft inser att en bransch som har en riskexponering som är 10 gånger större än den globala ekonomin är en riskfaktor – Dessutom en stor och alarmerande sådan. Det är därför bankaktierna faller som stenar på världens börser.

Hur ogärna vi än vill göra så finns det bara ett sätt att få ordning på torpet och det är genom att reglera banker och finansinstitut så att de måste sluta upp med sin sanslösa och i längden ohållbara riskexponeringar.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”