Livet i vår del av världen är långt ifrån enkelt att leva – Framför allt inte om vi vill leva både bra och samtidigt hållbart och med minsta möjliga miljöpåverkan för att skona vår planet så mycket det går. 

Alla vet innerst inne att klimathotet är reellt och något vi måste göra något åt även om långtifrån alla har ekonomisk möjlighet att göra så om de vill äta sig mätta i dagens samhällssystem.

Beslutet att ställa om till ett mer hållbart sätt att leva är således politiskt betingat och ska detta bli verklighet för ALLA grupper i samhället måste detta beslut fattas politiskt och inte av giriga marknadskrafter som sätter vinst före ett hållbart levnadssätt.

En hållbar livsstil förutsätter en övergång till ett samhälle byggt på den cirkulära ekonomins doktriner. En övergång som samtidigt som den skapar en hållbar livsstil även skapar en jämlik livsstil.

Fossilanvändandet måste minskas drastiskt för att med tiden upphöra helt och hållet. Användandet av förnyelsebara energikällor såsom sol, vind och vatten måste bli norm. Framtidens fordon måste drivas med el och/eller hydrogen producerat på ett förnyelsebart sätt samtidigt som det kollektiva resande ökar drastiskt.

Så även sättet på hur och vilken mat vi äter. Närproducerade livsmedel med ett minimum av transporter producerade av ett jordbruk som använder förnyelsebara drivmedel och helt fossil och kemikaliefria odlingsmetoder är ett måste om planeten jorden ska överleva.

Mitt eget intresse för cirkulär ekonomi väcktes i samband med en resa för ett bra tag sedan. Poletten trillade så att säga ner och allt sedan dess har jag varit helt och fast övertygad om att cirkulär ekonomi är framtidens ekonomiska modell.

Ju mer jag studerar den cirkulära ekonomin och dess lärosatser och teser – ju mer övertygad blir jag om dess förträfflighet.

Frågan är inte om utan snarare när vi behöver ställa om för att vår planet ska räddas från undergång. För egen del tycker jag att vi ska ställa om så fort som möjligt.

Oavsett vad vi tycker, och oavsett hur vi förhåller oss till miljöfrågor och hållbar utveckling går det inte att värja sig från det faktum att det är inom den cirkulära ekonomin som morgondagens företag kommer att växa fram. Det är inom denna sektor vi kommer att hitta morgondagens motsvarigheter till dagens IKEA, Google, Apple, Ford etc.

Cirkulär ekonomi kallas den tillväxt som sker utan behov av nya resurser. Skillnaden mot den linjära ekonomin som tillämpas i dag kan lättas beskrivas på följande sätt:

• Linjär ekonomi = Råvara + Produktion + Konsumtion + Avfall + Destruktion.
• Cirkulär ekonomi = Råvara + Produktion + Användning + Återvinning + Användning

McKinsey släppte i dagarna en rapport om cirkulär ekonomi som gör att ALLA borde bli ivriga påhejare för en snabb omställning till cirkulär ekonomi. Rapporten ger vid handen att cirkulära affärsmodeller kan ge 1,600 miljarder euro i samhällsnytta och samtidigt halvera dagens nivåer av koldioxidutsläpp.

Utöver detta har EU kommissionen gjort en egen undersökning vars rapport visar att en resurssnål ekonomi kan skapa 2 miljoner nya jobb och spara 160 miljarder euro åt medlemsländerna. Dessutom visar deras rapport att denna tillväxt kan skapas utan ytterligare energi- och materialförbrukning.

För Sveriges del innebär en övergång till cirkulär ekonomi stora utmaningar men även stora möjligheter att skapa nya jobb. Jobb som under lång tid framöver skulle hjälpa oss att skapa tillväxt i vår ekonomi förutsatt att alla i samhället har möjlighet att leva enligt den cirkulära ekonomins teser och budskap.

Utmaningarna finns främst inom området transporter och nödvändigheten av att ställa om till hållbara transportsätt. Därför behöver vi investera i både forskning och nya järnvägar men även i praktiska och jobbskapande åtgärder som att renovera och rusta upp ”miljonprogrammens” fastigheter och göra dem grönare.

Cirkulär ekonomin öppnar även för tillväxten av den företagssektor som börjat poppa upp under benämningen sociala företag. Sociala företag kan enklast beskrivas som en modern form av kooperativa företag som verkar för nyttan snarare än vinstintresset och som ett resultat av människors krav på högre livskvalitet.

Dagens samhälle är en produkt av den linjära ekonomin och dess lärosatser och med rätt politiska beslut kan vi bana väg för morgondagens ekonomiska modell som oundvikligen kommer att bli den modell som vilar på den cirkulära ekonomins trossatser.

Den linjära ekonomin är en gammal företeelse med minst 100 år på nacken. Att vi fortfarande 100 år senare lever i och med den linjära ekonomin kan troligtvis tillskrivas vår aldrig sinande tro på att världens resurser är oändliga och att global uppvärmning och miljöhot går att angripa med nuvarande affärsmodell.

Personligen är jag övertygad om att den linjära ekonomin är en både förlegad och förfelad affärsmodell. I vart fall om vi vill lämna över vårt jordklot som en fortsatt beboelig plats till framtida generationer.

Det borde således inte vara alltför svårt att få människorna att förstå att det sunda förnuftets princip är att hushålla med resurser och inte kasta saker som har ett värde. Saker ska inte kastas, snarare återvinnas och återanvändas.

För att få detta att fungera måste dagens affärsmodeller byggas om och anpassas till den cirkulära ekonomins formel. Detta innebär:

• Att de biologiska materialen redan från början är giftfria och enkla att kompostera.
• Att de tekniska materialen likt plast, metaller och legeringar redan initialt är designade på ett sådant sätt att de enkelt kan återanvändas med ett minimum av energiförbrukning.
• Att ett införande av cirkulär ekonomi inte gör avkall på vare sig funktionalitet eller kvalitet hos produkterna.

Många lever i villfarelsen att en övergång till cirkulär ekonomi per automatik innebär att vi stoppar världens ekonomiska tillväxt vilket är helt fel.

Genom att bli bättre på återvinning kan vi ställa om till cirkulära affärsmodeller utan att företagandet eller tillväxten skadas. Med bra återvinning kan företagen uppgradera och tillverka sina varor av återvunnet material och fortsätta att tjäna pengar precis som tidigare.

Skillnaderna består i att vi ersätter konsumtion med användning. Och att vi ersätter avfall och destruktion med återvinning och ytterligare användning i all oändlighet. Detta görs i ett kretslopp som i princip blir oändligt, och där näst intill inget av det vi tillverkar blir till avfall.

Med en nypa sunt förnuft går det att inse att cirkulär ekonomi på intet sätt är ett nytt sätt att tänka – Snarare en återgång till gamla tankesätt.

Redan i det gamla bondesamhället praktiserade vi de tankar och principer som den cirkulära ekonomin är byggd på. Dock finns en viktig och avgörande skillnad mellan det traditionella återanvändandet i bondesamhället, och det återanvändande som förespråkas i den cirkulära ekonomins affärsmodell.

Skillnaden består i att vi med en affärsmodell byggd på cirkulär ekonomi får en ekonomi som skapar ett samhälle som blir som på den gamla goda tiden, men utan FATTIGDOM!

Den del av samhället som är yngre än 30 år har redan insett den cirkulära ekonomins förträfflighet och är på väg att anpassa sig till densamma medan vi som är äldre än 30 år har en bit kvar innan vi tillfullo inser den cirkulära ekonomins förträfflighet och inser att devisen att ”less is more” är betydligt sundare än vår tro att den som har mest när denne dör vunnit livets maratonlopp.

Som tänkande individer (en skara till vilken jag räknar mig själv) bör vi därför inse att det inte finns någon ursäkt för att vänta med införandet av cirkulär ekonomi.

Som politiskt engagerad socialdemokrat ser jag dessutom stora möjligheter för Sverige att ta ledningen på detta område. Att principerna och värderingarna som finns inbyggda i den cirkulära ekonomin appellerar rakt av till våra ideologiska grundvärderingar om KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE och ett JÄMLIKT samhälle är bara ett extra plus i sammanhanget.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”