Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Viktigt att politikens fokus är socioekonomi och inte sociokultur.

Äntligen börjar saker och ting rätta till sig i den politiska debatten – Detta därför att debatten runt socioekonomiska levnadsbetingelser börjar ta över och ta tillbaka sin plats i politiken – Den plats som allt för länge handlat om sociokultur och nationalism snarare än om människors socioekonomiska levnadsförhållanden.

I DN kallades socioekonomins återkomst för gråsosseriets återkomst och då sannolikt därför att socioekonomi kan upplevas som tristare och mer grått att prata om.

Även om det är svårare att prata socioekonomi och de levnadsförhållanden olika socioekonomiska förutsättningar ger än det är att prata invandring och kulturell bakgrund går det aldrig att bortse från att människors grå vardag berör oss alla – Du likväl som jag.

Hur samhällsbygget ser ut och hur vi ska ha bra socioekonomiska och mer jämlika levnadsförhållanden måste alltid vara den politiska debattens främsta fokus – I vart fall om vi påstår oss värna människorna och den gråa vardag de omges av varje dag.

Palme sa redan på 1960-talet att det skulle komma tider när vi ser mörka populistiska krafter som med alla till buds stående medel försöker presentera enkla lösningar på komplexa problem genom att skuldbelägga vissa grupper av människor.

Med SD:s intåg på den svenska politiska arenan har vi sett och upplevt just detta där SD med alla till buds stående medel försöker föra sociokulturell debatt snarare än socioekonomisk debatt för att försöka föra väljarna bakom ljuset genom att skylla allt som går fel i samhället på invandring och invandrare.

SD pratar i allt de gör sociokultur och påstår att förekomsten av andra kulturella bakgrunder än den svenska skapar problem i samhället. Vad man försöker få människor att tro är att det är skillnad i kultur snarare än skillnad i ekonomiska förutsättningar som drar isär vårt land.

Att gråsosseriet anses vara tillbaka därför att väljarna insett att det är i de socioekonomiska frågorna och i de socioekonomiska levnadsbetingelserna svaren på varför saker i samhället gått fel finns inger hopp om att vi får den bättre morgondag jag avslutar alla mina blogginlägg med.

Som genom ett trollslag börjar nu mer och mer i den politiska debatten att handla om det som är politikens huvuduppgift – Att beskriva samhällsbygget, dess struktur och vem samhällsbygget är till för.

Jag och fler med mig har jobbat länge för att så ska bli fallet och för alla oss vill jag utbrista i ett stort ÄNTLIGEN.

Avslutningsvis hoppas jag att vi från och med nu kan inse att vägen framåt i den politiska debatten är att debattera socioekonomi snarare än sociokultur – Gör vi det är SD:s inflytande i svensk politik snart ett minne blott.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

 

12 kommentarer

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Svaret på hur det kommer att gå i det tyska parlamentsvalet får vi när parlamentsvalet går av stapeln inom kort och delstatsvalen är ganska dåliga värdemätare på hur det kommer att gå i parlamentsvalet då även tyskar i allt större utsträckning röstar olika i olika sorters val.

      Sedan vill jag inte bygga 245:or 2017 men väl bilar av samma kvalitet men med ett modernt utseende. Det du och fler med dig måste förstå är att det inte är fel på de politiska idealen utan på sättet på vilka dessa förpackats och förklarats. Precis som med 245:an handlar det om att bevara kvaliten men förnya utseendet vilket vi Socialdemokrater nu är i full färd med att göra.

      • Jonny Disenfeldt

        ”Sedan vill jag inte bygga 245:or 2017 men väl bilar av samma kvalitet men med ett modernt utseende. ”

        245′ans krockkvaliteter var mycket sämre än dagens bilar bara för att ta ett exempel …din politik är föråldrad, den är omodern.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Socialdemokratisk politik blir aldrig omodern Jonny – Blir något omodernt så är det vårt sätt at förklara den som måste anpassas till vår tid.

          Det är precis därför jag säger att 245:an ska få uppgraderad teknik men då en som är lika hållbar därför att den bygger på samma grund – Dvs. precis samma sak som vår Socialdemokratiska politik.

          • Jonny Disenfeldt


            Nej Anders, du gjorde en jämförelse enligt ””Sedan vill jag inte bygga 245:or 2017 men väl bilar av samma kvalitet men med ett modernt utseende. ””

            Det visar hur dåligt uppdaterad DU är vad gäller utvecklingen av bilar och samhället.
            245′an är i högsta grad omodern och dålig jämfört med dagens bilar, DU tror att det bara är en fråga om att modernisera utseendet, så lite du vet Anders.

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Kvalitetsmässigt var 245:an en mycket bra bil och det är det jag hänvisar till – Det går att bygga modernt men göra så med bibehållen kvalitet vilket du kommer att erfara med Socialdemokraternas samhällsbygge.

  1. SNOW

    Skall socialdemokraterna förändra något i vinterväghållning också
    konstigt att det blivit så dåligt de sista åren? Hoppas på bättring
    när man skall köra rullator. Bygg då ingen 245 igen den skulle inte klara
    is valkarna det gör inte dom moderna bilarna heller. Politisk utveckling
    verkar inte vara till det bättre. Man ser och önskar en bättre morgon dag.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Även jag tycker att snöröjningen och väghållningen ska förbättras – At det ska bli så kämpar jag för varje dag när jag mötsr mina partikamrater som sitter i beslutande ställning runt det.

  2. Micke

    Bra skrivet och helt rätt uppfattat.

    Läste på DN idag en intressant artikel om den socioekonomoska utvecklingen i landet som jag tyckte var intressant, skriven av Lars Linder. Sammanfattar kortfattat sanningen i den socioekonomiska utvecklingen i landet sista 50 åren.

    Citat – En liten tidsresa. 1965 vållade dåvarande kommunistledaren CH Hermansson en yrvaken debatt i Sverige med sin bok ”Storfinansen”, där han visade att femton familjer med Wallenberg i spetsen inte bara styrde svenskt näringsliv utan också ägde en oproportionerligt stor del av den samlade svenska förmögenheten.

    Det var en omskakande insikt i jämlikhetens land som bidrog till det följande decenniets radikalisering och inte minst till genomslaget för idén om löntagarfonder, att en del av företagens vinster skulle återföras till dem som gjorde jobbet.

    Så hur gick det? Tja, den gången hade de där familjerna tillgångar motsvarande ungefär en sextiondel av Sveriges dåvarande BNP. I dag sitter de femton rikaste personerna på en förmögenhet som vuxit till närmare en tredjedel av dagens BNP.

    Och inte nog med det, de betalar numera ingen skatt på sina förmögenheter och stora fastigheter som på 60-talet, inte ens på de väldiga arv de för vidare till nästa generation. Överklassen har med andra ord sedan dess blivit ett nytt skattefrälse, lika befäst som adeln förr i världen.

    Om det förhållandet, en närmast ofattbar omvälvning av folkhemmets svenska samhällsordning, förs i dag ingen som helst debatt på ledarsidor eller i riksdagen, och inga plakat syns på gatorna. Det var utvecklingens gång, helt enkelt. Inget att göra åt.

    Men hur kunde den rikaste procenten få med sig politikerna på en sådan revolution?

    En intressant fråga och jag hittar delar av svaret i Erik Sandbergs nya bok ”Jakten på den försvunna skatten” (Ordfront) – ett slags svensk tillämpning av Thomas Pikettys forskning om balansen mellan inkomst, skatt och förmögenhet.

    Under fyra decenniers utnötningspropaganda för att chocksänka skatterna på ägande och bolagsvinster är det framför allt två mytiska monster näringslivets lobbyister viftat med som skrämselargument. Sandberg punkterar dem båda.

    Det ena är den etablerade, lite skämmiga bilden av det S-märkta Sverige som högskattetyrannins land framför andra. Och visst, arvs- och marginalskatterna var höga på 1960-talet – men inte alls bara här. De var faktiskt ännu högre i både Storbritannien och USA, och båda har arvsskatten kvar än i dag.

    Den andra är globaliseringen. Och jodå, dess effekter är högst reella, men Sandberg visar övertygande att hoten om att allt kapital skulle rusa från Sverige om inte skattetrycket försvann har varit rejält överdrivna.

    Det börjar nu också stå klart att Sverige sprungit lite för fort. Genant nog för landet som alltid vill vara duktigast har FN:s tidigare så nyliberala påtryckarinstitution IMF i spåren efter finanskrisen kommit till insikt och tvärvänt. Den spottar nu ur sig argument för att jämlikhet är bra, även för tillväxten, och att skatt på sådant som förmögenhet och arv är en nyttig och rimlig inkomstkälla för staten.

    Något skorrar ju också när Sveriges finansminister med sitt bredaste leende kan förklara att ekonomin går strålande – samtidigt som alla kan se att resurserna inte räcker för att laga sprickorna i centrala samhällspelare som järnväg, postväsende, skola, vård, polis och socialtjänst. Människor marginaliseras, samhällsservicen når allt färre och muttret utifrån landet stärker både rasism och misstro mot demokratin.

    Företagen blomstrar och förmögenheterna växer – men de bidrar allt mindre.

    Det sena 1900-talets borgerliga radikaloperation lyckades över förväntan. Patientens allmäntillstånd är visserligen vacklande och prognosen oklar – men vi lyckades i alla fall sänka skatten.

    http://www.dn.se/kultur-noje/lars-linder-de-rika-blir-bara-rikare-och-alla-ar-glada-och-nojda/

    Dags att politikerna

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Publicerar som ett läst och tänkvärt inlägg i debatten – Tack Micke.

      • Leif Andersson

        Det lustiga är att det är Magdalena Andersson (S) som administrerar denna finanspolitik som ger OECD:s snabbast ökande klyftor men inte med ett ord kritiserar du den nuvarande regeringen för att den fortsätter föra en socioekonomiskt högst orättvis skattepolitik.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Den sittande regeringen har påbörjat restaurationen av vår finanspolitik men förändringarna måste komma steg för steg och i den takt vi kan genomföra den därför att den passerar riksdagen utan att bli nedröstad – Något jag är säker på att du vet mot bakgrund av rådande parlamentariska läge.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>