Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Fler världsmedborgare innebär att en övergång till cirkulär ekonomi är oundviklig.

Hans Rosling är inte med oss länge men under sin levnad sa han ofta att jordklotet så småningom kommer att befolkas av 10 miljarder människor vilket jag inte betvivlar – Speciellt med hänsyn tagen till att vi idag kan bota fler sjukdomar än tidigare samtidigt som vi lever längre och längre.

Även prognoser och studier såsom de från Frankrikes institut för demografiska studier (INED) visar att vi redan 2050 beräknas vara 9,7 miljarder världsmedborgare vilket inte ligger allt för långt från Hans Roslings teorier om 10 miljarder människor på jorden.

En sådan befolkningsökning ställer stora krav på på mänskligheten och hur vi lever – För att få detta att fungera behövs en global omställning till cirkulär ekonomi vilket innebär att vi måste säga adjö till slit och släng samhället.

Som jag tidigare beskrivit i ett antal inlägg är cirkulär ekonomi inget hokuspokus eller något som innebär att lönsamhet och företagsamhet går förlorad – Cirkulär ekonomi är blott och allena en återgång till det som gällde i det gamla bondesamhället men minus den fattigdom som då var utbredd.

Skillnaden mellan cirkulär- och linjär ekonomi förklaras enklast på följande sätt:

  • Linjär ekonomi = Råvara + Produktion + Konsumtion + Avfall + Destruktion.
  • Cirkulär ekonomi = Råvara + Produktion + Användning + Återvinning + Återanvändning i all evighet.

Dagens samhälle är en produkt av den linjära ekonomin och har dess lärosatser som grund för levnadssätt och affärsmodeller trots att den linjära ekonomin är föråldrad, sedan länge passerad och en gammal företeelse med minst 100 år på nacken.

Att vi fortfarande 100 år senare lever i och med den linjära ekonomin kan troligtvis tillskrivas vår aldrig sinande tro på att världens resurser är oändliga och en i många stycken felaktig tro på att global uppvärmning och miljöhot går att angripa med nuvarande affärsmodell.

En sak är helt säker och det är att planeten jorden inte klarar av den prognostiserade befolkningsökningen med mindre än att vi ställer om till cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller.

Hur underligt det än må låta så kan det faktiskt vara så att ett jordklot befolkat av 10 miljarder människor som lever efter den cirkulära ekonomins lärosatser är mer hållbar och ger ett mindre ekologiskt avtryck än det jordklot som idag befolkas av 7,1 miljarder människor och följer den linjära ekonomins lärosatser.

Personligen är jag övertygad om att den linjära ekonomin är en både förlegad och förfelad affärsmodell. I vart fall om vi vill lämna över vårt jordklot som en fortsatt beboelig plats till framtida generationer.

Därför påstår jag att vi måste tänka om och byta både filosofi och affärsmodell om vi vill rädda vår miljö – Alldeles speciellt så när jordens befolkning växer. Vi måste finna vägar att drastiskt stoppa den globala uppvärmningen – Vägar att bygga ett hållbart men samtidigt progressivt och utvecklande samhälle.

Det borde således inte vara alltför svårt att få människorna att förstå att det sunda förnuftets princip är att hushålla med resurser och inte kasta saker som har ett värde. Saker ska inte kastas, snarare återvinnas och återanvändas i all oändlighet.

För att få detta att fungera måste dagens affärsmodeller byggas om och anpassas till den cirkulära ekonomins formel – Detta innebär att:

  • Att de biologiska materialen redan från början är giftfria och enkla att kompostera.
  • Att de tekniska materialen likt plast, metaller och legeringar redan initialt är designade på ett sådant sätt att de enkelt kan återanvändas med ett minimum av energiförbrukning.
  • Att tekniska konstruktioner som bilar inte behöver skrotas  – Snarare likt datorer få en uppdatering som gör att de blir som nya och klarar fortsatt användning.
  • Att ett införande av cirkulär ekonomi inte gör avkall på vare sig funktionalitet eller kvalitet hos produkterna.

Övergången kan ske kontrollerat och borde inte ställa till allt för stora problem om den inte sker över en natt. Dessutom måste övergången ske på global basis så att alla länder strävar mot samma mål.

Tillsammans med en global övergång till cirkulär ekonomi så måste vi även se till att jordens invånare fördelas mer jämlikt över hela jordklotets yta. Med en jämnare fördelning blir den cirkulära ekonomins verkningar ännu starkare och effektivare.

Dessutom ser jag stora möjligheter för Sverige att bli ledande i övergången till cirkulär ekonomi.

En övergång till cirkulär ekonomi är som jag sa nödvändig då det inte finns några alternativ om vi vill rädda planeten jorden – Dock sker en övergång inte av sig själv då det behövs politisk dådkraft och drivkraft för att göra detta möjligt.

Jag är redo och jag tror även att merparten av det svenska folket är redo om de får sig förklarat varför och hur denna övergång ska gå till.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

9 kommentarer

  1. Olle

    Då är det nog viktigt att stänga ner många lågprisvaruhus som bara säljer skit, och att få politikerna att inte bara se till tillväxt. Och som idag göra allt för att konsumtionen ökar hela tiden. Med andra ord ,tillväxten måste stagnera och få samhället att funka ändå. Drivmotorn idag är att konsumera,och konsumera. Städerna måste hela tiden växa, och då helst på bördig åkermark där det är billigt att bygga. Åkermark som för all framtid förstörs. Se nedan S och MP s verk i Boden ,MP som värnar om framtidens miljö.Bara skitsnack. Även i Umeå försöker S att få till enklare regler för byggnation på åkermark.
    http://www.kuriren.nu/opinion/-da-har-norrbotten-satt-sin-sista-potatis-nm4856200.aspx

  2. Bertil

    Intressanta teorier Anders. Tänk om facit fanns att tillgå, vad enkelt allt skulle vara.

    Men nu är det inte så utan vi spekulerar om framtiden.

    Själv har man varit med i 70 år om två år drygt och man har överraskats.

    Datorn mobilen och den tekniska utvecklingen är nåt ” ingen” förutsåg
    Själv trodde man på att bilar skulle vara borta år 2000 och folk skulle flyga omkring i luften.

    Klassklyftor fattigdom rikedom tänkte man inte så mycket på.
    Det intressanta var tekniken inte minst
    Haussade månfärderna vart vi var på väg.
    Både Mars och Månen skulle så klart vara både bebyggda och dit varje människa reste.

    Går man efter hur man själv tänkte som ung så var fattigdom klassklyftor girighet kapitalism o.s.v. Inget man brydde sig eller tänkte på.

    Därför undrar jag om samma tankar finns idag ? Framtiden målas upp i tekniska och hur människor skapar inovationer.

    Välmåendet, välfärd, jämlikhet o.s.v.
    Är lika främmande idag från nyliberal politik och ingen bryr sig om klassklyftor fattigdom.

    Men kan detta osympatiska tänk även bli vår undergång, en fri marknad som driver rivdrift skapar alkt fler maskiner som gör allt mer till planetens undergång.

    Jag tror ändringen måste ske just i tänket
    Vad gäller jobba och fördela de samlade resurserna annars går vi snabbt mot undergång ja kanske inom 200 år.

    Men vem kan spå rätt om framtiden
    Oerhört svårt hitta alla rätta pusselbitar till det.

  3. Per Kjellén

    Den cirkulära ekonomin är redan här, och har varit här länge.

    Villkoret är att ekonomin skall sträva efter maximal vinst i alla led. Vinstintresset ser till att varhelst det finns ett värde att ta vara på så kommer detta värde att tas vara på.

    Beskattning skall ansvara för att viktiga gemensamma funktioner genomförs av en sparsam och hederlig administration.

    Då fungerar endast den fria marknadsekonomin.

    Hittills har alla civilisationer gått under. Förmodligen också den vi lever i. En förvarning och ett exempel på detta är Sovjetimperiets fall. Sovjetstaterna förbrukade mer resurser än Sovjet med satelliter kunde skapa. Kom nu inte och säg att Sovjet var en förebild för klimatansvar.

  4. Jonny Disenfeldt

    Han sa även att befolkningen når ett maximum och sedan börjar minska… jordens befolkning kommer att vara betydligt mindre om några århundraden än vad den är idag.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Precis men han la inget tak för detta maximum och oavsett av om det ligger på 10 eller 13 miljarder så förändrar det inte nödvändigheten av den jag anfört i inlägget.

  5. Brorson

    Värlsinnevånare (eller varför inte ”människor”) heter det egentligen, för något världsmedborgarskap finns lyckligtvis inte. Vi har nog problem med alla kriminella EU-medborgare som rör sig fritt över gränserna. Och alla andra som rör sig fritt i praktiken inom EU, fastän de inte har uppehållstillstånd ens i något EU-land. De officiella fyra friheterna inom EU borde nog kompletteras med en femte frihet, som inte alls borde finnas, men finns i praktiken:

    1. Kapital
    2. Varor
    3. Tjänster
    4. Arbetskraft
    5 Kriminell verksamhet
    6. Sopor och avfall

    All destruktion, utom i speciella undantagsfall då destruktionen kräver speciell kompetens och utrusning, borde ske i samma land som slutanvändningen av produkten har skett. Det återvunna materialet, som är en råvara för tillverkning av nya produkter, kan sedan exporteras.

    Jag vill minnas att när jag föreslog pant på mobiltelefonbatterier samt batterier till eldrivna bilar och bussar föll detta inte alls i god jord hos bloggaren, som inte vill att dessa extremt miljöförstörande produkter ska bli dyrare. Men det är just vad batteridrivna bussar i linjetrafik måste bli för att framtvinga kontaktledningsdrift. Det är löjligt att förespråka ”cirkulär” ekonomi och återanvändning / återvinning med en minimum av energiförbrukning, när man samtidigt förespråkar energislösande batteridrift, där kontaktledningsdrift skulle löna sig bättre.

    Jag föreslår följande panter

    Mobiltelefon (avseende sällsynta metaller i elektroniken): 100 kr
    Datorer(avseende sällsynta metaller i elektroniken) 200 kr

    Mobiltelefonbatteri 100 kr
    Laptopbatteri 400 kr
    Bilbatteri för kontinuerlig batteririft 60.000 kr
    Bussbatteri för kontinuerlig batteridrift 800.000 kr.

    33 cl aluminiumburk 3 kr
    50 cl aluminiumburk 4 kr
    ev större al-burk 5 kr

    50 cl PET-flaska 2 kr
    100 cl PET-flaska 3 kr
    150 cl PET-flaska 4 kr
    200 cl PET-flaska 5 kr

    De höjda panterna på bukar och flaskor jämfört med idag motiveras bl.a. av att penningvärdet har har sjunkit till hälften eller ännu mindre jämfört med när pantsystemet infördes. Panten fås tillbaka vid pantning i burkautomat eller inlämning till returstation eller dras av på priset vid köp av ny produkt av samma slag. Priset exkl pant för en ny produkt ska inkludera en tillräckligt stor kostnad för destruktion så att det räcker till skälig arbetskraftkostnad i det land, där slutanvändningen skett.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Jag kvarstår vid den uppfattning jag anfört i inlägget men publicerar din kommentar som ett inlägg i debatten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.