Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Stefan Löfven får medhåll av tunga professorer i ekonomi – Skatten kan inte sänkas.

I gårdagens partiledarutfrågning i SVT blev Stefan Löfven oerhört ansatt av programledarna när han sa att det är omöjligt att sänka skatterna samtidigt som man som ansvarsfull regeringsbärare satsar hårt på kostnadskrävande reformer såsom fler poliser och fler sjuksköterskor.

Det påstående får han nu starkt stöd och belägg för hos två av Sveriges tyngsta professorer i internationell ekonomi Harry Flam och Lars Calmfors vars uttalande i frågan ni kan läsa om genom att klicka på följande länk: https://www.di.se/nyheter/tunga-ekonomer-sagar-skattesankarlinjen/

Att Flam som är ordförande i Finanspolitiska rådet och Calmfors som är forskare vid Institutet för Näringslivsstudier tycker att skattekvoten och därmed skatterna behöver höjas snarare än sänkas i framtiden för att klara vårt samhällskontrakt gentemot medborgarna säger en hel del om saken tycker jag.

Calmfors menar dessutom att det svenska skattetrycket ligger rätt lågt och att det därför inte är någon fara i att justera detta aningen uppåt för att klara av att fullfölja samhällskontraktet gentemot medborgarna.

Bägge dessa herrar samt övriga tungviktare i ekonomi pekar på demografin och påpekar att det krävs fler anställda och därtill höjda löner för att jobben inom vården, skolan, omsorgen och polisen ska attrahera sökanden att söka sig till dessa yrken – Ökningar som enligt dem kostar skattepengar och kräver ökade skatter.

Avslutningsvis säger Flam och Calmfors att de med säkerhet vet att den svenska ekonomin kan fungera bra även med lite högre skattekvot.

Det räcker mer än väl för mig när det handlar om att fastslå att vi socialdemokrater har rätt och alliansen fel i påståendet om att årets val handlar om valet mellan mer och bättre välfärd för alla eller sänkta skatter för ett fåtal utvalda.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

48 kommentarer

  1. Jonny Disenfeldt

    Vadå reformer?
    Vi talar om att pga en extremt hög befolkningsökning försöka möta det ökade behovet av skola, vård och om,sorg. Dvs att försöka hålla näsan över vattenytan…

    Lars Calmfors :
    ”Vi vet att ekonomin kan fungera ganska bra även med lite högre skattekvot, sedan gäller det att man inte höjer de skatter som har störst skadeverkningar. Och DÄR ÄR SOCIALDEMOKRATIN HELT FEL UTE, med höjningar av marginalskatterna på arbetsinkomster”, säger han.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Du är helt ute och cyklar om du tror att invandringen skulle vara politiskt betingad i den meningen Jonny.

      Vi ska inte höja marginalskatten på arbetsinkomster Jonny det har vi i S deklarerat klart och tydligt – Det som ska höjas är skatten på kapital och då främst skatten på kapitalinkomster och den sortens skattehöjningar gillar både Calmfors och Flam som själva påtalar att dessa är nödvändiga för att klara av samhällskontraktet och välfärden.

      • Jonny Disenfeldt

        ”Vi ska inte höja marginalskatten på arbetsinkomster Jonny det har vi i S deklarerat klart och tydligt”

        Men DU Anders Forss har lika klart och tydligt deklarerat att DU vill höja marginalskatterna kraftigt…
        En politik som enligt Calmfors är ”att vara helt fel ute”…

        • andersforss (inläggsförfattare)

          För de högsta avlönade är svaret på den frågan rakt av JA Jonny – För dessa grupper ska skatten även på inkomster höjas.

          • Jonny Disenfeldt

            Så då vill DU höja marginalskatterna kraftigt men inte ditt parti.
            Din politik är alltså som Calmfors skriver ”att vara helt fel ute”… , eller hur!

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Jag påstår inte at jag vill höja marginalskatterna kraftigt Jonny – Det jag påstår är att jag vill höja skatten för de med riktigt höga inkomster.

    • Bertil Lund

      Håller för en gångs skull med dig Diselpajas.
      Höj Skatt på avkastning, skatt på fastigheter i städer med höga värden,
      Bort med ränteavdrag över vissa nivåer.
      Bort med avdrag som inte är efter behov utan efter bekvämlighet.

      Höj trösklar på låglöner sänk skatt på låga inkomster. Höj det högern kalla bidrag och öka den ekonomiska jämlikheten.
      Minska focuset på arbete. Det talas om att fler måste jobba. Detta i en brinnande högkonjuktur. Det talas om att fler företag måste skapas. Vi behöver varken jobba eller skapa fler företag på det sätt som nu görs.
      Istället måste produktionsskatt införas och uttaget från vår planet måste minska.

      Vi behöver inte subventionera el-bilar med skrämmande 60000 kr ej heller subventionera RUT ROT ich en massa annat.
      Det är viktigare fördela pengar så jämlikheten stärks.

      Mänskligheten måste tagga net.
      Nu pågår jakt efter metaller till elbilar.
      De som utför det jobbet har knappt några löner vidrig arbetsmiljö,
      Redan innan det börjar med elbilar så blir det fel.

      Vore bättre satsa på jämlikhet och att vi tar hand om varann från vaggan till graven,
      Istället för att satsa på rå kapitalism där en liten procent äger snart allt vi vidrör.

      Se bara naturen hur skogsmark behandlas, det gårcinte hå i vår skog sedan man avverkat och markberedning.
      Går mycket bättre gå i stora arealer dör skog brunnit .

      Det är dags kämpa förvpmflrdelnibg av ekonomin och det kan ske med massiva skatteuttag från de som haft det förmånligt och inte gjort rätt för sig i förhållande till vad man tagit för sig.

  2. Olle

    Nu sållar du igen, Calmfors vill mycket men du väljer gobitarna som passa dig. Annars verkar Calmfors vara tvärt emot vad du skriver i det mesta, men det vill du väl inte veta av .

    Calmfors vill även sänka ingångslöner.
    Sänkta löner, slopade arbetsgivaravgifter och ett särskilt jobbskatteavdrag. Det är några av förslagen som Arbetsmarknadsekonomiska rådet lyfter fram i en ny rapport om den svenska arbetsmarknaden. Rådet, som Svenskt näringsliv tog initiativ till förra året, leds av professor Lars Calmfors. Dagens ETC har tidigare rapporterat om hur Lars Calmfors under en lång tid kämpat för lägre löner, oavsett arbetslöshetsnivå eller konjunkturläge. Redan år 1991, då arbetslösheten låg på 3,9 procent, skrev han ett flertal debattartiklar med budskapet att sänkta löner kan fixa jobben.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Jag skriver om Calmfors både nu och då Olle och att han och Flam som ekonomiska tungviktare säger att skattekvoten är relativt låg och bör höjas väger tungt.

      • Fredrik

        Så du plockar russinen ur kakan Anders? Bemöt kritiken för tusan! Hur feg är du? Du som säger dig vilja ha ideologisk debatt klarar inte av att bemöta kritik.

        Olle påtalar att det du påstår är en liten del av Calmfors syn på den svenska ekonomin. Fakta är att den del du refererar till är knuten till en större del – som du förmodligen inte står bakom efter du inte vågar berätta om dem för läsarna – som Calmfors menar bör genomföras. Allt alltså. Inte en liten del utan allt.

        Klartext. Calmfors menar att det kan vara okej att höja skatterna något SAMTIDIGT som andra ändringar görs, t ex lägre ingångslöner. Alltså INTE höja skatterna enbart.

        Men men, läser man bibeln som djävulen så blir det så här.

        Calmfors är bra. Flam är också bra. Men, man måste läsa allt och inte stirra sig blind på en sak Anders. Herre Gud, jag trodde du var ekonom? Och var är din kritiska granskning av Calmfors och Flam? Sjundeklassare får lära sig att kritiskt granska ALLT de läser på internet, något du också borde prova.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Jag är varken feg eller plockar russinen ur kakan och de argument som visar att jag har helt rätt har jag redan lagt fram – Att de inte biter på dig är ditt och inte mitt problem Fredrik

          • Anders

            Exakt vad är det du inte förstår Anders? Det duger nämligen inte att komma med ett lösryckt citat från Calmfors utan att förstå att det han säger bara är relevant i ett större sammanhang.
            Att du är en person som vill höja skatterna har vi förstått. Men Calmfors förespråkar ju enklare jobb med lägre ingångslöner och har en rad idéer som jag inte tror att du som Socialdemokrat kan skriva under på…där skattetrycket är en del av hans resonemang. Sedan påstår inte heller Calmfors att skattetrycket kan öka hur mycket som helst.
            Frågan är om du och Calmfors är överens om hur mycket skatterna kan öka. Calmfors pratar om en procent för att behålla kvaliteten på välfärdstjänsterna OM man samtidigt vill satsa mer på försvaret. Nöjer du dig med det?
            (Sedan kan ju Calmfors ha fel i sitt resonemang och då faller även din teori ihop som ett korthus.)

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Jag är väl utbildad i ekonomi Anders och jag är därför rätt säker på att jag förstår allt som både Calmfors säger – Att det för dig som ligger till höger känns motigt att kända ekonomer propagerar för högre skattekvot smärtar att det framförs av dem förstår jag men ibland gör sanningen ont och det får vi alla svälja över tid.

          • Olle

            Jo du plockar russinen ur kakan ,du säger dig har rätt för att Calmfors säger samma sak .Men det andra som Calmfors säger håller du inte med om??? Hur menar du nu, bara för du och Calmfors ha samma åsigt stämmer detta. Men om Calmfors förespråkar lägre ingångslöner då vill du inte snacka om detta för det passar inte in i din agenda. Först är Calmfors så djäkla duktig för att du har hittat ett russin.Men en sak är säker feg är du som hela tiden glider undan de besvärliga frågorna.

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Jag håller med om många saker som Calmfors säger och sagt Olle men inte alla vilket är helt naturligt – Att göra det är inte att plocka russinen ur kakan.

  3. Nils

    Varför ska vi höja skatter överhuvudtaget?

    Socialdemokraterna med Löhven i spetsen lovade ju 2015 att migrationsvågen var räddningen som välfärden och pensionen behövde.
    Kompetensregn, hårt arbetande högutbildade afghaner (måste ha tappat betygen vid gränsen tillsammans med pass).

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Därför att skattehöjningar är en förutsättning om vi ska klara av att leva upp till samhällskontraktet Nils.

  4. Per Fjellberg

    Calmfors ger inte alls stöd till den Socialdemokratiska skattehöjarpolitiken, tvärtom:

    Clamfors skriver: ””Vi vet att ekonomin kan fungera ganska bra även med lite högre skattekvot, sedan gäller det att man inte höjer de skatter som har störst skadeverkningar. Och där är socialdemokratin helt fel ute, med höjningar av marginalskatterna på arbetsinkomster”

    ”där är socialdemokratin helt fel ute”.!

    Jag gillar dock inte brasklappen ”kan”: ”Vi vet att ekonomin kan fungera ganska bra även med lite högre skattekvot,” Kan under vissa förutsättningar, vilka då? Jag tror att Sverige kunde fungera bra med lite högre skattetryck när människor kände att de fick det bättre, när det fanns bostäder till rimlig kostnad osv. Mycket av detta berodde på faktorer i omvärlden som inte längre föreligger.

    Vidare skriver Calmfors: ”Man måste få folk att vilja ta jobben inom vården, skolan och polisen också, och det gör att relativlönerna måste höjas”, säger han.

    Notera ”relativlönerna”, det kan uppnås genom lönerna för andra grupper inom den offentliga sektorn sänks eller står stilla. Vore det en bra lösning? Bättre vore att kraftigt skära ner på till exempel kommunikatörer, genusvetare och chefer. Då skulle det bli pengar över. Dessutom kan vi skära ner på utbildningar med tveksam samhällsnytta på högskolor och universitet.
    De stora pengarna finns givetvis att hämta hos Arbetsförmedlingen, 80 miljarder per år! Invandringen kommer bara på andra plats om ens det.

    Tänk på att om de som ska ta jobben i vården, skolan och polisen, ska lämna jobb i den privata sektorn så minskar skatteunderlaget. Kostnaden blir alltså mycket större än om vi gör omprioriteringar inom den offentliga sektorn.

    Det visst finns alternativ till skattehöjningar!

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Det Calmfors och Flam vet är att skattekvoten totalt sett måste höjs Per – Debatten om vilka skatter vi ska höja sa jag inget om i inlägget därför att det är en debatt vi får ta senare.

  5. Brorson

    Calmfors är inget sanningsvittne. Han är en höginkomsttagare, som uttalar sig i egen sak. Nu är även Forss, att döma av hans svar till Jonny, motståndare till höjda inkomstskatter för höginkomsttagare. Om man höger skatten för höginkomsttagare och sänker den för låginkomsttagare, så blir följden höjda marginalskatter. Man ska ha i minnet att ”marginalskatten” inte är en skatt, utan en ”effekt” av ett progressivt skattesystem. Du betalar inte en enda krona i ”marginalskatt” utöver de andra skatter som du betalar. Forss är alltså¨motståndare till höjda skatter på höga inkomster, men kan däremot tänka sig höjd skatt på vanliga människors pensionssparande (s.k. kapitalinkomster) och på fiktiva inkomster, d.v.s. orealiserade vinster på vanliga bostadsfastigheters värdeökningar, medan ägaren bor kvar.

    Socialdemokratin är inte alls motståndare till ökad progressivitet i skattesystemet, och det har ju också visat sig i att regeringen inte har höjt den s.k. brytpunkten (d.v.s. den inkomstnivå där progressiviteten inträder). Att S – till skillnad mot V – inte öppet erkänner att man vill ha höjda ”marginalskatter” (d.v.s. ökad progressivitet) beror på att man -med det valresultat som kan förväntas – inte kommer att ha en chans att driva igenom en sådan reform ens med stöd av V. Så varför oroa höginkomsttagarna med något som man egentligen vill men de facto inte kommer att kunna genomföra under överskådlig framtid?

    Forss har återigen uttalat sig som om han själv vore hela det socialdemokratiska partiet. Vi, som har bott i Sverige under längre tid än de senaste åren, har vant oss vid figuren Calmfors och hans ständiga elefantdanser i diverse porslinsbutiker, ena dagen i den socialdemokratiska och andra dagen i den borgerliga. Alla får en smäll av snabeln, vilket ger ett falskt sken av vetenskap och opartiskhet. .

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Jag har aldrig varit motståndare till höjda inkomstskatter för höginkomsttagare Brorson – Det vet du som läser min blogg och kommenterar regelbundet. Tvärt emot et du anför så tillhör jag dem som i inlägg efter inlägg skrivit om vikten av ökade skatter för höginkomsttagare och därtill en av dem som preciserat ungefär hur stor ökningen bör vara.

  6. erot

    Ska 2 personer som påstås vara tungviktare bestämma över en hel nations skatter?!
    Befängt är ordet,
    Vid för höga skatter så tappar ju folk motiveringen att spara,varför ska sparande beskattas?
    sparade pengar kommer ju ifrån redan beskattade pengar,
    Alltså får man skatta 2 gånger på dom pengarna,
    En skadlig skatt alltså

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Ingenstans påstår jag att dessa två ska bestämma över landets skatter erot – Allt jag säger är att deras kunskap är stor och att den räknas.

  7. Bertil Lund

    Får högern makt så lär de ta mer skatt på de fattigaste sänka sociala stöd
    Sen lär man ta resten på sjuka
    Frysa statsbidrag till Landstingen
    Därmed kan man sänka skatten för välmående ännu mer.

    Man kan säga man sätter eld i baken
    Så fler bilbränder kan ske och mer frustration i Samhället kan uppstå genom att öka klassklyftor.

    Åter vi behöver mera Castro utrensning och nån som satsar på kärnverksamheter.

    Det handlar numera om att rensa ut eller bli utrensad för många. se bara hur sjuka behandlas , där har utrensning påhitt sedan 2008 och ingen bryr sig.

    Högern vill vi ska bli som USA med stora klassklyftor så klicken rika kan bli rikare och bete sig som Trump.

  8. Jan

    Man vinner inte val med löften om skattehöjningar. Att de borgerliga partierna alltid lockar med skattesänkningar beror på att de vet vad borgerliga väljare alltid suktar efter. Om de sedan genomför skattesänkningar efter valet är en annan fråga. Lovar de inte skattesänkningar är de illa ute. Det är själva kärnan i borgerlig politik. En borgerlig väljare som inte vill ha skattesänkningar finns inte.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      För mig handlar det om att vara realistisk Jan och om att tala sanning – Att påstå att vi kan bygga ut välfärden och samtidigt sänka skatterna är en lögn.

      • Jan

        Inte för den borgerlige väljaren. De tror att skattesänkningarna skapar dynamiska effekter som expanderar ekonomin. De är nyliberaler.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Och det är däri deras tankevurpa ligger Jonny så det är därför inlägg likt detta är nödvändiga för att säkerställa att de kommer på rätta tankar innan de ska gå och rösta och väljer S i stället för ett borgerligt parti.

  9. Leif Andersson

    Som Per Fjellberg skrev accepterar det stora skattebetalarkollektivet bara skattehöjningar om dessa pengar gör till någonting som ger synligt positiva resultat. Exempelvis bättre tillgänglighet till sjukvård, bättre skolresultat, hårdare bestraffning av kriminella och fler uppklarade brott, ökad tillgång på bostäder osv. Problemet för S är att man höjde skatterna under den nuvarande mandatperioden men allting har blivit sämre. Tillgängligheten på sjukvård har blivit sämre, skolresultaten sämre, brottsligheten och antalet ouppklarade fall eskalerar, bostadsbristen är värre än någonsin pga att befolkningsökningen exploderat pga verklighetsfrånvänd migrationspolitik.

    Det hade snarare varit konstigt om någon är nöjd med att betala mer i skatt för försämringar.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Det är just det ökade skatter kommer att göra Leif – Stor nytta i arbetet för ett jämlikare samhälle och för att vi ska klara samhällskontraktet.

  10. Nils Lindholm

    Naturligtvis går det inte att sänka skatten, om vi tar från Ygeman:s 80-tusen o forskning säger att flykting kostar 190-tusen per år dom första åren så kostar enbart 2015:s 15-miljarder per år första åren, för att efter runt 20-år rent av gå med vinst men dom sista 20-åren går dom ner mot 190-tusen igen, minns pensionsverkets papper om garantipension o sånt,
    enl. 70-tusen i snitt 350-miljarder under 58,5 år.

    Vi har nu en arbetslöshet på runt 6-7% som kostar i a-kassa nån 30-miljarder och hela AMS nån 80, får vi en lågkonjunktur med en arbetslöshet på 10% så ökar a-kassan med uppåt 15-miljarder och AMS måste väl öka på typ AMS-jobben, förutom att skatteintäkterna minskar till a-kassan o samhället generellt.
    Regeringen har höjt skatten runt 60-miljarder och läser man Finansministern så är dessa till för att ta höjd för dom kostnader som nu kommer ex.v. 50% ökning av polisantalet (borde bli 4-miljarder) för en folkmängdsökning på 1% !!!
    Det visar sig att flyktingarna inte alls har några fördelar i typ färdig skolundervisning och yrkeskunnande, varje grupp om 30-tusen flyktingar behöver 1000 lärare o lektionssalar säkert inte gratis.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Skattesänkningar och kraftigt utbyggd välfärd går inte ihop även om vi stoppar all invandring Nils.

  11. Per Kjellén

    Skattekvoten är en sak – den skatt på inkomst som syns är en annan.
    En låntagare får behålla runt 40 procent av sin bruttolön och har sedan mvs och punktskatter. Skatt på inkomst är därför omöjlig. Laffer kan förklara för dig.

    Skattefria kapitalinkomster skulle vara en välsignelse för sunda privatfinanser i landet. Om bankerna ville betala ränta på ett sparkonto. Men staten finansierar bankerna gratis och bankerna tjänar grymt på räntor på att de lånar ut och inte på att de lånar in.

    Att de rika betalar proportionellt lägre skatt en fattigpensionär är en skam och kan endast bero på dessa skattelagar som fungerar dåligt. Skatt på kapitalinkomster måste betyda att också obetydliga kapitalinkomster måste beskattas. Och till slut visar det sig att ökad beskattning på de rikaste (såvida inte ‘rika’ betyder alla med inkomst över 40.000) ger inte den effekt som Magdalena Andersson drömmer om.

    Skatt är att ta pengar från medborgarna och de skall göras för att täcka de kostnader som medborgarna i fria val kommer överens om, och då är det flertalet som bestämmer över fåtalet, eller hur. Pengar som tas från medborgarna för att kunna genomföra ett enda partis idéer är inte skatt, det är stöld. Den principen borde vänstern med fördelningsideologi tänka på.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Min syn är att skatten på kapitalinkomster alltid måste vara högre än skatten på arbetsinkomster och då särskilt skatten på passiva kapitalinkomster.

      Därtill tycker jag att både fastighetskatt och förmögenhetsskatt samt arvs- & gåvoskatt är skatter vi borde överväga att återinföra.

  12. Brorson

    Min uppfattning är att Anders Forss försöker rida på två hästar samtidigt, vilket hade varit svårt nog om de sprungit åt samma håll. Men nu gör de inte det. Forss verkar ha svårt att skilja mellan skatt på kapital och skatt på kapitalinkomster – i synnerhet när det gäller icke-finansiella tillgångar. bl.a fastigheter och odelbara företagstillgångar. Om man beskattar en finansiell förmögenhet med mindre än den årliga tillväxten, så är det i praktiken en inkomstskatt.

    Om man däremot beskattar samma förmögenhet med mer än den årliga tillväxten, så kommer förmögenheten med tiden att krympa till noll. Men vill vi ha en massa ex-miljonärer köande utanför socialkontoret för att få matpengar?

    Jag gissar att orsaken till Forss’ kluvenhet i skattefrågan är – om inte ren okunnighet – en person som härjat på flera S-bloggar under flera år och propagerat för återinförd fastighetsskatt av den modell som starkt bidrag till Socialdemokraternas valnederlag 2006 samt slopade ränteavdrag. Antingen år han en vänsterextremist, som ställer arbetare mot arbetare (villaägare mot hyresgäster) eller en borgerlig provokatör, som orerar om ”rika husägare”. Slopade ränteavdrag i kombination med raka (icke-progressiva) skatteskalor är borgerlig politik, som gynnar de mest välbärgade och missgynnar de sämst ställda med dyra sms-lån och dylikt.

    Banker erbjuder idag ”rika villaägare” räntor på bara drygt 1 %, vilket gör ränteavdraget mindre värt än bibehållen brytpunkt i inkomstskattesystemet. De verkliga förlorarna är den stora gruppen fattiga som inte klarat av att betala sina konsumtionskrediter i tid och kanske går och hänger sig, när de får brevet från kronofogden. Om sanningen ska fram, så levererar Forss mycket vänsterretorik men ingen verklig vänsterpolitik, som tar hänsyn till de ekonomiskt sämst ställda.

    Jag har under flera år propagerat för ett progressivt skattesystem från och med lägsta beskattningsbara inkomst och alltså utan brytpunkt, där progressiviteten bestäms av parabelkurvans ekvation. Parabelkurvan utmärks av att krökningen är störst vid origo (d.v.s. ”mitten”) och avtar ju längre därifrån man kommer och närmar sig därmed en rätt linje, utan att övergå i en rät linje. Härigenom säkerställs att skatten aldrig kommer att bli 0 %, men ej heller aldrig 100 %. I ett skattesystem får man dock begränsa den del av parabelkurvan som används, så att tangenterna vid ändpunkterna inte fullt ut bildar en rät vinkel.

    Detta är matematiskt avancerat, men gör det möjligt att räkna ut behållningen av en inkomstökning från olika ursprungliga inkomstlägen exakt på kronan.Varigenom inga s.k. pomperipossaeffekter (d.v.s att skatteökningen blir större än inkomstökningen) kan uppstå. De socialdemokrater, som har läst mina inlägg, har kanske googlat på ”parabelkurva” och förstått skvatt ingenting. Men teoretiskt skulle alltså en person med en extremt stor samlad inkomst få en ”marginalskatt” på 99 %. medan en person med extremt låg inkomst skulle få en ”marginalskatt” på 1 %.

    Men ändå skulle den extrema höginkomsttagaren behålla mer av en inkomstökning än den extrema låginkomsttagaren. Vilket skulle kunna åskådliggöras genom några räkneexempel,. som utrymmet här dock inte räcker till för. Men om vi som teoretiskt exempel tänker oss att någon får betala 95 % av sin inkomst i skatt, och därutöver tvingas betala fastighetsskatt enligt Forss ”klasskampsretorik-modell”, skulle risken uppstå att även denne mångmiljardär, med sitt stora, dyra slott, skulle förlora allt till ”pomperipossa”.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Jag försöker inte rida på två hästar samtidigt utan enbart på en och samma häst – Den häst som säger att skatterna för de med höga inkomster och stora förmögenheter ska höjas.

      Exakt hur vi ska nå dit får vi förhandla om när vi är i regeringsställning men att det ska ske är bestämt så länge S har något att säga till om i svensk politik.

  13. Brorson

    Jo, du försöker rida på två hästar samtidigt. Du skiljer inte tillräckligt mellan kapital och kapitalinkomster. Och för den delen inte heller mellan delbara och odelbara kapitaltillgångar. Du kan inte sälja en del av ett slott för att fraktas bort till annan plats. Om ägaren säljer slottet och gör en realisationsvinst, så är den vinsten en inkomst. Det finns många olika slag av inkomster, och jag har principiellt inga invändningar mot att inkomster av kapital beskattas lika som inkomster av arbete. Skillnaden är f.ö. inte särskilt stor. I lågskattekommuner kanske rentav obefintlig.

    När finansministern nu föreslår en ny bankskatt, så är det helt i linje med vad jag själv har föreslagit. Som alternativ till återinförande av den orättvisa fastighetsskatt, som bidrog till socialdemokratins valnederlag 2006. Men jag fantiserar inte om att hon fått idén från mig. Hon är kapabel att tänka själv. Min tanke var att med ett skärpt amorteringskrav, skulle mer pengar rinna tillbaka till bankerna, som därmed skulle kunna beskattas hårdare. Samtidigt som skuldbördan för låntagarna minskar. Och därmed deras framtida ränteutgifter – vilket förbättrar deras motståndskraft mot eventuella framtida finanskriser.

    Jag ska här lägga ett helt nytt förslag (som mig veterligt ingen har fört fram före mig), nämligen att begränsa möjligheten att få lån mot panträtt i fastighet till investeringar: köp, reparation i anslutning till köpet, samt om- ,och tillbyggnad av samma fastighet. Det kommer därmed inte att bli möjligt att låna till utlandsresor eller bilköp mot panträtt i fastighet, med följd att bilköparen måste betala samma ränta på billånet som alla andra. Elbilslobbyn kommer naturligtvis att skrika som skållade råttor.

    ROT-avdragen kan därmed avskaffas helt och hållet, eftersom reparationer, om- och tillbyggnader även fortsättningsvis kommer att omfattas av ”räntesubventionerna”. Det är inte alls fel att subventionera vare sig vanligt boende eller kulturminnesvårdande insatser i form av privat ägande av slott och herrgårdar. Det skulle inte bli billigare om hela kulturarvet skulle ägas av samhället, speciellt inte med gratis inträde. För knappt två veckor sedan besökte jag en del av kulturarvet, är ägaren begärde 225 kr / person för en guidad visning av sitt hem. ”Pengarna går till underhållet”.

    Jag tror ö.h.t. inte på dessa enorma orättvisor mellan hyresgäster och ”rika villaägare”, som borgerliga provokatörer och vänsterextremister (som tror på allting som de förstnämnda säger) skränar om. De talar aldrig om allting – både innanför och utanför lägenhetsdörren – som ingår i hyran. De talar aldrig om värdet av villaägarnas eget arbete – eller priset för avlönad arbetskraft, för äldre som inte längre orkar sköta sina trädgårdar själva. De har heller inga råd att ge till människor -många inom arbetarklassen – med praktiska intressen och hobbies, var de ska hålla till om de tvingas flytta.

    En parabelkurva kan vara hur stor eller liten som helst. En kometbana, som börjar i yttre rymden, rundar solen och försvinner ut i yttre rymden, kan följa en parabelkurva. När jag talar om parabelkurvan som en modell för ett progressivt skattesystem, så handlar det snarare om parabelkurvans ekvation och en LITEN DEL av en parabelkurva. Och inte om parabelkurvan i sin helhet, eftersom den är oändlig (d.v.s. sluts inte som en oval).

    Vilken del av kurvan, som ska användas, bestäms politiskt, exempelvis 20 % skatt på de lägsta inkomsterna och 70 % skatt på de högsta. Fördelen med parabelkurvan som skattemodell är att det aldrig uppstår någon risk att någon får en skatteökning (s.k, marginalskatt) som är större än inkomstökningen.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Mitt svar är att du försöker göra en höna eller till och med ett helt hönshus av något som inte ens är en fjäder Brorson – Jag rider ite på två hästar av den anledning jag framförde i mitt förra svar till dig.

      • Brorson

        Då svara jag, som du brukar göra. Det har vi olika åsikter om. Min åsikt är glasklar. Vi ska gå tillbaka till den progressiva skatten fullt ut snarast möjligt, fr.o.m lägsta beskattningsbara inkomst. Med det rådandande parlamentariska läget torde det inte vara möjligt, men kanske efter valet 2022 eller 2026. För att stänga ute extremistpartierna MP och SD måste S bilda en koalitionsregering tillsammans med M. Detta förutsätter givetvis kompromisser för den kommande mandatperioden. I den överenskommelsen ska ingå att väljarna ska ta ställning mellan det, som de bägge partierna egentligen vill i nästa val efter årets val.

        Det är uppenbart att du försöker rida på två hästar samtidigt. Alternativen är nämligem:
        1. Ett progressivt skattesystem, som innebär kraftiga inkomstskattehöjningar för höginkomsttagare i kombination med små eller inga icke-inkomstrelaterade skatter. Om man har både höga inkomstskatter och höga icke-inkomstrelaterade skatter, kan även den värsta höginkomsttagare knäckas. Som jag skrev i min första kommentar i detta ämne, vill vi inte se en massa ex-miljardärer köa utanför socialkontoret för att få matpengar.

        2. Ett proportionellt skattesystem, som innebär att alla betalar en lika stor procent av inkomsten i skatt, i kombination med höga punktskatter på bl.a allting som MP ogillar. Detta kommer att drabba låginkomsttagarna synnerligen hårt, men gynnar höginkomsttagarna. Vilket är det dolda syftet med klimatbluffen. MP är ett högerparti i minst lika stor grad som M.

        3. Både 1 och 2, vilket för mig är detsamma som att försöka rida på två hästar samtidigt. Detta är vänsterextremism, ett försök att ta politiska poänger på rena avundsjukan, vilket kommer att ställa till kaos i stället för en effektiv omfördelning av inkomsterna mellan hög- och låginkomsttagare. Med den modell för progressiviteten, som jag har presenterat, finns ingen risk att skattehöjningen blir större än inkomstökningen. Det kommer alltid att löna sig att arbeta.

        Skatt på boende är en absurditet på samma sätt en användarskatt på kläder. Ditt förslag att införa förmögenhetsskatt för boende i fastighet över ett visst marknadsvärde. är både orättvist och opraktiskt. Varifrån ska den skattskyldige ta pengarna till skatten. om inte från sina inkomster? Varför då inte beskatta inkomsten i stället?

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Jag ser inte din lösning som någon lösning Brorson och du försöker pådyvla mig något som jag aldrig sagt eller givit uttryck för.

          Det går att beskatta på många sätt och att kapitalinkomster och då framför allt passiva sådana alltid ska beskattas högre än arbetsinkomster går att åstadkomma bara viljan finns.

          Att beskatta stora förmögenheter genom att belägga dem med förmögenhetsskatt äv även det en väg framåt givet att en förmögenhetsskatt struktureras på rätt sätt vilket jag vet att den blir när den väl införs.

          Ett skattesystem behöver varken vara progressivt eller proportionellt för att fungera Brorson och det är i tron att det måste vara så din tankevurpa ligger.

          Att skatten eller fastighetsavgiften på ett boende som kostar 30 miljoner ska vara högre än på ett boende som kostar 1 miljon tycker jag är självklart – Har man råd att köpa ett boende för 30 miljoner har man råd att betala en högre fastighetsavgift/fastighetsskatt än den som köpt sitt boende för 1 miljon.

          • Leif Andersson

            Du glömde nämna en viktig anledning till varför det ska finnas en progressiv fastighetsskatt. Idag köper överklassen långt större bostäder än vad de har behov av i spekulationssyfte eftersom det inte finns någon progressiv fastighetsskatt (självfallet spelar även ränteavdragen in). Detta gör att det befintliga bostadsbeståndet inte utnyttjas effektivt vilket leder till en ökad politiskt skapad bostadsbrist signerad Reinfeldt och Löfven (iofs vet vi alla att det främst är ”bostadsmagda” som förhindrar S att återinföra fastighetsskatten).

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Det skäl du anför i kommentaren har jag anfört många gånger tidigare när jag skrivit specifika inlägg i ämnet så därför utelämnade jag det skälet denna gång när jag besvarade kommentaren då det skulle bli trist för läsarna att återkomma till detta i vart och vartannat inlägg och kommentarssvar

          • Brorson

            Goddag – yxskaft. Har man råd att betala de nya skatter, som du vill införa, har man också råd att betala en högre inkomstskatt. Men inte både och, om inkomstskatten är tillräcklig hög. Och däri ligger din tankevurpa. Den ena skatten blockerar den andra skatten. Du försöker rida på två hästar samtidigt.

            Att du inte ser parabelkurvans ekvation som en lösning, beror på att det är alltför avancerad matematik för att du ska begripa. Vilken skola har du gått i? Det ingick ju i realskolans matematikundervisning. Men jag har hört från gamla lärare, som har gått i realskolan, men som färdiga lärare har undervisat i grundskolan, att skolformerna inte är likvärdiga, trots samma årskurser.

            Du skriver ständigt om hur bra allting var under Erlanders och särskilt Palmes tid. Men att det fungerade så bra på den tiden, berodde på att vi hade ett progressivt skattesystem, som jämnade ut inkomstskillnaderna och finansierade de reformer som kom, den ena efter den andra. Nu skriver du att det inte spelar någon roll om skattesystemet är progressivt eller proportionellt. Förstår du en skillnaden mellan progressivt och proportionellt? Du vill i själva verket ha regressiva skatter.

            1. Progressiv skatt = skattens andel i procent av inkomsten ökar ju mer man tjänar.

            2, Proportionerlig skatt = skattens andel i procent av inkomsten är densamma, oavsett hur mycket man tjänar.

            3. Regressiv skatt = skattens andel i procent av inkomsten minskar ju mer man tjänar. En övergång från inkomstskatt till punktskatter till fastighetsskatt och andra icke-inkomstrelaterade skatter är en övergång från progressiv eller proportlonerlig skatt till regressiv skatt. Den omfördelande effekten, från rika till fattiga går förlorad och ersätts av en omfördelning från fattiga till rika.

            Vem får först gå från hus och hem p.g.a, de nya skatter som du vill införa, låginkomsttagaren med en fastighet som år värderad till 1 miljon kr, eller höginkomsttagaren med en fastighet som är värderad till 10 miljoner? Gissa!

            Du har hängt upp dig på att även höginkomsttagare kan knäckas av ett alltför stort samlat skattetryck. Det verkar du tycka är bra. Ett skattesystem, som gör att ingen, inte ens de värsta höginkomsttagarna, kan leva på sina inkomster utan måste försörjas av socialtjänsten…

            .

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Du får gärna se det som goddag yxskaft Brorson då det inte rör mig alls att du gör så.

            Med det sagt så står jag för det jag anfört och hävdar bestämt att du har fel och att du försöker pådyvla mig en uppfattning jag aldrig anfört.

        • Brorson

          Har du aldrig anfört att du vill återinföra resp. höja skatten på både kapital och kapitalinkomster och en massa andra skatter också? Den enda skatt, som du inte har anfört att du vill höja, är realisationsvinstskatten. Din inspiratör Leif Andersson har just skrivit här ovan att det handlar om att tvinga ut folk, som han anser har för stora bostadsytor, ur deras hem.

          Det kan exempelvis handla om gamla änkor, som ska fråntas möjligheten att bo kvar i den tidigare gemensamma bostaden under de sista åren av deras liv. Det kommer säkert att förkorta deras liv. Kallar du detta kärlek? Den socialdemokratiska linjen har hittills varit att vänta ut dem, tills de dör av andra orsaker än att blir fråntagna det de har av Anders Forss.. De kommer troligen att rösta borgerligt, om de uppfattar ditt maktbegär som typiskt socialdemokratiskt. även om de har röstat S under hela sitt föregående liv. .

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Jag har anfört förslag på flera skatter som jag kan tänka mig att höja Brorson och det tillsammans med budskapet att vi ska genomföra allt i ett paket som bygger på noggrann utredning och därmed rätt mix av skattehöjningar för att nå önskat resultat Brorson – Ska skattehöjningar bli effektiva måste de vara en del av en helhet och inte debatteras var för sig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>