Det råder brist på kvalificerad arbetskraft på många områden – Bland annat i yrken som svetsare, elektriker, byggnadsarbetare industritekniker, bussförare, Lastbilschaufförer och vårdpersonal med flera yrkesgrupper är bristyrken. Därför måste yrkesgymnasiet omvärderas och få högre status.

Därför är det är hög tid att vi inser att alla gymnasieprogram inte behöver vara högskoleförberedande utan att de mer än väl fyller sin funktion så länge som den utbildning de ger innebär att den som lämnar skolan efter fullgjord utbildning kommer i arbete.

Dagens situation där de yrkesförberedande programmen har få sökande därför att vi som politiker och samhälle signalerat att program på yrkesgymnasiet endast är en utväg för förlorare måste upphöra då alla människor och alla yrken är lika mycket värda.

Alla människor är inte ämnade att bli läkare, advokater, ekonomer, jurister eller ingenjörer vilket vi måste ta fasta på då kvalificerad yrkeskunskap i min värld är minst lika viktig som teoretisk kunskap om Sveriges framtida konkurrenskraft ska bestå.

Därför föreslår jag en omdaning som innebär att statusen höjs för dessa program samtidigt som den som söker till programmet själv kan välja om man vill läsa programmet med eller utan högskoleförberedande ämnen.

För de som är skoltrötta och/eller helt ointresserade av högskolestudier bör vi erbjuda en 2-årig variant som enbart inriktar sig på själva yrkesutbildningen med möjlighet att läsa in de ämnen som är yrkesförberedande genom att komplettera med ett 3:e studieår om och när de så själva önskar.

Vad jag tänker mig är att man endera kan läsa det 3:e högskoleförberedande året direkt i samband med yrkesutbildningen alternativt senare som en skräddarsydd komvux utbildning den dag man kommer på att man vill vidareutbilda sig och gå på högskola eller universitet.

Industrin skriker efter yrkesutbildad arbetskraft – Därför ska vi som samhälle ge industrin det den efterfrågar utan att som samhälle ställa krav på att arbetskraften ska ha högskolebehörighet efter slutförd yrkesutbildning.

Rätt skött blir yrkesgymnasiet även ett snabbspår in i arbetslivet för de flyktingar som kommit till Sverige i och med att utbildningen är relativt kort och yrkesinriktad och kan läsas samtidigt som man lär sig svenska språket.

Som socialdemokrat förordar jag därför en omvärdering av yrkesgymnasiet och yrkesförberedande utbildningar – En omvärdering som innebär att vi släpper kravet på att alla gymnasieelever ska ha högskolekompetens efter slutförd gymnasieutbildning, samt att vi uppvärderar yrkesutbildningarna genom att ge de professioner de leder till samma status som övriga yrken i samhället.

Samtidigt som vi höjer statusen för yrken som utförs av de som gått yrkesgymnasium eller en YA-utbildning istället för en teoretisk högskoleförberedande utbildning ska vi kämpa för att lönerna för dessa breda yrkesgrupper höjs. I Sverige ska vi konkurrera med kunskap och yrkeskompetens och inte med enkla jobb och sänkta ingångslöner.

Alla yrken är lika mycket värda – Det spelar ingen roll hur duktiga arkitekter och ingenjörer vi har i Sverige om inte dessa kompletteras med de som kan bygga och/eller tillverka det som arkitekterna och ingenjörerna ritar och konstruerar. Därutöver måste det som byggs och tillverkas servas, repareras och underhållas för att fungera.

Därför och just därför ska de yrken som yrkesgymnasiet utbildar till uppgraderas och få den status de förtjänar och därmed den tillströmning av elever yrkesgymnasiet behöver för att tillgodose industrins behov av kvalificeras arbetskraft.

Dessutom leder en sådan förändring till att vi över tid lever upp till den svenska samhällsmodellens ide om att ett jämlikt samhälle – Det samhälle som innebär att vinsterna av allas arbete ska fördelas mer rättvist än idag.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”