Howwa sä myttje opplegun!

Nu åter hemma efter en dag på resande fot genom vintriga landskap, snötyngda granar och tysta byar där allt fler hus står öde med rimfrostiga rutor och oskottade gårdar.

Telefontrådarna/elledningarna var stundvis så snötyngda att de hängde med tunga magar ned mot plogkanterna.Med tanke på att det var -33 när vi startade från Gauto så torde materialet vara spänt till bristningsgränsen och det är nog dags att televerket , vattenfall eller vem det nu är som har ansvaret skickar ut ett gäng snögubbar som får slå av snön. Annars riskerar obygden att bli ström eller telefonlöst.

Ett Vindelgranselskt uttryck för snötyngda grenar är "opplegun" med betoning på "opp". Måhända begreppet är bekant även i andra västerbottniska metropoler.

Nu ska jag roa mig med att bestiga ett berg av smutstvätt! Gokväll gott folk!

 

Etiketter: , , ,

2 kommentarer

  1. Eberth

    Tack Gunnel för att du än en gång påminner om min barndoms språk och talesätt. ”Myttje opplegun” är ett uttryck som ofta nämndes i vårt hem och i timmarhuggarkojan i Mitti-Fisko.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.