En hydrovågänkas bekännelser…

 Ännu ett gammalt blogginlägg som gäller hydrovågen, mannen bakom spakarna och den svåra konsten att få en mans uppmärksamhet. Den blå är nu till salu! Därav denna nostalgi.

Ja, ni ser ju själva av bilden att döma vem/vad som får pussen. Ledtråd: Inte är det jag inte!!

Min fråga till läsarpanelen idag är om det finns sådana som känner igen sig i att spela andrafiolen mot ett suspekt fordon?

Här har nu R grävt i snart 3 veckor, vare sig det har behövts eller inte. Uppenbarligen är det hans uppfattning om den perfekta semestern. När bilden togs hade han just lyckats styra undan ett gäng gamla astunga och genomsura telefonstolpar som var för tunga för mänskliga krafter att lyfta med just denna blåa skönhet. Imponerande vad man faktiskt kan göra med den mackapären, även om den efterlämnar ett blivande pärland varhelst den drar fram.

Små romantiska utflykter är liksom inte hans grej. Däremot har han verkligen anammat uttrycket "Gräv där du står" och han hittar hela tiden nya stora stenbumlingar en bit under det spirande gräsfröet som man kan gräva fram och planera en sprängarsemester nästa år. Det är ännu en bit kvar till Kina….

I hopp om att vinna hans uppmärksamhet tog jag på mig en "rutigskjorta" utanpå bikinin, och försökte hjälpa honom  med att flytta en brädhög. Det hade en viss effekt för han log rart från sin position på hydrovågen och försökte smeka mig med skopan.

I den allmänna yran hamnade jag mitt i ett hummelbo. Jag menar att det handlade om genmanipulerade humlor med storhetsvansinne. I varje fall betedde de sig som om de var getingar eller concordeplan.

Jag slog nytt personbästa på sträckan dasset – förrådet och sökte febrilt efter min framlidne svärfars gamla radarflaskor och hormoslyrdunkar. Här finns det resurser. Nu snackar vi inte om någon modern  miljövänligt "Lightradar" utan här fanns det tunga artilleriet från det glada 70-talet.

En lätt touch på sprayen och concorderna  intog ett stillsamt horisontalläge. Ambivalens mellan känslor som sadistisk  skadeglädje och underläppsdarrande skuld brottades en stund, innan den mer neutrala lättnaden tog över.

Nu får jag försöka ta till det sista desperata vapnet över "kvinnans listprylar". Mat. Om en stund  blir det grillad fläskfile och potatisgratäng. Nu får vi vila från fisk några timmar. Få se om jag kan locka honom från hydrovågen en stund.