Etikett: jag

Skulle ha rivit av plåstret med en gång…

Av , , 4 kommentarer 12

Gjorde den där vegetariska Frestelsen igår. Omdöme på den kommer imorgon. Sen vet jag ändå inte om jag är rätt människa att uttala mig om den. Jag äter kanske Janssons 1 gång per 2 år…ish. Men man kan ju också grunda bedömningen på maträtt, inte hur nära en korrekt Jansson skulle ha smakat.

Behöver väl knappast påpeka att det är julafton idag… Berättade lite snabbt för Sally att för jag och Åke, är det även en årsdag, då vi förlovade oss julafton för 38 år sedan, och Theresé var rätt så ny i livet. 4 månader, för att vara exakt. Vi var hos min farmor och farfar vid tillfället, och det var vi även på den här bilden. Min pappa Christer Lundström fotade och jag var lätt ivrig då jag rev av papperet på julklappen

Vet inte om den här bilden, är från året efteråt. Här är vi i storstugan på Lainejaurudden. Det var på den tiden min mormor Sadura, bodde där.

Nå, som vi alla vet men som vi aldrig tänkte då man var yngre, är att seder förändras genom åren. Dom vi trodde, skulle finnas för evigt, har vandrat vidare. Familje medlemmar blir äldre, skaffar egna familjer. Man särar på sig och börjar fira högtider på andra ställen. Och givet, det finns även dom som inte vill fira jul av olika orsaker. Nånstans väljer man hur man vill ha det.

Ett är då säkert, jag älskade jularna hos farmor och farfar. Huset fyllt av farbröder och fastrar, kusiner och ibland moster och morbror, gammelfarmor osv. Underbara minnen, där man till och med kan känna dofter och smaker, när man tänker på det. Farmors goda mat, hembakade bröd och allt hon ställde i ordning för oss alla. Och farfar förstås, han som oftast låg på kökssoffan och vilade, då man kom, men som ändå var en fixare. Saknar dom bägge två!

Apropå att riva av papper så öppnade Åke den sista luckan i Trisskalendern idag. Vi vann inte ens hundra kronor. Fiii fasen, jag sa till Åke att vi skulle ha rivit av plåstret samma dag han köpte den och öppnat ALLA luckor.- Varför dra ut på förväntningarna att vinna miljonen, och uppleva besvikelsen på julafton, att man inte fick ett endaste korvöre.

Fast det hade väl ändå varit lite kul…i dagens lucka hade det väl kunnat vara en Biltema korv som pris, haha, i alla kalendrar.

Bingolotto gav inte heller nån större utdelning. Jag vann 100kr, Åke vann 100kr och en Sverigelott. Fast då hade jag betalat för 4 lotter och det blev alltså inte vinst om det nu inte ger utdelning på Sverigelotten, förstås.

Jag hade flyttat på den där kakförvaringslådan där Fultomten blivit inslängd. För Theresé ville använda skrivbordet som arbetsplats. Jag springer ner för att hämta upp en julduk och ser att det hänt saker därnere. Rymning, big tajm, och Fultomten fick hjälp utifrån

Jag står där och försöker hitta ledtrådar till vart dom tagit vägen då brandvarnareb plötsligt sätter igång däruppe. Hinner tänka tusen tankar om jag glömt något på plattan, har jag tänt ljus, nä…vad kan det vara. Springer upp för trappan enbart för att finna detta inne i matrummet.

Oh my guarrrrd…dom har tänt en marschall på golvet

Och vad händer runt omkring. Barhyllan är ser ut att ha haft besök

En öppnad flaska och här har dom definitivt levt loppan och partajat för hela slanten. Jädrans Fulltomtar…

Men nu borde det ju ändå vara över. Julafton innebär väl att det är finito, så…hoppas dom har baksmälla idag och håller sig på den plats då nu må vara på.

Såg ett roligt klipp på en annorlunda version av Svansjön, haha. Kolla in den.

Och nu från oss alla på Ettan, en God Jul, Buörrie Juvlla (på umesamiska) till er alla därute! Ha en underbar dag och kväll!

 

140 mackor, 100 gick åt…

Av , , Bli först att kommentera 14

Vi åkte till Tráhppie igår och tog oss en eftermiddagsfika, BS:

28468547_10156080241611585_5214212865129002608_nNicco:

28276943_10156080240151585_3840149329021477506_nOch jag:

28167322_10156081205836585_2130647743628223420_nBilden dock inte tagen på plats…men det är jag 😀

Dom hade gjort 140 stycken mackor till lördagens event på torget, då filmen Sameblod visades utomhus. Och kvar fanns 40 stycken som såldes ut till halva priset. Så jag kunde inte låta bli att ta en sån, medan övriga medföljande, valde annat gott.

28468215_10156078978501585_871539035272202_nJag undrar om alla vet om detta ställe? Det är sällan många som är där, men det är verkligen trivsam miljö och trevlig personal, så jag rekommenderar varmt att ta er en tur dit ut till Gammlia och besök detta fik. Dom säljer också fina saker därinne.

trahppie_logo2Här kan ni läsa mer och det var där jag hittade bilden.

Det är nån våghals (eller kanske en mindre begåvad person) som tagit en promenad på Tväråns isbelagda vatten. Jag skulle aldrig i livet sätta ner en fot där:

28279406_10156080242696585_2421492581038474986_nEna dagen är det öppet vatten och nästa dag är det fruset, då tänker jag att det inte kan vara speciellt hållbar is, hurvas, för att gå igenom där. Inte så trolig att man skulle drunka, men det är nog värre om detta är barn som gjort, vem vet, och barn är inte alltid så förutseende och tänker efter vad som kan hända, förrän det har hänt.

Ikväll ska vi ut och käka på restaurang, några kollegor och vår ”chef” som vi jobbar hos, ska bli mycket trevligt. Pizza står längst upp på min önskemeny, men mycket kan hända innan vi är där, man kan ju alltid hitta på nåt annat. Fast, pizza gör sig ju absolut bäst, nygräddad och varm.

Önskar er alla en trevlig måndag!

OM man skulle bli tvingad…

Av , , Bli först att kommentera 13

Åt en glass igår, som föranledde till följande samtal. AB: Nu hoppas jag…Jag: JAAA att du ska hitta pengar i glassen? AB: Nej, att det ska smaka bra 😀 Jag: Jaha, men du, tänk att dom inte kan göra som Willy Wonka, gömma guldbiljetter i vissa glassar, så hittar man en sån och vinner en miljon…*tystnad*.

Jag: Fast dom kan ju gömma biljetten i nåt som är nyttigt…hm, varför inte i ett paket havregryn, ja jädrar, så vinner man havregryn så man kan käka havregrynsgröt hela sitt liv! AB: *skratt*, ja varför inte. Jag: Nej, ingen vinst, är ju egentligen att förakta, men havregryn, jaja 😀

Sen tänker jag nu det här med glass, och vad man gillar, det finns mycket gott, och det man väljer, är ju det man är sugen på , just då, för stunden. Men skulle man nu vara tvingad (hemska tanke) att äta glass varje dag, så står nog vanlig hederlig vaniljglass, överst på önskelistan.

glass-skyltBild lånad HÄR

Nu ska jag gratulera lillebror Lars, som fyller år idag, hela 43, faktiskt:

262-636x1024Han fick nog utstå en del rackartyg från min sida, då han var liten…och jag var un…yngre. Kommer ihåg då jag sa till honom att ALLA kan flyga, bara man gör på rätt sätt. Så avslöjade jag hur man skulle bära sig åt.

Ta sats, sa jag och spring allt du kan, hoppa tre steg och fäll ut armarna. Han kände sig hur manad som helst, och gjorde precis som jag sa 😀 Haha, tyvärr så hade han inte rätta springet och hoppet i benen, så jag sa till honom att det blev fel, hela tiden, du måste springa fortare, eller hoppa högre…ja, ni kan ju se framför er, hur han kämpade. Stackars lillebror! 😀

image_thumb10Och HÄR lånade jag den

Önskar er alla en trevlig söndag det tänker jag ha!

Tack tack, hemskt mycket tack!

Av , , Bli först att kommentera 9

 

Nere vid älven, på Öbacka strand, finns det en liten tv som spelar upp ett och samma meddelande: Visste du att 1 miljon kapsyler räcker till plåten på en ny bil. Tack för att du återvinner!
Mja, sa Tina, men jag trodde att kapsylerna blev till nya kapsyler?
Hm… ja och varför säger dom inte tvärtom, sa jag, plåten från en bil räcker till 1 miljon kapsyler. Tack för att du skrotar bilen!

Annat att tänka på

Av , , 6 kommentarer 9

 

Theresé tyckte att vi behövde något annat att tänka på… ett tag framöver, så hon ringde igår och berättade att hon fått borrelia. Mm, inte alls kul, och vi får nu hoppas att hon får ta den enkla vägen ur det, jag har nämligen läst en del om just borrelia, nu på morgonen, och det lät inte speciellt roligt, men man kan ha tur, så vi hoppas att du har det.
Hon skickade en bild i ett mejl och tyckte att dom här personerna liknar mina föräldrar, och ja… varför inte, en viss likhet finns nog där, fast dom ser lite yngre ut, i verkligheten och pappa har mer hår 🙂 fin text till är det också:
Jag har lite känningar i nacken nu, kanhända det beror på att man spänt sig en del, men jag känner också igen vissa låsningar sen långt, långt tillbaka. Det var ju nämligen så att lilla Maria, 7-8 år gammal, hade en STOR lila pulka, den var verkligen stor och pampig.
Vi var ett gäng som var på baksidan av huset och åkte pulka, sen var det ju så roligt att sätta ihop dessa pulkor i ett långt tåg, så åkte man efter varandra, precis som man ibland gjorde med sparkarna.
Nå, eftersom nu min pulka var störst, och det vet vi ju alla vid här laget eller hur? Att störst, går först, så fick jag vara loket längst fram… bad bad idea. Inte nog med att vi satte snörena från pulkorna runt våra magar, sen tyckte Maria att det kunde vara kul att köra över det där stora guppet som fanns i backen, som något byggt upp för att hoppa i med sina slalomskidor.
Och det var ju precis dit jag styrde hela konkaronget av pulkor, vad tror ni händer? Mjo, min pulka med jag på, hoppar över guppet, åker ner i gropen som är efter hoppet och där blir det ett ryck i snöret och jag stannar av och får nästa pulka rätt över huvudet. Där kan vi nog snacka om en whiplash skada som aldrig blev utredd.
Efter den där pååkningen så knakade det i min nacke om jag hade huvudet stilla en minut i samma läge och sedan böjde det uppåt. Sen kunde jag sitta och nicka och det knakade varje gång, och så där hade jag det i x antal år, innan det slutligen klingade av och försvann, men ibland, känner jag av det, det är precis som om huvudet skulle fastna om jag inte rör på det och det kan som hugga till lite därbak… nåja, även detta är ju världsligt, faktiskt.
Ännu mer världsligt blev det också då vi i förrgår fick veta att vår pappa har en skada till… han har brutit näsan också, alltså, hallå, nu får det väl räcka. Men igår bestände dom i alla fall att strunta i den, vi hade aldrig noterat det, Emma tycktes ha sett en liten förändring på näsan, men brottet är inte värre än att dom nu kan låta det självläka. Önskar er alla en fin fredag!
 
 

Hur gör man… och varför???

Av , , 4 kommentarer 6

 

Hur man fyller ut en hel dag med saker, utan minsta uppehåll… det kan man lätt göra då man jobbar, någon i familjen fyller år och man har tre personer till som bor hos en, tillfälligt. Jodå!!!
Men nåt jag inte missade vad ju givetvis fyra trafiken på slätten och jag lovar, det är inte alla som kör helt lagligt, man kan ju fundera på vad vissa tänker med. Men dom tillhör väl den där lilla gruppen som fått sitt körkort utprintat på ett tryckeri eller så har dom helt enkelt glömt bort att skaffa ett, nå, det är inte mina problem, inte heller då vissa passerar i sina vanar fullastade med saker i det bakre utrymmet och dom har glömt att dra igen dörren. Hm… undrar vad som händer då man kommer bort till en rondell i lite högre hastighet?
Men vi vet ju också allihop, att ingen är felfri och ibland är det väldigt lätt att glömma och göra fel, och några gånger så chansar man bara, och hoppas på det bästa.
Middagen intogs igår, på Droskan, där jag tror att vi allihop tog grillbuffé, inte alls så tokigt, minsann. Allihop, det var, jag, Åke (födelsedags”barnet”), Nicco, Theresé, Anders, Sally, Brälla, Lena, Hanna, Albin, Mats Jonsson, Helena och Frida. Vi avslutade med tårta hemma hos oss.
Både jag och Åke fick oss en present av familjen Brändström/Franck, kolla in ljuslyktan:
Den passar ju alldeles ypperligt, hemma hos oss 🙂
Av mig fick Åke detta fat, jag kunde ju bara inte låta bli då jag såg det på Önska butiken, hur coolt som helst, och vilken tur då att Åke inte är den enda som diggar döskallar 🙂
Ikväll blir det ett besök hos Åkes moster Vivan, Åke och Anders ska fixa ett fönster eller en lucka som sitter på en ladugård där, och vi åker dit, allihop så får hon träffa Sally också. Sedan följer Åkes andra moster Gunilla med samt Åkes kusin och hennes dotter, så vi blir några stycken. Önskar er alla en fin tisdag!

Tjopptjopp var det gjort

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Så var det en dag kvar… innan dopp i grytan. Känns otroligt skönt att vi ska vara hemma och fira våran första jul i huset. Fast inte i den rätta bemärkelsen. Vi har ju firat jul här förut, men då var det inte vi som bodde här.
Det blir lättsamt, bara jag, Åke, Nicco och Rickard (Niccos kille) skulle titta förbi. Kanske vi lägger lite pussel, som vi letat fram, spelar lite kort, kollar Kalle Anka, för det är det några år sedan vi faktiskt gjorde. Äter julbord, och bara är.
Med tanke på vad som komma skall, under nästa vecka, så kan vi behöva en lite lugnare jul 🙂
Då är det nämligen bestämt att nyåret ska firas in här, med hela gänget från Lundalogén, och Theresé, Anders och Sally dyker ju upp på torsdag nästa vecka. Det kommer väl att krävas lite planering men annars brukar ju allt flyta på, vi är ju många som kan vara med och hjälpa till.
Igår var jag ju till Anticimex, och han hade klurat lite på det där med pulvret som skulle strös ut i skorstenen och kommit fram till att det kanske inte var så smart. Då krävs det nämligen att spindlarna ska gå på pulvret och sedan slicka sig om tassarna eller vad dom nu kallas på en spindel (fötter, klövar, fossingar etc), och det kanske inte är så troligt, att dom hoppar längst ner i skorstenen för att klampa runt i det där och sedan vandra uppåt igen.
Dessutom, och det tänkte ni väl aldrig på, så blir det ännu mer synd om han som brukar komma in den vägen på julafton 🙂
Nä, han tipsade om en spray som skulle hes runt listerna, den är luktfri och man behöver bara hålla sig undan i en timme, så det går ju bra. Och sedan köpte jag en ”direktspray”, som ska sprutas direkt på kräken, om dom anfaller… typ.
Sedan gjorde jag en lov inne på Coop, Bo-Lage fick klara sig själv, jag räknade ut att jag ändå skulle vara tvungen att handla inför nyår, så då kan jag ta det till veckan istället. Jag gick över på Sigge Boy och införskaffade lotter till uppesittarkvällen ikväll, även om jag jobbar till nio så hinner jag ju vara med, det skulle ju pågå till midnatt.
När jag stod där vid disken så spanade jag in vart lotterna kunde vara, läste på en lapp att en julskinka skulle ingå vid köp av dessa lotter jag var ute efter. Cool, tänkte jag, men blev strax varse att det inte var en julskinka man skulle få, utan en julskiva… så kan det gå, om inte glasögonen är på.
På jobbet skulle det kokas kola, läggas in gurka, griljera skinka och göras en sväng upp på centrum, så tjopptjopp så hade den dagen gått, puh… mycket intensivt jobbpass, men fort gick det.
Idag hade jag bara tänkt vara hemma och filosofera, innan jag ska iväg på jobbet, fast jag undrar jag, om det kommer att hända, nog är det alltid något som ska göras. Önskar er alla en fin dag!
 

Stora företags, olater, E90

Av , , 6 kommentarer 6

 

Ja nu har vi börjat se på Slas resa genom Sverige, och han är onekligen rätt så kul, med sina kommentarer. På svtplay.se hittar ni filmen eller följ länken som jag fick av Birgitta, http://blogg.vk.se/destinationumea, i mitt förra blogginlägg.
Mats ”Tigern” Boström, kom förbi på en kaffe igår kväll och som egen företagare berättade om större företags olater då det gäller fakturor, och man kan ju smälla av. Dom använder sig av något som så vackert kallas för E90, och E90 betyder att du som utför ett arbete åt det företaget får ligga ute med dina pengar, 1 betalningsfri månad samt…90 dagar. Alltså 4 månader totalt, och nu pratar vi om stora företag som förmodligen har pengar så det räcker och blir över.
Han har råkat på ett sånt företag, jag tänker inte nämna vilket, men han har sagt ifrån sig arbetet därifrån och se, vips så gick dom med på en månads frist istället, för jobbet kunde dom inte vara utan.
Idag blir det fest…gissar vi på 🙂 Vi, dvs jag, Åke, Nicco, Olivia (en kompis till Nicco, Jan A och Inge-Gerd, är bjudna ner till Jan B och Kerstins stuga i Åheden, och nu snackar vi övernattning. Vi tar bussen, Nicco och Olivia ska prova på att tälta och Jan A och Inge-Gerd ska få låna Jan B:s husvagn, själv sover dom i deras stuga, och vi sover ju förstås i bussen. Det ska bli trevligt och nu hoppas vi bara att vi har en tumme med vädret.
Avslutar dagens blogg med Birgitta J:n lilla utmaning, dom viktigaste sommarattiraljerna. För mig är detta sommar:
Mina tävlingsskor, tävla gör vi bara på sommaren 🙂
Uppvikta jeans, har jag haft snudd på varenda dag:
Och senaste fyra somrarna, mina egenhändigt gjorda vristlänkar. Det är mina sommarattiraljer det.
Önskar er alla en fin lördag!
 

Kvälls grubblerier

 

När vi gått i säng igår så kunde jag inte låta bli att fundera över på vilken sida av sängen man nu kommer att hamna på, då vi flyttar. Hm…förmodligen på samma sida som nu, jag på den vänstra, sett från den liggandes sida, och Åke, på den högra. Varför är det så sa jag, vart vi än har bott, i ettan här på slätten, på Mariehem, här i trean, i stugan, på våra bussresor etc, så ligger vi alltid på samma sida.
 
Mja, svarade han, det beror ju på vilket ben vi kliver upp. Aha, vilken jädrans tur då att vi lyckats hitta av varandra, vore ju jobbigt om vi skulle upp på samma sida varje morgon…vilket bök 🙂
 
Men jag kan också dra mig till minnes att jag även sov på denna sida då jag bodde hemma, alltså att jag klev upp på samma sida, förutom en enda gång, och då låg jag till en början, precis som nu, på vänstra sidan, men sängen stod direkt under fönstret, och i fönstret satt en blombänk, i vilken jag smällde i skallen vid flertalet tillfällen då jag somnat och av någon outgrundlig anledning tvärsatt mig upp och låg givetvis för nära den förbaskade brädan (i marmor, så det var ingen liten träsak minsann), ni kan ju gissa att man såg stjärnor efter att ha tjongat in skallen i den saken.
 
Efter några såna smällar så flyttade jag kudden till fotändan istället och då blev allting åt andra hållet. Mjo, men det funkade det med, tror jag, eller så är det av den anledningen man nu har blivit som man vart, lite halvknäpp så där 🙂 eller så beror det på dom smällar man fick…det lär man ju aldrig få veta.
 
Nu till dagens bild i utmaningen, en som man aldrig visat förut, vi har många såna, och valet var inte lätt, men den här bilden har vi faktiskt i bokhyllan, och den påminner om tider som gått, och hur roligt vi haft, men för den sakens skull, betyder det ju inte att vi inte har kul nu också. Enda skillnaden är väl att vi alla är äldre och kanske inte orkar hålla igång lika länge.
 
På bilden ser vi, från vänster längst upp, en Håkansson, sen mellankulan med fru, Herr Jonsson och sedan jag. Nigandes är lillkulan och min man Åke. I bakgrunden skymtar någon som jag inte vet vem det är. Bilden gissar jag är tagen på kvällen efter wheels, året är 1997 och vi laddar för en cruising kväll på stan. Rätta mig om jag har fel…någon. Så var det med det.
 
Önskar er en trivsam fredag

Grönt värre

 

Tema grön, är dagens utmaningsbild, ok, då skulle jag kunna ta denna bilden på en riktig ”grön”sak, en tomat…
 
men det gör jag inte. Eller så kunde jag sätta ut en bild på mig själv, för då det gäller vissa saker så är jag en novis, med andra ord inte så van, och därmed faller jag in under kategorin, grön.
 
Men nä, det gör jag inte heller 🙂
 
Vi har gröna plantor, trots mitt stora ointresse av blommor, även fast dom är fina att se på och att äga, så krävs det ändock en viss vattning och skötsel, det är väl där allting faller, men nix, den bilden som får symbolisera dagens gröna bild, blir min tandborste, ha, samt tandkrämstuben, dom är nämligen grön, bägge två:
 
Igår var vi ute och gick, Kerstin, Janne och jag, då ringde Åke och sa att handfatet samt spegeln som vi hade beställt, hade kommit in på K-rauta, så jag tog bilen upp och hämtade prylarna och körde dom till huset. Igår påbörjades även underarbetet för tapetseringen.
 
Åke fick hjälp av Brälla att bära upp en av ”gammfrysboxarna” som stod nere i källaren och det är ingen som begriper hur någon fått ner den där. Tung och otymplig som ett as, trots att Åke skruvat bort locket. Han fick sig dessutom en rejäl reva i ansiktet av boxen, då dom var på väg upp i trappen. Men nu är den ute ur världen. Han åkte även och tömde släpvagnen som arbetaren har använt som skrotsamlare, så där stod toastolar, handfat och diverse rör och skräp, men nu är den tömd och kanhända att vi åker på Elon och köper kylskåpet på lördag.
 
Det går alltså framåt, med allting, och i förrgår var jag till boupptecknaren och vi gjorde ett avslut där och då, så nu bör det inte dröja mer än ett par veckor innan allt det är klart, sen ska givetvis lagfarterna skrivas över, men det gör även han så allt bli rätt gjort.
 
Idag har jag tänkt mig på strömpilen en sväng, kanske hittar man någonting till Nicco där, hon som fyller 13 år den 15 Mars, och som sa igår, att det är först då man är någon…fast hon skrattade sedan och sa att förmodligen var det inte så heller. Alla är väl någon alltjämt, oavsett ålder, men jag vet att det inte alltid verkar så. Går man i sexan så är man störst…ett tag, sen börjar man i sjuan och räknas till minstingarna igen. Jaja, det var dagens skriverier, nu får ha det gott, så återkommer jag säkerligen vid ett senare tillfälle.
Maria Lundmark Hällsten