Etikett: positiv

Tecken eller bara slumpen?

Av , , Bli först att kommentera 13

När vi gick vår morgonpromenad stod det två kajor med näbben full av gräs, borta vid Tvärån. Dom såg som roliga ut, där dom pickade på…förstår inte varför jag alltid får en bild av Sven Melander, för mitt inre, då jag ser fåglar som går så där, som fåglar går, hm…

Och apropå fåglar, såg jag en filmsnutt igår, om en pippi som hälsade på två systrar, som bett specifikt, om ett tecken i form av en Kardinal, från deras avlidna mor, här kan ni se det:

Så rörande! Och där kom jag på ett tecken min mamma fick från en berguv. Berguvar och mamma, har ju en viss röd tråd tillsammans, även hennes storebror Börje, som dessutom tyckte om berguvar.

Här en bild på ”mammas” berguv, den har ni sett förut!

rfthrhhhh-050Fotad av Niccolina Hällsten

Dagen han begravdes, kom det en berguv flygandes och satte sig på taket till gamla Barnens Hus på Mariedal. Min mamma stod där, och för henne var det glasklart, en sista hälsning från honom.

Sen är det väl väldigt individuellt vad du tycker och tänker om tecken från nån som gått vidare, vad man själv tror på, och hur man upplever saker. Tron kan också göra sitt till.

Här kommer jag att tänka på då min pappa låg på intensiven, med alla sina skador han hade. Och läkarna sa att vi skulle få se om det hände nåt under dom 3 första dagarna, så kanske det skulle finnas hopp.

Vi tycktes se tecken, om än så små, hela tiden, och på den tredje dagen kom till och med en ur personalen, som varit med från dag 1 och log och sa, jamen jag tycktes också se en rörelse på hans ögonen, då jag kom i morse.

Så där i efterhand tänker jag att alla runt omkring en människa som ligger så där, blir ju engagerade och rycks med. Alla vill ju att det ska bli bra, eller bättre, och man kanske ser, vad man vill se, och man hör det man vill höra…stay positive!

Men det är väl bra, på sitt sätt, ta inte ut saker i förskott, då lider du så mycket längre, eller så betalar du räntan på det där jäkla lånet, som du faktiskt inte har :)

Ha en fin onsdag, allihop!

Var det du eller du, som snarkade???

Av , , Bli först att kommentera 14

Robinson, vilka deltagare dom har, lite som Farmens. Hur kan dom undgå att höra hur dom låter, jag fattar inte. Visst förstår man att det sliter att vara hungrig, man är beroende av att alla är synkade, tävlingar etc. Och om man inte varit där, kanske man inte heller kan fatta riktigt hur det är. Men ändå, det sociala spelet tror jag står överst på ”klarasiglängst” listan.

Sen tänker jag att nu, idag, då dom förmodligen sitter och tittar på livet dom levde där på ön, så borde flera av dom, skämmas och gör dom inte det, så kanske dom saknar vissa sociala skills.

Bara en sån enkel grej, att gnälla och vara så sur, över att en deltagare snarkat, och sedan stå där och vill veta vem det är…japp, det vet ju säkert den som låg och snarkade och sov, eller? Och vad hjälper det att sura, den som snarkar, kan ju knappast tänka natten efter, att nu ska jag låta bli…alltså :D

Sen finns alltid dom där som snackar så mycket skit och höjer sig själv till skyarna, som säger att dom ska tänka positivt, men är det så lätt, då nån först för höra, vilken svag länk han är och sekunden efteråt, ska han vara glad och positiv, går säkert skitbra, eller?

Positiv-nyhetsrapporteringBilden hittade jag här: Max Gustafson

Nåja, jag vet också att det vi får se på tv, inte är hela historien, det finns många sidor och det finns garanterat jättemycket som vi aldrig får se eller ens veta, som faktiskt hade kunnat förändra vår syn, att se på det hela. Fast då hade vi inte heller haft nåt att reta oss på.

Precis som reklamen, det är oftast dom dåliga reklamsnuttarna man kommer ihåg, eftersom man retat sig på den. Som till exempel den här, kommer ni ihåg den. ” Nu kissar jag i soffan, och mamma bara ler!. Jojo!!!

Apropå reklam eller att komma ihåg, jag såg att vk.se hade ett litet reportage om försvunna glassar, härom dagen, här har ni länken till den: VK

Själv saknar jag en glass som hette Manolito, den hade ett is överdrag med smak av hallon och inuti var det smörkola smak på vaniljen, kommer ni ihåg den? Mm, glass är gott, det hjälps inte, och nu ska jag tipsa om en glass som jag tycker är jättegod, det är dock ingen pinne eller strut, så här ser den ut, och jag köpte den på Ica Maxi:

31154358_10156238537451585_6627971734228172800_nÖnskar er en bra dag, regnet till trots, fast regnet kanske är bra, den borde ta bort det sista av snön. Känns ju otroligt ändå att det gått så fort som det gjort.
31144193_10156238539191585_7267151120860971008_n

Avsked och början på nåt nytt…

Av , , Bli först att kommentera 16

Jag fick ett tråkigt besked igår, inte oväntat, men då en yngre människa går bort, en som precis börjat sitt vuxna liv, ja då finns inga ord. Jag satt där och tänkte, och ska man någonstans komma i närheten eller om man går efter vad man kan relatera till, så måste jag säga att det absolut värsta, alla gånger, jag varit med om, var då pappa gick bort.

Från olyckstillfället till hans kropp inte orkade med mer. Det tog 6 veckor…6 veckor av hopp, jag var ändå positiv hela den tiden, även om jag innerst inne visste, att det skulle nog inte gå vägen. Hoppet blev förtvivlan, och alla dessa frågor som man aldrig kan få svar på. Och jag vet, man ska inte älta sånt, för det enda som händer är att man offrar energi på sånt som inte ger nåt tillbaka.

Nu går mina tankar till den här killens föräldrar, dom har absolut en tuff tid framför sig, även om man visste utgången, så vet man aldrig hur det kommer att bli, den dagen dom inte finns längre. Den största trösten, och det är ju precis som man brukar säga, är ju att personer som varit obotligt sjuka, ändå får det bäst då det är över.
Och jag tror att det är så man måste se det. Dom behöver inte kämpa längre, många har redan gett upp sin strid och bara väntar på att få fortsätta, någon annanstans.

Och även om vi alla tänker, tycker och tror olika, så för min del, så vet jag att det finns en spännande fortsättning, den dagen man lämnar in, och det ska bli spännande, på sitt sätt.

Där kom det där positiva in igen, och ja, att förhålla sig till döden som man gör till livet, och att alltid tänka att det blir bättre, oavsett hur dagen, veckan eller månaden blir, det är jätteviktigt.

Detta fick bli mitt avsked till killen J, jag önskar dig en spännande resa till friheten och det okända, och vi är alla med dig i tankarna.

10636358_307351129458587_4912545018364390575_o

Önskar er andra en bra dag!

15977686_10154887671371585_2506727254902380786_n

Ett segt släkte

Av , , Bli först att kommentera 15

Fick höra av en säker källa igår…(Niccos hade hört det från en av hennes gamla lärare) att lappen/samerna, är ett segt släkte. Mjo, jag kan nog hålla med om det, det ska inte gnällas i onödan, man härdar, saker går över, det finns alltid dom som har det värre.

Jag har ju själv lappblod i mig, och även, bägge mina föräldrar. Pappa klagade sällan, nä huvva, nog blir det bra. Känner att man är lite så själv, också. På gott och ont, förstås.

Fast jag tänker ju ändå att den positiva synen, ”att saker blir bättre och inte är så illa som man tror”, gör att man blir friskare fortare, eller man ser ett slut på nåt man inte gillar, och det kommer att vända.

Nu behöver inte det vara precis, enbart samerna som är på det sättet, fast med det liv dom lever, så kanske det format dom till att just vara positiv, inte ta ut saker i förskott, utan försöka ta dagen som den kommer. Dom får gilla läget, och det gör dom säkert också.

Vi har under åren på dragracing banan, lärt känna en del trevligt folk. Kom osökt att tänka på ett par bröder, som brukar dyka upp lite varstans. Don är alltid glada, spelar ingen roll om solen skiner eller om det öser ner.

Vi var uppe i Piteå, en sommar, då dom kom dit. Dom skulle förklara vilken väg dom tagit, och det målades upp en bild på vägen och omgivningarna, och där, plötsligt, kom dom fram till ”En STOR satabacke”, det lät så roligt då han sa det, att man inte kunde låta bli att skratta.

Jo, vi visste vilken backe han menade, det är snarare ett mindre berg man ska över :D

Nicco hittade denna bild på FB igår, och av den anledningen kom jag ihåg denna lilla episod, kanske dom som varit fram och gjort skylten :D

12279175_913021142108806_3486875432288700669_n

Idag är det återbesök till veterinären, nu hoppas jag att det tagit ihop så vi slipper mer mediciner eller en eventuell operation, som hon pratade om sist. Nu får det väl vara bra med elände på ett tag.

Och slutligen, kolla in dessa små hundar, dom har fullt upp med sina utryckningar :D

Önskar er alla en bra måndag!

 

 

Vad är du?

Av , , 4 kommentarer 10

 

Det blev lite jäktigt igår då jag skulle iväg och träna, var inte bara sent ute utan hade även en tid att passa, klockan elva, men jag hann, bägge delarna, om än det blev en snabb rusch nerför trappen då klockan var just elva.
Tina kom sedan förbi…hehe, med en liten leverans av något som jag inte talar om vad det är… bara för att. Och vi drack en kaffe och satt och pratade och kom osökt in på ämnet introvert/extroverta människor. Rätt så intressant faktiskt, jag kopierade följande text från denna sida http://www.introvert.se/  för att ni ska få en enkel förklaring på vad det handlar om:
Introverta människor är de som vänder sin energi mer inåt, föredrar ensamhet eller mindre sällskap, har större behov av lugn och ro på egen hand.
-   Tänker först och handlar sen, eller nöjer sig med att tänka
-    trivs i ensamhet
-    relationerna är få men djupa
-     sociala aktiviteter tar energi, även de roliga
-     lugn och säker på ytan
Extroverta vänder tvärtom sin energi utåt, föredrar att umgås oftare med människor och gärna fler på en gång.
-   vill ha mycket att göra
-   gillar förändring
-   känner många, anser sig ha många vänner
-  gillar småprat om vädret
-  handlar först och tänker sen, handlar ibland utan att
tänka
-   tänker genom att prata
Vi är få som är rent introverta, de flesta av oss är både och, men vi föredrar den ena sidan. Vilket skulle du välja om du blev tvingad att välja? Slutkopierat
Ja, skulle man välja idag, så blev det nog en blandning av både och, men skulle jag fått frågan för 10-15 år sedan, så hade jag listat mig på den introvertas plats. Vet egentligen inte varför, men det känns bara så.
Hur gör ni till exempel, eller rättare sagt, gör ni som vi, jag och Åke. Vi sitter ju alltid i samma rum på kvällarna, men vi behöver inte nödvändigtvis prata för det, vi har alltså varandras sällskap, även om det är tystlåtet. Kan också bero på att vi på något sätt vet vad den andre tänker, ofta tar vi orden ur munnen på varandra då vi ska kommentera något vi hör eller om man pratar om en specifik sak.
Ibland är det ju till och med skrämmande, då vi kanske säger exakt samma sak, på exakt samma sekund och vi har inte nämnt detta på 5 år, då kan man undra hur människan egentligen fungerar. Vi är nog många som besitter egenskaper som vi aldrig utnyttjar, vi kan, men vi vet inte att vi kan.
Att vara enbart extrovert, torde kräva en hel del energi, vem orkar hålla igång hela tiden? Känns också som aningens småytlig, om man läser vad en extrovert människa har för egenskaper, medan man säkert upplever den personen som positiv och framåt. Samtidigt som jag får en bild av en som ofta gör överilade saker, inte så genomtänkt.
Nä, när man läser om dom både grupperna får man vara nöjd och glad att man är både och, det bästa ur dom bägge två, med andra ord, kunde ju inte bli bättre :)
Önskar er alla en fin onsdag!

Dränka sina sorger

Av , , 6 kommentarer 2

Har tänkt en del på vad Erica skrev, att jag höll på vara så negativ, hm…

Vi spelade bingolotto ikväll, för första gången på ett halvår…minst. Jag hade dessutom en dubbellott för allra första gången i mitt liv. Jag saknade nummer 69 och det blev 62. Hade 69:n gått in så hade vi haft 308 000:- ,kontant.

Hur ska man skriva något positivt om detta? *klurar*

Ja, vi slapp ju bekymra oss över om vad vi skulle ha gjort av dom pengarna, vi behöver inte spela bingolotto någon fler gång, vi dränkte våra sorger hos några givmilda grannar. Du har rätt, Erica, jag ska bli mer positiv igen :-)

Seee yaaa!!!

6 kommentarer
Etiketter: , , , , ,

Något positivt…

Av , , 2 kommentarer 3

Här kommer en mycket positiv nyhet.

Satt ute med några grannar alldeles nyss och det blev ett jädrans liv uppe i luften. Årets första tranor passerade över våra huvuden. Ett säkert vårtecken skulle jag vilja påstå. Jag provade att knäppa ett kort med mobilen men tyvärr så var det alldeles för ljust ute, ni får tro mig på mina ord.

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Positivt negativ eller tvärtom

Av , , 2 kommentarer 3

Kom att tänka på det här med alla artiklar och reportage som finns och som man får kommentera. Är det inte konstigt att så fort någon inte håller med, eller säger nej, så är den personen en gnällig typ som bara strävar bakåt? Hur kan det komma sig? 

 Själv har jag en gång varit ganska negativ till saker men jag har sett det som en positiv egenskap, då man kanske ser saker på ett annat sätt än en som alltid spritter omkring en halv meter ovanför jordytan och tror att världsproblemen kommer att lösas om bara alla gör som den personen tycker att saker ska göras. Jag menar att om man är för positiv så kanske man inte ser vad som kan gå galet, eller så struntar man i det för man tror i sin enfald att det kommer att lösa sig i alla fall. Jag kanske har fel, det var bara en tanke.
 
Vi var på Gammlia i onsdags, man får ju passa på nu när man aldrig vet hur onsdags vädret kommer att se ut här framöver. När vi kommer hem och jag har kört in camaron i garaget och ska låsa dörren, så upptäcker jag att mina andra nycklar är borta. Det är nyckeln hem, till capricen, källaren och bussen. Tvär tittar i bilen, alla fickor och i väskan, men icket, nycklarna är borta. Vi tar capricen och skyndar iväg upp på Gammlia för att kolla om dom låg kvar i gräsmattan, jag visste ju när jag hade haft bägge knipporna i handen, men inga nycklar låg där. Vi åker hem och jag tröstar mig med att vi har kopior på allt utom nyckeln till källarlåset.
 
Vi tar en sista titt i camaron, jag ligger och stryker handen i alla skrevor jag kan hitta men ingenting, sen kommer onsdagens hjälte, Åke, och lägger sig ner med en ficklampa och bakom mittkonsolen ligger nycklarna. Se där, visst kan det vara skrattretande, vi drar iväg för att leta efter dom på andra sidan stan, då dom låg där vi egentligen skulle ha checkat ordentligt. Men samtidigt är man ju orolig att nån annan ska hitta dom och kanske hänga upp dom på en gren där dom tror att man ska se dom fast själv letar man ju där man vet att man har varit. Så kan det gå när man har för bråttom.
 
Firar förövrigt 2 år och 7 rökfria månader idag, det ni. Inte ett sug efter en cigarett, inte en saknad av någonting, bara en evig tacksamhet över att jag faktiskt klarade av något som jag trodde var omöjligt. Men apropå att vara positiv så kan det hända att det så småningom började vända då jag slutade röka, jag blev mer positiv, man vet att man kan klara av saker som man inte trott, man mår bättre och man ser mer tillfällen och chanser att kunna förbättra andra saker. Och när jag nu skriver just denna mening så inser jag att det kanske inte bara har med åldern att göra (vilken j-kla tur, då är jag inte så gammal då :D ) att man blivit klokare, utan det kanske man blivit då man tagit bort ett gift som man inte behövde. Ha!

Önskar er alla en mycket trevlig fredag!

2 kommentarer
Etiketter: , , , , , ,