Jag har under lång tid försökt förstå vad Moderaternas och Alliansregeringens Arbetslinje betyder?

Och hur den fungerar?

Som en del av detta arbete har jag plöjt igenom en massa fakta, politiska utspel och rapporter, fortfarande utan att få i hop ekvationen bakom Arbetslinjen.

När jag nu äntligen funnit lösningen på ekvationen som får alla variabler att stämma ihop häpnar jag över upptäckten och inser jag att jag själv, sannolikt likt de flesta andra som letat svaret på innebörden med Arbetslinjen komplicerat mitt tänkande och letande allt för mycket enär lösningen på vad Arbetslinjen står för är mycket enkel.

Denna underbara måndag morgon, plötsligt, och helt oförutsett, lika KLART som TYDLIGT kom lösningen och svaret på mitt letande till mig. Likt Blixten från en klar himmel!

Självklart ser den matematiska formeln för Arbetslinjen ut som följer:

Arbetslinjen = Allt färre, utför under högre arbetsbelastning och mer stress, mer arbete, på kortare tid, med högre lönsamhet.

Så enkel var lösningen på min frågeställning om vad Arbetslinjen står för.

Med ens ter det sig självklart att Moderaterna och Alliansen gång efter annan, med rätta påpekar att försämringarna och förändringarna i sjukförsäkringen är en viktig del av Arbetslinjen.

Resultatet av ekvationen bara måste bli så, vi måste kasta ut sjuka människor från sjukförsäkringssystemet, säga att de ska söka jobb i stället, då de enligt Alliansregeringens synsätt och förunderliga matematik är för friska för att vara sjukskrivna och förtidspensionerade.

Anledningen till dessa försämringar i sjukförsäkringen finns att finna i själva ekvationen som Arbetslinjen bygger på.

När ekvationen bakom Arbetslinjen ser ut som jag beskrivit ovan finns ingen annan lösning än att genomföra långtgående försämringar i sjukförsäkringssystemet. Genomförs inte dessa förändringar, och det i rask takt, kommer det med innebörden av allt det Arbetslinjen står för att leda till en situation där sjukförsäkringssystemet helt kollapsar.

När ekvationen ser ut som den gör kommer den att leda till att allt fler bränner ut sig och blir sjukskrivna, och vidtas inga förändringar innan detta inträffar kollapsar sjukförsäkringssystemet mycket snabbt.

Genom att göra de försämringar som Arbetslinjen medför kan man även slå sig för bröstet och säga att ”man som regering tar ansvar för Sverige och svenska statsfinanser”.

Självklart blir statens finanser bättre när man lämpar över kostnaden och försörjningsbördan på landets kommuner som nu tvingas betala socialbidrag till dem som kastats ut ur sjukförsäkringen och inte kan få jobb. Således flyttas kostnaden för regeringens politik över på kommunerna, och regeringen kan känna sig stolta över hur de behandlar svenska statsfinanser.

Jag tycker det räcker nu!

När vi nu alla kan se ekvationen, och vad den leder till, är det hög tid, att vi som medborgare sätter ner foten och säger att ”det räcker nu”. Att vi tar vårt ansvar och röstar fram en regering som är villiga att ta ansvar på riktigt.

Att på olika sätt sätta människor i arbete måste få högsta prioritet, dock måste vi även acceptera att alla inte kan arbeta och och att vi måste lösa försörjningen även för dessa människor. Jag tror inte att någon med vett och vilja väljer sjukdom framför att vara frisk och jobba.

Om en sådan prioritering sedan skulle leda till ett aningen högre skatteuttag? Ja då tror jag inte att gemene man ser något problem i detta.

Sedan tycker jag att det är bättre att kommunerna skapar kommunala jobb för alla de som i dag uppbär socialbidrag. Då även om dessa jobb kanske inte behövs till 100%, det blir trots allt en stor mängd arbete utförd åt kommunerna med ett sådant förfarande, dessutom får de som i många fall är isolerade hemma och beroende av socialbidrag en meningsfull vardag och ett arbete att gå till, allt med ett plus i den kommunala resultat och balansräkningen som resultat.

Ha en klarsynt dag där ute!