Det är med tillfredsställelse jag kan konstatera att man i Vännäs fick bakläxa på förslaget att höja bl.a kommunalrådets arvode.

Att följa arvodes diskussionerna via tidningar och radio gjorde mig på inget sätt munter. Att höra att man måste betala i nivå med andra kommuner för att kunna behålla duktiga politiker är absurt, och här verkar inte råda någon skillnad mellan politiker och det privata näringslivet? Man använder ständigt samma argument, och allt man i själva verket bryr sig om i det läget är den egna personliga plånboken.

Politik ägnar man sig inte åt för lönen!

Politik och ideologi är något man bör brinna för om man vill vara politiker, och då är lönen delvis av underordnad betydelse. Självklart ska man ha betalt för det arbete man utför men det måste finnas gränser.

Jag tycker att det vore rimligt att vi upprättar ett nationellt regelverk för både kommun, landsting och staten.

Som jag ser det är det relevant att ett kommunalråd tjänar någonstans mellan 2 till 3 gånger medianlönen för en heltids anställd i kommunen.

På samma sätt bör ett statsministern och andra ministrar ha max 4 gånger medianlönen för heltidsarbete i riket.

Om man som politiker tycker att lönen är en avgörande fråga för om man ska ägna sig åt politik eller inte är man helt fel ute. Meningen med ersättning till politiker var från början att ersättningen skulle kompensera det lönebortfall man drabbas av i och med att man valt att ägna sig åt politik.

Om lönen är en viktig faktor blir valet att bli politiker ett karriärval, snarare än något man gör av politisk övertygelse, En brinnande eld för sin ideologi är enligt mitt sätt att se på politik det som alltid måste vara grunden för valet att bli politiker.