Allt sedan jag skrev mitt förra inlägg i ämnet cirkulär ekonomi har jag studerar den cirkulära ekonomin, dess lärosatser och teser ännu djupare än jag gjorde före mitt förra inlägg i ämnet.

Helt klart är det så att cirkulär ekonomi är framtiden. Ju mer jag läser och studerar ämnet, ju mer övertygad blir jag om den cirkulära ekonomins förträfflighet, både som företeelse, men framför allt som affärsmodell.

De allra flesta av oss, både privat personer och företag, lever och gör affärer enligt den linjära ekonomins affärsmodell. Den linjära ekonomin är en gammal företeelse och något som vi människor ägnat oss åt i åtminstone 100 år eller mer. Anledningen till att vi gör så är att vi har en aldrig sinande tro på att världens resurser är oändliga, och att global uppvärmning och miljöhot går att angripa med nuvarande affärsmodell.

Själv vill jag hävda motsatsen. Jag hävdar med bestämdhet att vi, om vi vill rädda vår miljö, sakta ner och på sikt stoppa den globala uppvärmningen, och bygga ett hållbart, men samtidigt progressivt och utvecklande samhälle, måste byta affärsmodell och börja tänka i nya banor.

Att byta affärsmodell behöver på inget sätt innebära att vi stoppar världens ekonomiska tillväxt, snarare tvärt om! Skillnaden är att vi genom att anamma den cirkulära ekonomins affärsmodell får en affärsmodell som står för både tillväxt och miljöhänsyn.

Vad är då skillnaden mellan linjär ekonomi och cirkulär ekonomi frågar sig kanske många?

Himmelsvid skulle jag vilja påstå! Skillnaderna i sättet att tänka och agera är lika stora som skillnaderna mellan dag och natt en kulen vinterdag.

För att gå vidare i ämnet är det därför på sin plats att förklara hur formlerna för linjär respektive cirkulär ekonomi ser ut:

Linjär ekonomi = Råvara – Produktion – Konsumtion – Avfall – Destruktion.

Cirkulär ekonomi = Råvara – Produktion – Användning – Återvinning – Användning.

Skillnaderna består i att vi ersätter konsumtion med användning. Och att vi ersätter avfall och destruktion med återvinning och ytterligare användning. Detta görs i ett kretslopp som i princip blir oändligt, och där näst intill inget vi tillverkar blir till avfall.

För att få detta att fungera måste dagens affärsmodeller byggas om och anpassas till den cirkulära ekonomins formel. Detta innebär att:

• Att de biologiska materialen redan från början är giftfria och enkla att kompostera.
• Att de tekniska materialen likt plast, metaller och legeringar redan initialt är designade på ett sådant sätt att de enkelt kan återanvändas med ett minimum av energiförbrukning.
• Att ett införande av cirkulär ekonomi inte gör avkall på vare sig funktionalitet eller kvalitet hos produkterna.

Att byta från linjär till cirkulär ekonomi är på inget sätt ett världsfrånvänt och obekant sätt att tänka. Historiskt i det gamla bondesamhället var hela ideologin och affärsmodellen byggd på samma sätt som ideologin i cirkulär ekonomi. Dock finns en det en viktig och avgörande skillnad mellan det traditionella återanvändandet i bondesamhället, och det återanvändande som förespråkas i den cirkulära ekonomins affärsmodell.

Skillnaden består i att vi med en affärsmodell byggd på cirkulär ekonomi får en ekonomi som skapar ett samhälle som blir som på den gamla goda tiden, men utan FATTIGDOM!

Redan idag kan vi se stora skillnader i sättet att tänka mellan den yngre generationen som är 30 är eller yngre, och den generation som är 30+.

Den yngre generationen lever redan i dag till stor del efter devisen att ”less is more”. Inte minst den kraftiga tillväxten inom delande-ekonomin visar att så är fallet. Delande-ekonomi innebär att vi i stället för att äga saker ensam, delar ägandet med andra och betalar hyra/avgift baserat på hur mycket vi brukar produkten eller tjänsten. I den cirkulära ekonomin kommer detta beteende att växa sig ännu starkare och bli norm i samhället.

För den yngre generationen är funktionalitet och hållbara varumärken redan idag mycket viktigare parametrar än ägande!

Därför kommer vi i framtiden att få se produkter som utformas på ett sådant sätt att de likt dagens datormjukvara kan uppdateras och uppgraderas snarare än bytas ut.

Således kommer morgondagens bilar att byggas enligt modulkoncept som medger framtida uppgraderingar snarare än utbyte av hela bilen.

Det finns många pionjärer och ivriga förespråkare för en övergång till cirkulär ekonomi. Professorn i Innovation & Miljöstrategi vid Bradford Universitetet i England, Peter Hopkinson, och Ellen MacArthur som via sin stiftelse Ellen MacArthur Foundation är drivande i frågan kan räknas som två av de ledande.

Professor Hopkinson säger att en total övergång till cirkulär ekonomi kommer att innebära att det inte kommer att existera något avfall alls i framtiden. Detta ska jämföras med de 10 -20 ton avfall per person/år som Europén av idag producerar. Enligt Professor Hopkinson får avfallsnivåerna inte överstiga mer än 3 ton per person/år för att vi långsiktigt ska klara jordens miljö.

Ellen Mac Arthur Foundation och McKinsey har tillsammans producerat en rapport som visar att en storskalig global övergång till cirkulär ekonomi skulle medföra material besparingar på 500 miljoner dollar, skapa 100.000 nya arbetstillfällen, och 100 miljoner ton i minskat avfall över en 5 års period.

Som tänkande individ, dessutom politiskt engagerad, finns därför inget annat val för mig än att sälla mig till skaran av förespråkare för cirkulär ekonomi. Dessutom avser jag att verka för att Umeå blir, om inte världens, så åtminstone Europas Huvudstad för Cirkulär Ekonomi.

Det viktigaste punkterna i mitt budskap kommer initialt att vara:

• Att världen inte har något annat val än en övergång till cirkulär ekonomi om vi vill rädda vår planet från undergång.
• Att cirkulär ekonomi är en positiv affärsmodell snarare än en antikonsumtionsmodell.
• Att cirkulär ekonomi ger en affärsmodell med återkommande intäkter och pengaströmmar från samma material istället för att som idag låta dessa gå förlorade i systemet.
• Att Sverige, som redan hunnit långt i sitt miljöarbete, genom en fullskalig övergång till cirkulär ekonomi, kan bli världens ledande nation inom det som är framtidens affärsmodell.
• Att Umeå som stad har alla förutsättningar att ta ledningen i detta projekt. Detta därför att vi har ett av Sveriges ledande universitet tillsammans med fungerande system för att via forskning och inkubatorer, ta projekt från ide till hållbara produkter och tjänster. Dessutom bor i Umeå en sedan länge en ung och miljömedveten befolkning.

Således har vi i Umeå alla viktiga beståndsdelar som behövs i arbetet för att göra Umeå till den Cirkulära Ekonomins Huvudstad. Allt som behöver adderas är visionärt tänkande och handlingskraft.

Därför kommer jag fortlöpande och enträget att föra en dialog med mina kollegor inom politiken, vinna över dem på min sida, och se till att Umeå blir den Cirkulära Ekonomins Huvudstad.