Det är nu hög tid att vi mobiliserar och sluter leden i arbetarrörelsen medan tid är och innan vi på nytt har samma villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden som de som rådde innan resningen i Ådalen.

Allt sedan 2000-talets början har vi sett att fackföreningarna och den svenska modellen rustas ner och avväpnats i rask takt. Allt i akt och mening att flytta makten från arbetarrörelsen till företagsägarna.

Vi har dessutom sedan mitten av 90-talet sett en kraftig ökning av migrationen av industrijobb från Sverige till låglöneländer. Denna migration har gjort många arbetslösa och endast och allena medfört att företagsägarna kunnat öka sina redan stora vinster ännu mera.

Alliansen har effektivt lyckats slå sönder fackföreningsrörelsen genom att se till att fackföreningsavgifterna och a-kasse avgifterna blivit högre, samtidigt som villkoren och möjligheterna för densamma att verka blivit försvagade. I mångt och mycket har Alliansen genom en rad reformer sett till att arbetsgivarsidan nått sitt ”DRÖMSCENARIO” nämligen att förhandla med varje arbetstagare individuellt snarare än som ett kollektiv.

Sverige har alltsedan sedan mitten av nittiotalet sett framväxten av ett kallare och mer egoistiskt samhällsklimat. 

För mig är det en gåta hur vi på ett par årtionden gått från att vara en nation präglad av solidaritet och kärlek, till en nation präglad av egoism och girighet.

Sannolikt är lösningen på gåtan att Alliansen gjort sin läxa väl och hittat de knappar man ska trycka på för att få människan att bejaka och sätta jaget och jagets bästa före kollektivets bästa. Dock tror jag att de allra flesta som tänker lite längre inser att det som är bra för jaget och dåligt för kollektivet bara är bra i det korta perspektivet.

Vill vi att saker och ting ska vara bra i det långa perspektivet behövs en stark fack och arbetarrörelse som alltid ser till hela kollektivets bästa. 

Kort kan man säga att Alliansen och arbetsgivarnas linje inneburit att kollektivavtalen har förlorat sin betydelse i och med att fackföreningsrörelsens verktygslåda har decimerats.

Bevisen är för detta är många av vilka jag listar några:

• Kraftig utflyttning av industrijobb från Sverige till låglöneländer.
• Minskad fack och a-kasse anslutning på grund av kraftigt höjda fack och a-kasse avgifter.
• Kraftig ökning av antalet behovsanställda.
• Kraftig ökning av inhyrd personal.
• Kraftig ökning av användandet av utländska underentreprenörer som saknar svenska kollektivavtal.
• Lägre arbetsgivaravgifter för unga vilket bara strävar till att öka företagens vinster.

Listan kan fortsätta i all oändlighet och i punkt efter punkt kan vi utläsa hur fackföreningsrörelsen gjorts tandlös samtidigt som arbetsgivarsidan försetts med nya sofistikerade och väl fungerande vapen.

Därför är det nu hög tid att vi sluter leden och inser att det är dags att vi återskapar arbetarrörelsen och folkrörelse Sverige innan det är för sent.

Vi måste se till att industrijobben migrerar tillbaka till Sverige och EU. Vi kan inte längre stillasittande sitta och se på hur industrijobben flyttas ut till låglöneländer och samtidigt kalla oss arbetarrörelse.:

Vi måste sätta hårt mot hårt och visa arbetsgivarsidan att makten över arbete, arbetsförhållande och arbetsvillkor måste lösas i samförstånd mellan fackföreningar och arbetsgivare, och att Sverige alltid måste ha en situation där flertalet alltid bestämmer över fåtalet.

Dessutom ska vi  Socialdemokrater använda vår regeringsställning till att se till att industrijobben flyttas hem till Sverige och EU. Detta gör vi bäste genom att bli ledande i EU när det gäller införandet av importskatter som gör varor tillverkade utanför EU men sålda i EU dyrare än varor som tillverkats inom unionen.

Lösningen är lika enkel som effektiv och jag är helt övertygad om att arbetarrörelsen i resten av EU med glädje kommer att ansluta till vår modell för att flytta hem jobben. Detta därför att alla utom möjligen företagens ägare tjänar på ett sådant scenarion.

Låt oss aldrig glömma det som vi bevisade i Ådalen nämligen att ett förenat kollektiv byggt av flertalet i alla lägen är överlägset det fåtal som utgörs av arbetsgivarsidan

Dessutom innebär en återflytt av industrijobben till Sverige och EU ENORMA vinster för MILJÖN!

En modell byggd på ömsesidig solidaritet och principen om alla människors lika värde ger en tillverkningsmodell för världens företag där allt produceras så nära den marknad som förbrukar varorna/produkterna som möjligt är.

Sålunda har världens företag tillverkande enheter på alla marknader där deras varor produkter säljs och marknadsförs.

De fördelar Sverige och världen vinner med en stark arbetarrörelse och en migration av industrijobben tillbaka till EU är bland mycket annat:

• Lokal tillverkning innebär tillskapande av arbetstillfällen på de marknader där produkterna säljs. Detta innebär i sin tur att fler länder får färre arbetslösa och större skatteintäkter.
• Företagen blir en resurs för de länder/regioner de har tillverkning och försäljning i, snarare än en utsugande profitör som för ländernas tillgångar till länder med låga skatter.
• Miljön blir en STOR vinnare i och med att långväga transporter minimeras till ett minimum. Dessutom ska samma miljö- och reningskrav ställas oavsett vart på jorden produkterna tillverkas.
• Global tillverkning ger en större bas för produktutveckling och anpassning till lokala krav och önskemål.
• Världens rikedomar blir mer jämt fördelade i och med att företagen betalar skatt i fler länder. Skatteintäkter som länderna sedan kan använda för att bygga välfärd med.

Om vi i Sverige och EU samtidigt som vi hjälper oss själva vill hjälpa världens utvecklingsländer med tillväxt och skapande av arbetstillfällen är återupprättandet av en stark arbetarrörelse den viktigaste grundförutsättningen.

Sverige och världen behöver en arbetarrörelse och en fackföreningsrörelse av klassisk svensk modell för att utvecklas och garantera att solidaritet visas och att frasen alla människors lika värde garanteras.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i den beslut vi fattar idag”