Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Nya grepp för att råda bot på arbetslösheten – Successionsjobb – En arbetsmodell signerad Anders.

Tanken att använda företagens behov av successioner som ett verktyg för att skapa arbetstillfällen är en ide som funnits i mitt huvud under en längre tid. Därför kommer jag att ägna dagens blogginlägg till att förklara hur och varför jag tänker mig att detta kommer att fungera med gott resultat och bereda många unga och arbetslösa en väg in i arbetslivet.

De underliggande orsakerna till att jag utvecklat denna modell är följande:

  • Att vi under de kommande 10 åren kommer att ha stora pensionsavgångar i Sverige.
  • Att succession är nödvändig för att slussa in nya arbetstagare på de platser som blir lediga.
  • Att en kontrollerad succession med arbete jämsides alltid blir den mest lyckade successionen.
  • Att Sveriges företag skulle köpa denna reform med hull och hår.

Utifrån dessa fakta har jag sedan funderat över hur vi som regering kan påskynda företagens anställningar av alla de nya personer som ska ta vid och ersätta alla de som går i pension.

En av utgångspunkterna i mitt tänkande har varit hur vi ska få företag och organisationer att tidigarelägga anställningen och bereda ungdomar och arbetslösa en möjlighet att komma in i arbetslivet på ett bra sätt. Samtidigt som jag vill göra detta möjligt måste jag självklart även beakta företagens situation vad gäller totala lönekostnader och lönsamhet.

En annan viktig beståndsdel i framtagandet av denna modell har varit egna erfarenheter av hur en lyckad succession genomförs på bästa sätt.

I bank och finansvärlden utanför Sveriges gränser där jag tillbringat en stor del av mitt yrkesliv använder man en successionsmetod som innebär att den som ska pensioneras under en tid av 2 till 3 år innan pensionen jobbar jämsides med den som ska ta över arbetet.

Man strävar helt enkelt efter att genomföra en väl kontrollerad succession utan att förlora kunder och affärsvolym.

Genom att successionen görs på ett sådant sätt att både den som ska lämna och den som ska tillträda arbetar jämnsides kan den som ska sluta göra ett värdigt avslut på sitt arbetsliv och dela med sig av de kunskaper, misstag och andra erfarenheter de erfarit under ett långt arbetsliv. Detta samtidigt som kunder och affärsrelationer överlämnas på ett för alla parter bra sätt.

Den som tillträder lär sig i denna process mer än man någonsin gjort i skolbänken. I samband med en succession som följer denna ordning får man verkligen lära sig hur det man tidigare läst om i teorin  faktiskt fungerar i praktisk tillämpning. Att ha en mentor att luta sig emot är ovärderligt.

För företaget där successionen sker innebär denna modell att kund och affärskontakter kan överlämnas på ett smidigt sätt och i de allra flesta fall helt utan att förlora kunden. I alla affärsrelationer är kontinuitet och förtroende A och O.

Ovanstående erfarenheter parade med tanken att hitta vägar att få in unga och arbetslösa i arbete har därför utmynnat i följande löst sammansatta förslag:

  • Införande av statliga subventioner i form av sänkta arbetsgivaravgifter för bägge arbetstagarna, alternativt helt eliminerade arbetsgivaravgifter för en av arbetstagarna i successionsprogrammet.
  • Statligt lönebidrag med stegvis avtappning för den som anställs som ersättare för den som ska gå i pension. Avtrappningen ska ske under hela successionstiden.
  • Att modellen bara ska tillämpas i de fall företagen anställer en arbetslös person eller en person som kommer direkt från skolan.
  • Att de statliga subventionerna villkoras på sådant sätt att företagen blir återbetalningsskyldiga om den person för vilket subventionen utbetalas permitteras eller avskedas inom 2 år efter fullgjord succession.
  • Att personen för vilken företaget erhåller subvention förbinder sig att arbeta på företaget under minst 2 år efter avslutad succession.

Personligen är jag övertygad om att min modell skulle bli både framgångsrik och effektiv. En kontrollerad succession innebär alltid att värdefull erfarenhet inte går förlorad. Samtidigt innebär den att företagen vid dagen för pensionsavgången har en fullfjädrad medarbetare att sätta in som kan fortsätta arbetet utan förluster i form av förlorade kunder eller lägre produktionsvärde.

Dessutom är jag övertygad om att en modell enligt mitt förslag kommer att sysselsätta långt fler unga än den nuvarande modellen med lägra arbetsgivaravgifter för unga.

Alla företag har behov av att anställa nya arbetstagare för att ersätta de som går i pension. Med min modell kan vi påskynda dessa anställningar och dessutom erbjuda företag och organisationer en morot för att anställa i god tid innan pensionsavgången.

Alla vinner på en sådan reform –  Staten vinner därför att arbetslöshet kan ersättas med ”riktiga” jobb – Företagen vinner därför att successioner kan genomföras utan resultatförlust – De arbetslösa blir vinnare i och med att de får ett arbete och en inkomst – Samhället vinner därför att den samlade köpkraften ökar i och med att löntagarna blir fler – Välfärden vinner i och med att vi får mer skatteintäkter att bygga välfärd för. 

För att finansiera denna reform vill jag riva upp reformen som erbjuder lägre arbetsgivaravgifter för unga anställda. Detta för att i stället använda dessa pengar som delfinansiering av denna reform.

Bestämmer vi oss sedan för att genomföra reformen är jag säker på att vi tillsammans kan finna finansiering för resterande delar.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

 

 

4 kommentarer

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Generationsväxlingar och arbete jämsides är en gammal ide. Vad som är nytt är att kombinera detta med subventioner som en arbetsskapande åtgärd.

  1. Lars Flemström

    Detta är en sak, som måste utvecklas ytterligare. Talar vi om en generationsväxling i egentlig bemärkelse, d.v.s. att den som ska pensioneras ersätts av en mycket ung person, eller talar vi om inskolning av en enfterträdare i allmänhet? Hur förhåller sig detta med olika ”karriärstegar”, där nyrekryterade får börja på en lägre nivå, än de som ska pensioneras? Och tvärtom, när lediga platser genom pensionsavgångar inte skall återbesättas? Hur stor del av nyrekryteringen kan ske genom successionsanställningar? Det vore en utmärkt rekryteringsform, som bör utvecklas och användas så långt som möjligt.

    Ett annat sätt att få in unga arbetslösa på arbetsmarknaden är anställningar i bemanningsfsöretag, som samarbetar med kommunen. De anställda får, samtidigrt som de utför ett fullgott arbete, rova på att jobba hos olika arbetsgivare i olika branscher – vilket med tiden öppnar dörren för en fast anställning hos någon arbetsgivare. Och då kan ju en successionsanställning kanske komma ifråga.
    När de anställda i bemanningsföretaget inte är uthyrda får de jobba åt kommunen med olika uppgifter av det slaget att de kan skjutas upp tills det finns tillgänglig arbetskraft.

    För arbetsgivarna, de som hyr arbetskraften, innebär det framförallt att de slipper riskerna med ”felanställningar” (bemanningsföretaget skickar någon annan) och dyrbara arbetsrättsliga misstag. Detta tar bemanningsföretaget, som till skillnad mot en småföretagare förfogar över arbetsrättslig kompetens. Man slipper hålla sig med en massa sjukvikarier, som är undersysselsatta när alla är friska. Man löser också problemet med extra arbetskraft vid arbetstoppar.

    Nu är det så att jag själv har arbetat i Sveriges förmodligen första bemanninsföretag och har mycket positiva erfarenheter. Man kunde få ett telefonsamtal och fick åka till ett företag, som man aldrig hade besökt förut, och själv lista ut vad som måste göras, för att ägaren, som normalt var den enda som arbetade i företaget, hade transporterats akut i ambulans till sjukhuset – som hade ringt till bemanninsföretaget. Visst hade jag branschkännedom och yrkeskunnande för branschen, men man lär sig att bli väldigt flexibel genom bemanningsverksamheten.

    Bemanningsföretag kan förvisso gör stor skada för solidiariteten mellan de fast anställda på en arbetsplats, och har dessutom visat sig driva upp kostnaderna för viss arbetskraft, såsom läkare, sjuksköterskor och lärare. Men det handlar ju om att styra upp verksamheten. Och nu skriver jag om att utnyttja bemanningsföretagen till att få in arbetslösa ungdomar på arbetsmarkanden, och att skapa jobb hos företagare, som ejest inte skulle våga ha anställd arbetskraft.

    Lägre arbetsgivaravgift för unga är av ondo. Med undantag för den s.k. allmänna löneavgiften, som utgör 1 / 3-el av den totala arbetsgivaravgiften och är en skatt till EU, så består ju arbetsgivaravgiften av premier till sociaförsäkringarna. Den som börjar sitt första jobb har ju inga inbetalda premier alls, men kan ju också de drabbas av arbetslöshet och sjukfrånvaro. Och unga vuxna kan väl också bli föräldrar, eller är det meningen att debuten som föräldrar ska skjutas uppåt i åldrarna? Så det här med sänkt arbetsgivaravgift för unga är helt feltänkt.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Jag publicerar din kommentar med ett litet förtydligande.

      Jag avser vanliga generationskiften, dvs. att en anställd som går i pension ska ersättas av en ny person, och att det är där vi som regering ska erbjuda denna möjlighet.

      Självklart ska den som kommer in följa den lönestege som gäller och börja på den nivån deras ålder och tidigare erfarenheter stipulerar enligt avtal på arbetsmarknaden.

      Dessutom vill jag inte göra det tvingande för företagen att använda denna metod. Däremot vill jag göra den så attraktiv att företagen självmant använder sig av den.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.