Att göra Sverige till den cirkulära ekonomins ledande land samt göra Umeå till dess huvudstad är en tanke som snurrat runt i mitt huvud under en längre tid. Jag har bloggat i detta ämne tidigare så den som vill ha ännu mer kött på benen kan leta upp dessa inlägg på min blogg.

Mitt intresse för cirkulär ekonomi väcktes i samband med en resa för ett bra tag sedan. Poletten trillade så att säga ned näst intill genast och allt sedan dess har jag varit helt och fast övertygad om att detta är framtidens ekonomiska modell.

Ju mer jag studerar den cirkulära ekonomin, dess lärosatser och teser ju mer övertygad blir jag om dess förträfflighet. 

Oavsett vad vi tycker, och oavsett hur vi förhåller oss till miljöfrågor och hållbar utveckling går det inte att värja sig från det faktum att det är inom den cirkulära ekonomin som morgondagens företag kommer att växa fram. Det är inom denna sektor vi kommer att hitta de moderna motsvarigheterna till dagens IKEA, Google, Apple, Ford etc.

Dessutom ser jag den cirkulära ekonomin som en stor möjlighet att starta och utveckla morgondagens företagsform. En företagsform som stavas sociala företag, dvs. företag som verkar för nyttan snarare än vinstintresset.

Dagens samhälle är en produkt av den linjära ekonomin med dess lärosatser som grund för levnadssätt och affärsmodeller. Den linjära ekonomin är en gammal företeelse med minst 100 år på nacken. Att vi fortfarande 100 år senare lever i och med den linjära ekonomin kan troligtvis tillskrivas vår aldrig sinande tro på att världens resurser är oändliga, och att global uppvärmning och miljöhot går att angripa med nuvarande affärsmodell.

Personligen är jag övertygad om motsatsen råder och att den linjära ekonomin är en både förlegad och förfelad affärsmodell. I vart fall om vi vill lämna över vårt lära jordklot som en fortsatt beboelig plats till framtida generationer.

Därför påstår jag att vi måste tänka om och byta både filosofi och affärsmodell om vi vill rädda vår miljö. Vi måste finna vägar att drastiskt stoppa den globala uppvärmningen, vägar att bygga ett hållbart, men samtidigt progressivt och utvecklande samhälle.

Många lever i villfarelsen att en övergång till cirkulär ekonomi per automatik innebär att vi stoppar världens ekonomiska tillväxt.

För mig är det snarare tvärt om! Skillnaden är att vi genom att anamma den cirkulära ekonomins affärsmodell får en affärsmodell som står för både tillväxt och miljöhänsyn. Dessutom är den cirkulära ekonomin väl lämpad för nya företagsformer likt sociala företag.

Vad är då skillnaden mellan linjär ekonomi och cirkulär ekonomi frågar sig kanske många?

Himmelsvid skulle jag vilja påstå! Skillnaderna i sättet att tänka och agera är lika stora som skillnaderna mellan dag och natt en stjärnklar vinterdag.

För att gå vidare i ämnet är det därför på sin plats att förklara hur formlerna för linjär respektive cirkulär ekonomi ser ut:

Linjär ekonomi = Råvara + Produktion + Konsumtion + Avfall + Destruktion.

Cirkulär ekonomi = Råvara + Produktion + Användning + Återvinning + Användning.

Skillnaderna består i att vi ersätter konsumtion med användning. Och att vi ersätter avfall och destruktion med återvinning och ytterligare användning i all oändlighet. Detta görs i ett kretslopp som i princip blir oändligt, och där näst intill inget av det vi tillverkar blir till avfall.

För att få detta att fungera måste dagens affärsmodeller byggas om och anpassas till den cirkulära ekonomins formel. Detta innebär att:

• Att de biologiska materialen redan från början är giftfria och enkla att kompostera.
• Att de tekniska materialen likt plast, metaller och legeringar redan initialt är designade på ett sådant sätt att de enkelt kan återanvändas med ett minimum av energiförbrukning.
• Att ett införande av cirkulär ekonomi inte gör avkall på vare sig funktionalitet eller kvalitet hos produkterna.

Att påstå att tankesättet vad gäller cirkulär ekonomi är verklighetsfrämmande och världsfrånvänt är fel och visar bara på att vi som individer inte har vetskap om hur mänsklighetens historia ser ut.

Redan i det gamla bondesamhället praktiserade vi de tankar och principer som den cirkulära ekonomin är byggd på. Dock finns en viktig och avgörande skillnad mellan det traditionella återanvändandet i bondesamhället, och det återanvändande som förespråkas i den cirkulära ekonomins affärsmodell.

Skillnaden består i att vi med en affärsmodell byggd på cirkulär ekonomi får en ekonomi som skapar ett samhälle som blir som på den gamla goda tiden, men utan FATTIGDOM!

Den del av samhället som är yngre än 30 år har redan insett, och är på väg att anpassa sig till detta faktum, emedan alla vi som är äldre än 30 år har en bit kvar innan vi tillfullo inser den cirkulära ekonomins förträfflighet.

Med detta uttalande menar jag att den yngre generationen redan i dag till stor del lever efter devisen att ”less is more”. Detta bevisas inte minst av den kraftiga tillväxten inom delande-ekonomin. Delande-ekonomi innebär som bekant att vi i stället för att äga saker ensam delar ägandet med andra, och att vi sedan betalar en hyra/avgift baserat på hur mycket vi brukar produkten eller tjänsten. I den cirkulära ekonomin kommer detta beteende att växa sig ännu starkare och bli den nya normen i samhället.

Redan nu är funktionalitet och hållbara varumärken långt mycket viktigare parametrar för den yngre generationen än vad eget ägande är. Bygger vi vidare på detta spår ser vi även att den yngre generationens tänkande är den grogrund som behövs för att med framgång bygga vidare på konceptet med sociala företag.

I och med att de redan tänker i tankebanor om att ”less is more” blir en företagsform som främjar nyttan av produkten eller tjänsten som tillhandahålls viktigare än egoism och berikande av den egna personen..

Därför kommer framtidens produkter att utformas på ett sådant sätt att de likt dagens datormjukvara kan uppdateras och uppgraderas snarare än bytas ut. Morgondagens bilar kommer därför att byggas enligt ett modulkoncept som medger framtida uppgraderingar snarare än utbyte av hela bilen.

Pionjärerna och förespråkarna för en övergång till cirkulär ekonomi är många, värda att nämnas är Professorn i Innovation & Miljöstrategi vid Bradford Universitetet i England, Peter Hopkinson och Ellen MacArthur som via sin stiftelse Ellen MacArthur Foundation är drivande i frågan och kämpar för en snar omställning till cirkulär ekonomi.

Professor Hopkinson påvisar via studier att en total övergång till cirkulär ekonomi kommer att innebära att avfall upphör att existera i den cirkulära ekonomins samhällsmodell. Detta ska jämföras med de 10 -20 ton avfall per person/år som Europén av idag producerar. Enligt Professor Hopkinson får avfallsnivåerna inte överstiga mer än 3 ton per person/år för att vi långsiktigt ska klara jordens miljö.

Ellen Mac Arthur Foundation och McKinsey har tillsammans producerat en rapport som visar att en storskalig global övergång till cirkulär ekonomi skulle medföra material besparingar på 500 miljoner dollar, skapa 100.000 nya arbetstillfällen, och 100 miljoner ton i minskat avfall över en 5 års period.

Som tänkande individer, (en skara till vilken jag räknar mig själv) bör vi därför inse att det inte finns någon ursäkt för att vänta med införandet av cirkulär ekonomi.

En övergång till cirkulär ekonomi måste ske snarast möjligt. Därför sällar jag mig med omedelbar verkan till den ständigt växande skaran av förespråkare för den cirkulär ekonomis förträfflighet som varande den enda möjliga vägen för morgondagens samhälle.

Som politiskt engagerad Socialdemokrat ser jag dessutom stora möjligheter för Sverige att ta ledningen på detta område. Att principerna och värderingarna som finns inbyggda i den cirkulära ekonomin appellerar rakt av till våra ideologiska grund värderingar om kärlek – solidaritet – alla människors lika värde är bara ett extra plus i sammanhanget.

Genom att göra Sverige till världsledare vad gäller övergången till, och vidareutvecklingen av cirkulär ekonomi går vi en framtid till mötes där Sverige på nytt rankas högst upp bland världens ekonomier.

Samtidigt som Sverige blir den cirkulära ekonomins kuvös bör min hemstad Umeå ha goda förutsättningar att bli, om inte världens, så åtminstone Europas Huvudstad för Cirkulär Ekonomi.

För detta talar följande fakta:

• Att världen inte har något annat val än en övergång till cirkulär ekonomi om vi vill rädda vår planet från undergång.
• Att cirkulär ekonomi är en positiv affärsmodell snarare än en antikonsumtionsmodell.
• Att cirkulär ekonomi ger en affärsmodell med återkommande intäkter och pengaströmmar från samma material istället för att som idag låta dessa gå förlorade i systemet.
• Att Sverige, som redan hunnit långt i sitt miljöarbete, genom en fullskalig övergång till cirkulär ekonomi kan bli världens ledande nation inom det som är framtidens affärsmodell.
• Att Umeå som stad har alla förutsättningar att ta ledningen i detta projekt. Detta därför att vi har ett av Sveriges ledande universitet tillsammans med fungerande system för att via forskning och inkubatorer, ta projekt från ide till hållbara produkter och tjänster. Dessutom bor i Umeå en sedan länge en ung, dynamisk och miljömedveten befolkning.

Således har vi i Sverige och Umeå alla de beståndsdelar som behövs i för att göra Umeå till den Cirkulära Ekonomins Huvudstad. Allt som behöver adderas är visionärt tänkande och handlingskraft.

Därför kommer jag fortlöpande och enträget att föra en dialog med mina kollegor inom politiken, vinna över dem på min sida, och se till att Umeå blir den Cirkulära Ekonomins Huvudstad och att Sverige blir den cirkulära ekonomins kuvös.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”