Johan Ehrenberg är definitivt inne på ett mycket intressant område i den artikel han skrivit i dagens elektroniska upplaga av ETC med titeln ” Hur farliga är skulder egentligen?”

Han lyfter några viktiga skeenden och realiteter som om man tänker efter faktiskt har betydelse på ett eller annat sätt när det gäller hur vi betraktar lån och skulder.

Något av det han lyfter som frågeställningar är följande:

• Varför ska vi lita på de nationalekonomer som säger att bostäders stigande lån inte är något problem när samma ekonomer är de som var djupt övertygade om att finanskraschen inte skulle kunna inträffa?
• Varför vi tillåter att de ekonomer som sitter i stat, kommun och landsting och är fostrade i att det inte är politikens uppgift att investera och låta det offentliga växa med hänvisning att det minskar utrymmet för det privata näringslivet?
• Varför ska vi tro på deras argument om att investeringarna är en kostnad och inget som gör oss starkare i framtiden?
• Varför jämför vi ett lands totala skuldbörda mot bara ett enkilt års BNP när faktum är att lånen ska amorteras av med en liten del av flera års BNP?

Frågeställningarna är som jag ser det mycket relevanta – Dessutom kan det märkas att nyliberalismen fått ett allt för stort inslag i debatten just därför att man ägnar sig åt jämförelser likt den i sista punkten. Synen på det offentligas skuldbörda har helt enkelt blivit snedvriden och beräknas på ett helt annat sätt än för den privata sfären.

Johan Ehrenberg frågar sig i artikeln varför vi inte istället jämför den totala skuldbördan med låt säga 30 års BNP då detta vore mer relevant eftersom många av lånen ska amorteras av under lång tid.

Varför är det fel att låna till att bygga bostäder i offentlig regi när detta kommer att leda till att bostadsbristen minskar och bostadsspekulationen som driver prisökningarna därför minskar?

Svaret på den frågan är nog det enklaste att svara på – Utan bostadsspekulation får bankerna låna ut mindre pengar och deras vinster minskar. Svårare än så är det inte!

Johan har helt rätt då han säger att den första frågan vi ska ställa oss är VAD vi lånar till – inte att vi lånar.

Att låna till att bygga bostäder, infrastruktur och andra saker som behövs inom offentlig sektor är inte en något som ska ses som en kostnad – Istället ska det ses som en investering i vår framtid på samma sätt som ett företags lån till investering i ny teknologi gör.

Så långt artikeln och de frågeställningar och tankar som den faktiskt sätter i rörelse.

Kanske är det så att dagens sätt att se på lån och staters skuldbörda är resultatet av att vi människor under allt för lång tid indoktrinerats av nyliberalismens doktriner och därför förlorat kraften att tänka i andra banor än de som nyliberalismen präntat i oss?

Själv är jag övertygad om att det är på detta sätt!

Om vi vill ändra på sättet att betrakta lån och skulder och samtidigt säkerställa att lån faktiskt är något bra som är nödvändigt för att finansiera saker som ska finnas kvar under lång tid måste vi göra en genomgripande förändring i vårt samhälle.

Vi måste koppla förklaringen om varför vi lånar till ideologin och förklara för människorna varför ett lån faktiskt bara är resultatet av vår ideologiska övertygelse och vår strävan att bygga det Sverige vår ideologi stadfäster.

Dessutom behöver vi säkra vår skattebas genom att se till att alla i samhället SOLIDARISKT betalar skatt. Därför är det viktigt att genomföra de åtgärder jag tidigare föreslagit för att förhindra skatteplanering och flytt av skattebasen från Sverige till andra länder.

Ett JÄMLIKT samhälle kräver att alla SOLIDARISKT betalar skatt på de inkomster som är genererade i landet. 

Jag har tidigare gett uttryck för att den fria flytträtten av pengar över nationsgränser inom EU utan att betala skatt är förödande för ländernas ekonomier och blott och allena syftar till att göra de redan rika rikare på de mindre rikas bekostnad. Att som idag tillåta att företag kan skatteplanera genom att flytta pengar till skatteparadis via transitländer i EU måste därför stoppas om vi ska nå ett läge där offentliga skulder faktiskt är bra i vissa lägen och fungerar som ett sätt att bedriva progressiv fördelningspolitik.

Så länge de nyliberala strömningarna som tillåter ”vissa” att själva bestämma hur mycket skatt de anser att de ska betala – Så länge kommer vi att med jämna mellanrum få uppleva situationer likt den vi nu ser i Grekland.

Det är dags att vi sätter ner foten och talar om för kapitalägarna att det de gör är FEL – Att deras skattebekymmer är ett litet problem för oss övriga medborgare och något som vida överskuggas av vår ideologiska övertygelse om ett Sverige byggt på KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE.

Därför kommer jag att jobba för att detta ska bli verklighet så snart som möjligt. Det är dags att återreglera världens bank och finansmarknader så att vi kan säkerställa att alla får del av kakan inte bara ett utvalt fåtal.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”