Det är inte allt för ofta jag håller med Göran Greider även om jag följer allt som han skriver på ledarplats i ETC. Men i den ledare han skrivit i dagens ETC med rubriken ”Vi måste sluta fixera oss vid symptomen” träffar han rakt på spikhuvudet och slår spiken i botten med ett enda slag.

Vad han försöker beskriva i denna artikel beskriver precis det jag försöker göra – Nämligen gå på sjukdomsorsaken och skriva hur dessa ska botas snarare än att fixera mig vid symptomen och diskutera dessa. En permanent lösning på uppkomna symptom kan bara ske om vi angriper problemet till roten – Det är därför jag inte duckar för någon fråga – Inte ens de obehagliga och svåra som väcker mycket känslor och vrede.

Förnekelse fungerar inte som problemlösare – Vill vi se en lösning måste vi gå till botten med problemet och lösa dem på ett hållbart och permanent sätt.

Bland mycket annat i artikel ställer han frågan om varför det är så mycket lättare att trumma ihop till en demonstration mot SD’s reklam i tunnelbanan än mot exempelvis massarbetslösheten, de absurda vinster som storbankerna gör eller mot klimathotet.

Hans rädsla, som för övrigt är högst befogad är att vi svenskar blivit ett folk som fixerar oss vid symptomen samtidigt som vi glömmer orsakerna till symptomen. Dessutom blir han ännu oroligare därför att utvecklingen ser likadan ut både bland höger- och vänstersympatisörer.

Rakt på spiken vill jag påstå!

Dessvärre ser det ut som om detta sätt att förhålla sig redan fått stor spridning och blivit gängse norm hos Sveriges befolkning.

När jag i många inlägg hävdat att vi måste återgå till ideologisk debatt snarare än en debatt om sakfrågor gör jag så därför att jag vet att det bara är genom en ideologisk debatt vi kan lösa orsakerna till symptomen. Med en stark ideologisk debatt kan vi istället för att fokusera på symptomen lägga allt fokus på att lösa orsakerna till att symptomen uppstår.

Det är därför jag skrivit många inlägg om:

• KÄRLEK vs. GIRIGHET.
• JÄMLIKHET vs. OJÄMLIKHET.
• Flertalsmakt vs. fåtalsmakt.
• Behovet av minskade inkomst- och förmögenhetsklyftor.
• Lösningen av problemen i svenska skolan.
• Lösningen av problemen i sjukvården.
• Offentlig sektor vs. privat sektor.
• Effektivare migrationspolitik.
• Stoppad möjlighet att skatteplanera.
• Behovet av att stärka de sociala trygghetssystemen.
• Etc…..Etc.

Jag tar innehållet i Göran Greiders ledare som ett kvitto på att jag är rätt ute när jag flitigt bloggar och debatterar dessa frågor, därför använder jag slutorden i hans ledare som slutord på mitt inlägg.

De lyder på följande sätt:

Vänstern, arbetarrörelsen och alla progressiva människor står vid ett vägskäl. Ska vi fortsätta att tro att en cynisk högermoral kan besegras bara med en bättre vänstermoral? Eller ska vi försöka ställa om vårt sätt att se och tänka så att vi i första hand alltid försöker urskilja de sociala och ekonomiska grundorsakerna till varför saker och ting ser ut som de gör?

Klass- och könsperspektiven uppenbarar de centrala maktförhållandena i våra samhällen. Alla frågor som rör etnisk diskriminering – och det är frågor som också är avgörande – blir lättare att lösa om fördelningspolitiken kommer i första rummet. Det betyder att sätta orsak före symptom när vi vill förstå och förändra samhället.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Länken till hans ledare hittar ni här:

http://www.etc.se/ledare/vi-maste-sluta-fixera-oss-vid-symptomen