Efter att ha läst en mycket intressant artikel i ETC författad av Stefan Koch med titeln ”Bankernas ökade vinster är en olycka i slow motion” känner jag mig manad om att ta upp ämnet på nytt för att belysa hur farlig dagens vinstnivåer för bankerna faktiskt är för resten av befolkningen.

När man som jag har ett förflutet i bankvärlden och därför vet hur banker fungerar blir man ännu räddare då dagens vinstnivåer innebär en enda sak – Nämligen mycket luft och hög riskexponering för att uppnå höga vinster.

Dessutom är banker kapitalets verktyg för att öka dagens inkomst- och förmögenhetsklyftor ännu mer då det bara är de bättre bemedlade som kan delta i spelet med de spekulationsprodukter bankerna saluför. De och bankens ägare är vinnare emedan resten av befolkningen kan räknas till gruppen förlorare.

Stefan Koch tar upp många intressanta och tänkvärda fakta och faktorer i sin artikel. En sammanfattning av vad han säger är följande:

• För inte allt för länge sedan var banker, finansinstitut, revisorer och ratinginstitut något som befann sig i ekonomins periferi för att fungera som hjälpmedel för företagens affärsverksamhet. I dagens värld har bankerna och finansverksamheten flyttat in i ekonomins centrum och knuffat ut företagen till periferin.
• Att de stora vinsterna numera inte finns i företagen utan i banksektorn.
• Att Sveriges BNP inte vuxit nämnvärt allt sedan 2007.
• Frågan om hur banker tjänar pengar? Med svaret att de tjänar sina pengar på räntebetalningar och spekulation.
• Att fastighetsbubblan är en stor inkomstkälla för bankerna och innebär att bankerna trots att bostäderna är densamma tjänar stora pengar genom denna därför att fastighetsbubblan är ett resultat av ekvationen – Högre huspriser = Större huslån = Större ränteintäkter.
• Att de enda vinnarna på fastighetsbubblan är bankerna och att förlorarna är alla villa och lägenhetsköpare.
• Att världens Riksbanker ägnar sig åt att manipulera den finansiella ekonomin genom att tillämpa noll/minusräntor, och genom att stödköpa allt från statsskulder, förfallna bostadslån och aktier på världens börser.

Som bevis för att bankerna flyttat in i centrum och företagen trängts ut i ekonomins periferi bifogar han en snygg graf som klart och tydligt bevisar vad han säger genom att jämföra vinsterna i Sveriges 4 största industriföretag med vinsterna i Sveriges 4 största banker.

Där går det att se att Sveriges 4 största industriföretag (Volvo, Ericsson, Vattenfall, Skanska) med sammanlagt 300.229 anställda sammantaget gjorde en vinst på 27,2 miljarder kronor förra året. Eller 90.557 kr per anställd avrundat till hela krontal.

Samtidigt har Sveriges 4 största banker (Nordea, SEB, Swedbank, Handelsbanken) med sammanlagt 65.672 anställda sammantaget gjort en vinst på 82,4 miljarder kronor vilket ger en vinstnivå på 1.254.720 kronor per anställd avrundat till hela krontal.

Att ekonomer och nationalekonomer kan se att siffror som dessa är skeva och innebär stora risker är kanske inte allt för underligt att förstå. Dock tror och hoppas jag att även gemene man reagerar på siffror som dessa.

Bara tanken på hur många fler jobb som funnits om det var industriföretagen istället för bankerna som hade denna vinst är skrämmande. Med samma vinstnvå per anställd som idag skulle det betyda att industriföretagen hade mer än 10 gånger så många anställda.

I slutet av artikel kommer han till slutsatsen att den finansiella ekonomin aldrig kan vara den drivande parten i ekonomin, och att det vi nu bevittnar inte är en ny ekonomisk ordning utan bara en pågående olycka i slow motion.

Jag är efter att ha läst artikeln helt beredd att hålla med honom då jag i ett antal inlägg belyst samma sak om än med andra ord och förklaringar.

I samband med valutakriserna på 90-talet när George Soros knäckte många av världens valutor, hade jag förmånen att äta middag med honom. I samband med denna middag, där vi som deltog var en blandning av finansfolk och journalister, fick han frågan om vad han ansåg behövde göras med valuta marknaden.

George Soros svar kom både snabbt, rappt och konkret. Vad han sa till alla deltagares stora förvåning var följande – Återreglera valutamarknaderna snarast och återinför de fasta växelkurserna.

Samma sak gäller för banker och finansinstitut – Återinför den reglering som tidigare gällde för banker och finansinstitut för att hejda GIRIGHETEN och för att förhindra en ny finansiell härdsmälta.

Kortfattat kan man säga att bankerna för länge sedan slutade med att erbjuda sina kunder den produkt som bäst motsvarar kundens behov. Istället erbjuder man de produkter som är bäst för banken, och på vilka man som bank tjänar mest pengar. Detta förfarande är farligt och skapar en onödigt stor spekulation och riskexponering som förr eller senare kommer att leda till en krasch och behov av förnyade stöd från världens skattebetalare.

Nedan följer några av de saker som jag tycker gått snett:

• Att fastighetsbubblan tillåts växa utan att amorteringskrav och en nedtrappning av de räntesubventioner som driver upp huspriserna införs.
• Att aktiekurserna inte längre har något att göra med ett företags verkliga värde! I stället för att nöja sig med värdetillväxt och utdelning spekuleras i stället i ett företags framtida vinster vilket gör att aktiekurserna innehåller stora mängder luft.
• Att optioner och terminer numera säljs till privat personer i spekulationssyfte – och då allt som oftast i proportioner som motsvarar en stor del av spararen/investerarens totala förmögenhet. Dessutom är bankernas riskexponering ofantligt hög när det gäller derivat då det är banken som fungerar som ”marketmaker” för dessa derivat. Kraschar börserna kraschar derivathandeln med förluster i megaformat som följd.
• Att räntemarknaden som vi kände den är satt ur spel då skillnaden mellan in och utlånings räntor är för stor. Dvs. bankernas marginal och vinst på räntegapet är för stor.
• Att valuta handeln helt spårat ur. Det enda den gör är att skada länders ekonomi – Dessutom har den fråntagit länderna och dess regeringar kontrollen av sin egen valuta då kontrollen över valutakurserna sedan länge ligger hos marknadens aktörer.
• Att även handeln med fonder är helt urspårad då bankerna via fondförvaltning tjänar pengar i flera led på spararnas pengar. Vinstnivåer på mellan 10 -15% av det förvaltade kapitalet är mer av en standard än ett undantag när alla vinsten i alla de led som involveras i fondförvaltningen läggs samman.

Avslutningsvis säger jag som Stefan Koch – Det är dags att göra en rockad och se till att företagen hamnar i centrum och bankerna i periferin av ekonomin. Därför är det hög tid att vi sätter ner foten, visar politisk dådkraft och reglerar bank och finans marknaderna.

En reglering är nödvändig för att kunna garantera bankernas stabilitet, spararnas pengar och företagens rörelsekapital. Banker ska vara till för företag och kunder och inte omvänt.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”