Att klimatet och klimatförändringarna är vår tids absoluta ödesfråga tror jag att de allra flesta är ense om. Därför känns det åtminstone lite hoppfullt att Stefan Löfven la rätt mycket krut på detta i regeringsförklaringen även om Sverige alltid varit kända som miljöns förkämpar.

Klimatfrågan är inte längre en fråga som handlar om partipolitik – Klimatfrågan är något som berör alla partier oavsett ideologisk hemvist och något som måste avhandlas oavsett vad man tycker om miljöpolitik och dess konsekvenser.

Att vi måste ställa om och ändra på vårt sätt att leva råder inga tvivel om – Dessutom finns det olika teorier om hur denna omställning ska gå till. För egen del är jag övertygad om att den bästa vägen till omställning går via en global omställning till Cirkulär ekonomi och dess läror.

Då jag skrivit om cirkulär ekonomi tidigare i en rad inlägg så tänker jag inte dyka djupare in i ämnet utan nöja mig med att säga att den lättast kan förklaras som ett system där saker återvinns och återanvänds i ett oandligt kretslopp som skonar miljön på många sätt. Eller som många företrädare säger: Cirkulär ekonomi är en återgång till det gamla bondesamhällets återbruk men minus fattigdom.

Lite fakta om hur klimatet påverkats under de sista dryga 20 åren:

• En befolkning som ökat från 5,5 miljarder 1992 till 7,3 miljarder vid slutet av 2014 och som växer allt fortare.
• En ökning av koldioxid utsläppen från 24,9 miljarder ton 1992 till 34,8 miljarder ton 2014.
• Ett scenario där 2014 blev det varmaste året någonsin på de 135 år mätningar om medeltemperaturerna gjorts.
• En medeltemperatur som ökat med 0,4 grader de sista 20 åren.
• En havsnivå som stigit med 8 centimeter på 20 år.
• En inlandsis på Grönland och Antarktis som minskat med 4,9 miljarder ton på 20 år.
• En utveckling mot snabbare och snabbare vädersvängningar och en större utbredning av extremväder.

Allt detta har lett till en rad oönskade konsekvenser och samtidigt som ökenutbredningen ökar och skapar vattenbrist så att stora områden blir obeboeliga så har vi på andra sidan myntet en verklighet där stora landmassor dränks som en effekt av smältande inlandsis och ökade havsnivåer.

Det belgiska centret för forskning om epidemiologi vid katastrofer (CRED) visar i rapporter att det sedan 1992 varit mer än 6.600 klimat-, väder- och vattenkatastrofer globalt. Katastrofer som beräknas ha kostat 1.600 miljarder dollar och tagit död på 600.000 människor.

Ibland kan man fundera på varför saker som dessa inte får större genomslag i debatten och varför inte klimatfrågan är så central som den borde i debatten – både i riksdagen och hemma runt köksbordet hos alla väljare.

Kanske beror detta på att Sverige och Norden än så länge klarat sig relativt bra sett till att effekterna inte syns lika bra hos oss som i t.ex USA, Australien och stora delar av Afrika.

Att frågan inte fått bredare genomslag i USA och Australien är oerhört anmärkningsvärt och kan nog i grunden inte förklaras på annat sätt än att näringslivet och kapitalägarna drivna av GIRIGHET och en önskan om högre vinster gör sitt bästa för att blockera och stoppa all sådan debatt.

I bägge dessa länder är effekterna av klimatförändringen mycket påtaglig. I Australien är läget så att vissa delar av landet är så drabbade av torka och skogsbränder att liv på dessa platser snart blir omöjligt – Detta samtidigt som andra delar av landet drabbas av de största översvämningskatastroferna i mannaminne.

I USA har extrema vädertyper som involverar både extrem värme och extrem kyla likväl som översvämningar och extrem torka ökat med över 30% sedan 1992 – Dessutom har alla tornados och oväder tilltagit i styrka och blivit betydligt fler.

Vattenbrist spås bli det mest påtagliga tecknet på att världen är på väg mot en undergång. Framtidens migrationsrörelser kommer inte att handla om att fly från krig och förföljelse – Snarare en flykt undan extrem torka och vattenbrist.

En stilla undran är hur de partier som är emot invandring kommer att ställa sig den dag detta blir verklighet och folk knackar på vår dörr och ber om en fristad undan torka, törst och svält?

Kommer man även då att säga åt dem att åka hem och stanna i närområdet eller kommer vi att hjälpa dem? I vart fall är frågan relevant och värd eftertanke för görs inget är detta snart en realitet.

Trots allt finns det hopp om att förändring kan ske om vi reagerar och reagerar snabbt för att skapa en förändring. Förändringen måste dessutom ske globalt för att det ska få genomslag. En övergång till cirkulär ekonomi är ett måste och med den en jämnare fördelning av mänskligheten över jordklotet.

Förändring startar med en debatt – Debatt leder till beslut – Dock måste frågan lyftas för att debatten ska starta och det är detta jag hoppas vi kan göra då klimathotet är ett oerhört mycket allvarligare problem än någonsin invandringen.

Det jag hoppas jag att klimatfrågan vinner stark opinion globalt med global förändring som resultat. Mänskligheten måste vakna och lösa detta problem innan det är för sent.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”