Det är rätt intressant att till och med Kjell-Olof Feldt insett att reformen med de fria skolvalet är ett misslyckande och en dålig reform om man tittar på betyg, kunskaper och studieresultat idag och jämför dessa med de som förelåg innan reformen genomfördes.

Att just Kjell-Olof Feldt av alla kommer med ett sådant utspel är extra intressant då det var han i egen hög person som banade vägen inom socialdemokratin för införandet och genomförandet av reformen.

Ni kan använda länken nedan för att läsa vad han säger om införandet idag.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/kjell-olof-feldt-det-var-fel-att-infora-fritt-skolval?cmpid=del%3Apd%3Any%3A20160313%3Akjell-olof-feldt-det-var-fel-att-infora-fritt-skolval%3Anyh

Det största felet han ser med reformen är att likvärdigheten inom skolan gått förlorad i och med att alla duktiga elever söker sig till samma skolor medan de mindre attraktiva skolorna får en slags ”brain-drain” av högpresterande elever.

Att ha en bra mix av elever med olika kunskaps och ambitionsnivå i alla skolor är viktigt därför att alla studier på området visar att duktiga och ambitiösa elever är viktiga för att höja nivån på de som i grunden är mindre duktiga och mindre ambitiösa.

Jag vill till och med påstå att skolan såsom den var utformad innan reformen om fritt skolval var själva urtypen av det som vi kallar ”den svenska samhällsmodellen” – Detta därför att den i allt väsentligt tog fasta på vår ideologiska övertygelse om alla människors lika värde. I den skola vi hade tidigare blandades alla elever, rik likväl som fattig, ambitiös likväl som mindre ambitiös i en mix som gjorde att samhället som helhet fick en relativt välutbildad befolkning.

Allt detta har reformen om det fria skolvalet förstört och raserat. Därför är de viktigt att vi som ägnar oss åt politik idag tar tag i problemet och ser till att lösa det.

Det hjälper inte att regeringen tillför mer pengar och resurser om dessa inte används på det sätt de är tänkta att användas – Det måste således bli ”mindre snack och mer verkstad” om vi ska lösa detta. Vi politiker måste gå från ord till handling både vad gäller åtgärder och uppföljning av åtgärderna så att vi säkerställer att det vi beslutar får önskad effekt. 

För egen del tycker jag att det första systemfelet ligger i det faktum att skolan är en kommunal angelägenhet vilket medför att olika kommuner gör på olika sätt beroende på hur deras ekonomi ser ut. Dessutom saknas nationella och tvingande regler som stipulerar hur lärartäthet och övrig administration ska se ut i våra skolor.

Därför bör den första åtgärden bli att förstatliga skolan så att den blir en statlig angelägenhet – Detta för att få samma kvalitet på alla landets skolor.

Jag har inget mot privatskolor så länge dessa drivs som i USA av stiftelser utan vinstintressen, och så länge vi har ett system med ett centralt organ som sköter antagning och fördelning av elever baserat på elevernas val, skolans geografiska placering i förhållande till elevens bostad och skolornas tillgång på platser.

Ett sådant system finns redan vad gäller landets universitet och skulle med lätthet även kunna införas även vad gäller grundskolor och gymnasieskolor.

Hur löneläget och löneutvecklingen ser ut har med all säkerhet betydelse för människors yrkesval. Lärarnas fackföreningar brukar ofta påtala att just höjda löner är viktigt om vi ska attrahera fler till landets lärarutbildningar. Detta är säkert rätt – I var fall delvis.

För egen del tror jag att andra parametrar än lönen spelar in när man väljer yrke – Vore det inte så skulle alla sträva efter att bli läkare, direktörer, advokater och forskare etc. Bra arbetsmiljö och en god och hållbar arbetssituation har minst lika stor betydelse för yrkesvalet att bli lärare som det har för att få de som är lärare att vilja fortsätta vara lärare.

Bra arbetsmiljö och en hållbar arbetssituation betyder i min värld att lärarna ska få mer tid att ägna sig åt det som är viktigt inom skolan – Nämligen åt att undervisa. Det problemet kan bara lösas genom att se till att det anställs tillräckligt med administrativa resurser och stödpersoner inom skolan så att lärarnas tid frigörs på ett sådant sätt att de får mer tid till undervisning.

Bra och engagerade lärare är dessutom viktigt för samhällets utveckling i sin helhet. Det är tillgången på engagerade och motiverade lärare som avgör vilken kunskap framtidens arbetstagare kommer att ha. Därför ska vi politiker hörsamma signalerna och göra läraryrket till ett attraktivt yrke.

En sådan reform kostar pengar – Ska reformen bli framgångsrik och pengar och resurser tillskjutas måste vi förstatliga skolan och samtidigt se till att eventuella privata skolor drivs som stiftelser utan vinstintressen. Därför ger jag Kjell-Olof Feldt helt rätt – Reformen i sig var inte fel – Snarare sättet på vilken den genomfördes.

Det är därför jag säger att det måste bli ”Mindre snack och mer verkstad”!

Bra skolor och bra utbildning är en framtidsinvestering – En investering i det som är framtiden – En investering i våra barn. Därför måste skolan få kosta. Det får aldrig vara så att vi begränsar skolornas möjligheter genom besparingar och annat på skolans område. Självklart ska vi budgetera och följa upp det som görs – Dock är en budget inget annat än en prognos på hur mycket man tror att det kommer att kosta – Tillkommer kostnader man inte räknat med måste mer pengar skjutas till så enkelt är det.

Rätten till en bra utbildning ska aldrig vara en plånboksfråga eller en klassfråga – Bra utbildning ska vara en rättighet för alla på lika villkor – Fattig likväl som rik i enlighet med ”den svenska samhällsmodellen”.

Därför är det dags att gå från ord till handling.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”