I dagsläget är det mer eller mindre så att Länsstyrelserna har ”planmonopol” dvs. ensamrätt att slutgiltigt bestämma var det ska byggas och hur det ska byggas – Detta i och med att de kan lägga in sitt veto mot de planer landets kommuner tar fram.

Därutöver innehåller dagens lagstiftning runt byggande en massa onödiga och kostnadsfördyrande bestämmelser som inte fyller någon större samhällsnytta – Snarare är det så att dessa ofta svårgenomträngliga regelverk begränsar byggandet samtidigt som det gör byggandet oerhört mycket dyrare än i t.ex. vårt grannland Finland.

Samtidigt sitter Sverige och alla dess kommuner i sitsen att bostadsbrist råder – En bostadsbrist som bara kan lösas genom att bygga nytt och bygga mycket.

Det måste således bli betydligt lättare för landets kommuner att bestämma vart det ska byggas samt hur det ska byggas. Dessutom vill jag se ett läge där landets kommuner i raskare takt och större omfattning än idag har en lagerkapacitet av byggfärdig redan planerad och stadsplanerad mark som snabbt kan fördelas när allmännyttan eller privata entreprenörer önskar bygga nytt.

I många tidigare inlägg har jag förespråkat att vi ska återinföra en bostadsförsörjningslag som tvingar landets kommuner att bygga så mycket att de kan förse alla med behov av en bostad med en bostad.

Det finns en del kommunpolitiker som tvekar inför en sådan lagstiftning just därför att planmonopolet ligger på Länsstyrelserna snarare än hos kommunerna. Även om jag inte skrev om behovet av ett slopandet av planmonopolet och större kommunal bestämmanderätt när jag skrev om varför jag vill införa en bostadsförsörjningslag så är detta för mig en självklarhet.

Vi ska göra det lättare än idag att bygga. Dessutom ska vi snabba på överklagandeprocessen utan att för den skull äventyra rättssäkerheten.

När Sverige nu ska ombildas från dagens länsindelning till storregioner (enligt förslaget 6 stycken) har vi vår chans att göra det lättare att bygga.

I samband med regionbildandet vill jag därför se följande åtgärder genomförda:

• Införande av en bostadsförsörjningslag i enlighet med det jag beskrivit ovan och i tidigare inlägg.
• Slopat planmonopol för länsstyrelsen där regionerna inte får något tillsynsansvar över kommunalt byggande överhuvudtaget.
• Utökat kommunalt självstyre där det är kommunerna själva som planerar och bestämmer vart, vad och hur det ska byggas inom kommunen.
• Inrättande av en speciell Plan & byggnadsdomstol med professionella specialiserade jurister i PBL-frågor som beslutsfattare. En domstol som är enda överklagandeinstans i PBL ärenden och vars beslut inte kan överklagas vidare.

Med sådana förändringar ger vi Sverige och Sveriges kommuner en rimlig chans att bygga bort bostadsbristen samtidigt som vi lever upp till löftet om att rätten till en bostad är en fundamental rättighet.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”