Inför regeringsombildningen skrev jag ett inlägg om vilka förändringar jag ville se i regeringen för att skapa en starkare regering med ministrar som kan leda sina respektive departement med ackuratess.

Som jag ser det lyckades Stefan Löfven delvis leva upp till mina önskemål även om han enligt mitt tycke inte nådde hela vägen fram för få maximal effekt av regeringsombildningen.

De poster där jag ville se förändringar i form av starkare fokusering eller byte av minister var på posterna som bostadsminister, utbildningsminister, finansmarknadsminister, arbetsmarknadsminister, socialförsäkringsminister, infrastrukturminister samt en nyinrättad post som migrations & integrationsminister.

Därför vill jag hävda att toppningen av laget bara nådde halvvägs. Jag är nöjd med att Ylva Johansson fortsätter att hantera arbetsmarknaden och över att Ibrahim Baylan även får rollen som samordnare. På samma sätt tror jag att Peter Eriksson var bästa valet som bostadsminister om denna måste komma från Mp då Peter Eriksson är en pragmatiker som får saker gjorda.

Utnämningen av Karolina Skog som miljöminister blir säkert bra men där slutar min samsyn med Stefan Löfven vad gäller ommöbleringar och utnämningar i samband med regeringsombildningen.

Hade jag varit i Stefans kläder skulle jag ha bytt ut Per Bolund som finansmarknadsminister och ersatt honom med en socialdemokrat som med hull och hår kunnat ägna sig åt det som är en finansmarknadsministers främsta uppgift – Nämligen att sätta stopp för skatteplaneringen. Därutöver en finansmarknadsminister med tillräckligt mycket dådkraft för att göra en sedan länge nödvändig återreglering av bank & finansmarknaden.

Jag skulle dessutom ha bytt ut Gustav Fridolin som utbildningsminister och ersatt honom med en starkare kraft i form av Ibrahim Baylan och placerat Gustav på posten som socialförsäkringsminister. På posten som energiminister har jag inget namnförslag i skrivande stund men är fullt på det klara med att denna viktiga post måste besättas med en socialdemokrat.

Återstår områdena infrastrukturminister där jag skulle ha bytt ut Anna Johansson mot en person med mer handlingskraft för att få mer fokus på byggandet av mer och bättre infrastruktur.

Näst viktigaste posten och vad jag hade hoppats på var inrättandet av en speciell migrations och integrationsminister. På denna post hade jag velat se Morgan Johansson – En tillsättning som kunnat bli verklighet om Stefan utnämnt Per Bolund till justitieminister i Morgans ställe för att ge Morgan tid att fokusera på regeringens näst viktigaste fråga – Integrationen av invandrare och utformandet av en fungerande migrationspolitik.

Förvisso är det Stefan Löfven och inte undertecknad som är statsminister men trots det så tar jag mig friheten att ge både ris & ros till regeringsombildningen genom att framföra min syn på hur den sett ut om jag fått bestämma.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”