Jag har läst en intressant ledare av Anders Lindberg i Aftonbladet som behandlar samhällsproblemen i förorterna och den stenkastning mm. som förekommer där. Ledaren är intressant därför att den belyser precis det jag sagt tidigare i en rad inlägg.

Problemen med stenkastning och annat våld i de starkt segregerade förorterna är varken etniskt eller religiöst betingat utan en effekt av segregation, utanförskap och en överväldigande känsla av hopplöshet och att inte värderas till samma värde som resten av befolkningen i Sverige.

Anders tar i artikeln upp det som i dagligt tal kallas 2/3-dels samhället – Dvs. det faktum att 2/3-delar lever bra eller i vart fall anständigt medan den sista tredjedelen lämnas helt åt sitt öde.

Han slår dessutom ner spiken med ett enda hammarslag när han konstaterar att den skatteplanering som sker i de övre samhällsskikten bland de som bor i rika delar såsom Östermalm, Danderyd, Lidingö och Täby är ett mycket större hot mot Sverige och välfärden än någonsin stenkastningen i Husby med flera segregerade förorter som huserar stora delar av den tredjedel som lämnats åt sitt öde.

Därför är det hög tid att vi sansar debatten och slutar upp med att göra som bland annat högerdebattören Sanandaji gör. I en sansad debatt är det fel att skylla de problem som beror på exkludering och och ekonomisk ojämlikhet på skillnad i kultur, etnicitet eller religiös övertygelse.

Problemen sitter i 2/3-dels samhället och dess krassa verklighet och ska problemen lösas är det på detta debatten och åtgärderna ska fokuseras.

Stenkastningen ska givetvis stoppas, och förvisso behövs större polisiära insatser och fler poliser för att åstadkomma detta. Detta är dock inte problemets lösning då den enda hållbara lösningen på problemen är att bygga bort 2/3-dels samhället och göra Sverige till ett samhälle där 100% lever bra eller i vart fall anständigt.

För att åstadkomma detta behövs massiva insatser för att sätta de som är arbetslösa i arbete. Vi måste rusta upp skolan likväl som bostäderna och se till att vi kan bryta mönstret genom att byta utanförskap mot inkludering, hopplöshet mot framtidshopp och känslan av att tillerkännas samma värde som resten av medborgarna i Sverige.

Det är därför jag länge predikat precis det Anders säger att vi måste göra för att åtgärda problemen – Nämligen återgå till den traditionell socialdemokratisk politik som med framgång byggt välfärdslandet Sverige historiskt.

I ett JÄMLIKT och demokratiskt Sverige ska alla vara lika inför lagen vilket innebär att de som skatteplanerar ska straffas för sina brott på samma sätt som stenkastare och kriminella straffas för sina brott. Ska vi bygga bort segregationen kan vi inte ha en samhällsordning där vissa grupper av medborgare har en gräddfil och slipper straff för sina brott medan andra grupper straffas oerhört hårt för sina brott.

Kan vi stoppa skatteplaneringen – Vilket är fullt möjligt om vi som socialdemokrater återfår självförtroendet och gör det som är rätt lösning på problemet kommer skatteplaneringen snart att vara ett minne blott. Rätt lösning är att skriva om alla de skatteavtal vi har med andra länder så att möjligheten att skatteplanera i samma utsträckning som nu upphör.

Stoppad skatteplanering innebär betydande intäktsökningar för staten i form av skatter – Skatteintäkter som räcker till att lösa de segregerade förorternas problem flera gånger om. 

Därför är det hög tid att vi socialdemokrater gör precis det som vår ideologi påbjuder – Nämligen skapar ett samhälle som utgår ifrån devisen ”av alla efter förmåga och åt alla efter behov”.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

För den som önskar läsa ledaren i Aftonbladet är länken följande: http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article22949467.ab