Det ser ut att jäsa i MP leden och det är svårt att veta om stormen kommer att lägga sig eller om den även fortsättningsvis kommer att försvåra det effektiva regeringsarbete som nu måste till för att få ordentlig ordning på Sverige.

MP är ju som bekant inte ett parti som alla andra utan snarare partiet annorlunda. Det som har hänt i samband med petningen av Mutt och Schlyter är både rätt och fel sett ur ett demokratiskt perspektiv.

Rätt därför att man i demokratisk ordning valt talespersoner genom majoritetsbeslut i MP:s riksdagsgrupp och rätt därför att alla företrädare för ett parti ska följa de majoritetsbeslut som partiet fattat i demokratisk ordning i de ärenden som ska upp i riksdagen.

Internt i partiet och ut mot väljarna måste man dock få ha en avvikande åsikt och det är där jag anser att den odemokratiska delen av MP:s handlande ligger.

Att straffa företrädare som gör så hör inte hemma i ett demokratiskt parti – När så sker är risken stor att detta uppfattas på fel sätt av väljarna vilket skapar oreda.

MP behöver en nystart och arbetsro och interna stridigheter som dessa som dessutom förs i media av framstående partiföreträdare är inte bra utan visar att MP är ett splittrat parti – Dessutom sätter det käppar i hjulet för ett effektivt regeringsarbete.

Eller som C-H. Hermansson en gång sa – Någon djävla ordning måste det vara i ett parti – Något jag tycker MP och dess partiledning ska anamma med omedelbar verkan.

Dessutom övergår det mitt förstånd varför Gustav Fridolin fick förnya förtroende som språkrör och minister i den ombildade regeringen.

Hade jag varit statsminister skulle jag i vart fall bytt portfölj för Fridolin och skickat honom till ett departement som har mindre viktiga problem att ta itu med än skola och utbildning.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”