Jag följer dagligen utvecklingen i Storbritannien inför omröstningen om landet ska stanna kvar eller lämna EU – Som läget ser ut nu måste de som propagerar för att stanna i EU åstadkomma ett mirakel för att resultatet av omröstningen ska bli något annan än att Storbritannien ska lämna EU.

Ju mer David Cameron och hans anhängare försöker med skrämseltaktik om både humanitär och ekonomisk katastrof om britterna röstar för att lämna EU ju mer ökar stödet för sidan som propagerar för att lämna.

Av detta kan vi lära två saker:

1. Att överdriven skrämselpropaganda inte biter på väljare – Snarare skapar det en känsla av att de som skräms har en dold agenda.
2. Att britterna liksom medborgarna i många andra EU-länder är trötta på ett överstatligt EU som i ökad takt flyttar makten över besluten längre bort från väljarna genom att begränsa den nationella självbestämmanderätten.

Samtidigt som jag vill att EU ska överleva som union och att Storbritannien ska ingå i densamma så tycker jag att det är bra att britterna agerar och via en omröstning om att stanna eller lämna ger EU och EU-kommissionen något att fundera och elaborera runt ikring.

Röstar britterna för att lämna EU måste hela EU stöpas om från grunden så att unionens medlemsländer återfår den nationella bestämmanderätten i högre grad än idag.

I det ideala scenariot fungerar EU som en renodlad handelsunion där det enda som regleras centralt är en inre marknad utan tullar och/eller andra handelshinder – Allt annat ska kunna bestämmas fritt i respektive medlemsland. Därutöver bör vi ha pass och visumfritt resande i unionen för unionens medborgare precis som idag men då med tillåtelse att ha nationella gränskontroller för de länder som önskar detta.

Vad gäller valutasamarbetet så kan detta gott fortsätta för de länder som infört euro som valuta men då skilt från själva EU.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”