Bättre sent än aldrig – Det tycker i vart fall jag om det faktum att det nu äntligen sker en översyn av stadsrådspensionerna och hur och på vilka grunder dessa ska betalas ut.

För egen del har jag under lång tid hävdat att riksdagsmän/kvinnor och stadsråd likväl som chefer inom offentlig förvaltning och offentligt ägda bolag ska omfattas av precis samma pensionsförmåner och andra förmåner som resten av samhället.

Jag vill till och med påstå att allt annat skadar demokratin och medborgarnas förtroende för politiker!

Som politiskt förtroendevald företräder man ”folket” – Har man fått ”folkets” förtroende ska man inte utnyttja detta förtroende till att skaffa sig själv fördelar utöver de som gäller för ”folket”.

Därför är det självklart att stadsrådspensioner ska nedräknas mot andra intäkter för stadsråd som avgått och då oberoende av om intäkterna går till stadsrådet direkt eller till ett bolag stadsrådet äger, kontrollerar eller arbetar för.

Om jag får bestämma vill jag även se en översyn av resten av riksdagsledamöternas förmåner såsom pensioner, sjukersättningar, föräldrapenning mm. – Detta så att dessa följer samma regler och samma nivå som resten av samhällsmedborgarna.

Slutligen kan jag tänka mig att vi som samhälle betalar ut en omställningspension till de som lämnar ett politiskt uppdrag som riksdagsledamot eller stadsråd – Alldeles speciellt så om de röstas bort eller avsätts från sitt uppdrag.

Att kunna erhålla 80% av lönen under en 12 månaders period för att i lugn och ro kunna leta efter och skaffa sig ett jobb är rimligt. Har man inte skaffat sig försörjning under denna period ska man därefter omfattas av samma skydd som resten av samhället.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”