Efter att ha tittat igenom hur bland annat frågan om Bullmarks skola och andra ärenden sköts i vår kommun och med största sannolikhet även i en massa andra kommuner dyker ett antal frågeställningar upp i mitt huvud.

• Den första frågan är om det är tjänstemännen eller politiken som bestämmer i kommunen?
• Den andra frågan som är en direkt följdfråga av den första är huruvida det är bra eller ens lämpligt att tjänstemännen förutom att arbeta fram beslutsunderlagen även kommer med rekommendationer till beslut?
• Sist men inte minst är huruvida beslutsunderlagen tar hänsyn till hela kommunens ekonomi eller bara den egna nämndens ekonomi?

Förvisso är det så att det i många stycken är just tjänstemännen och de som arbetar i en verksamhet som är specialister på sin egen verksamhet – Detta erkännande vill jag på inget sätt ta ifrån alla tjänstemän inom kommunal förvaltning. Detta sagt tycker jag dock att det är fel att tjänstemännen ska ta fram både beslutsunderlag och rekommendationer till beslut.

Det är när vi förfar på detta sätt som saker riskerar att gå fel – Gå fel därför att tjänstemännen sällan och aldrig väger in ideologiska aspekter i sina rekommendationer utan endast vad de anser vara bäst för deras enskilda verksamhet och då utan att ta hänsyn till hur denna rekommendation påverkar andra verksamheter eller samhället i stort.

Jag brukar ofta ”tjata” om att politik i grund och botten handlar om en enda sak – Nämligen vilken typ av samhälle vi ska bygga och för vem detta samhälle ska byggas. Jag gör så därför att bara politiken har överblick över totalen av alla beslut och därför att det är politikens uppgift att bestämma vilken typ av samhälle man vill bygga.

Dessutom är det högst olyckligt att varje nämnd själva bestämmer hur saker och ting ska skötas utan att sätta in konsekvenserna av sina beslut i den stora planen som gäller alla nämnder och all kommunal verksamhet.

Jag tycker dessutom att det är fullt rimligt att begära av en nämnd att denna måste förhandla med andra nämnder och/eller kommunstyrelsen om det beslut man vill ta påverkar en annan nämnds verksamhet och/eller ekonomi.

En punkt som definitivt måste vägas in i alla beslut är hur t.ex. en skolnedläggning eller en nedläggning av annan kommunal verksamhet påverkar byn, orten eller stadsdelen där nedläggningen görs och då med fokus på om nedläggningen följer eller går emot den plan sittande politisk majoritet har för sitt samhällsbygge.

Det borde konsekvent vara så att en nämnd även måste väga in skeenden utanför den egna nämnden i sina beslut. T.ex. hur ett nedläggningsbeslut av en skola påverkar fastighetsförvaltningen och dess ekonomi när de efter genomfört beslut kommer att stå med en tom lokal som kan bli svår att hyra ut till andra än den egna skolförvaltningen.

Pratar vi pengar tycker i vart fall jag att det är ett måste att beslutsunderlagen ser till helheten och påvisar hur ett beslut i den ena eller den andra riktningen påverkar kommunens ekonomi totalt sett.

Att bara mäta ekonomi och kostnader inom den egna nämnden eller förvaltningen är fel enligt mitt synsätt. Som ekonom spelar det i min värld mindre roll vart en intäkt eller kostnad uppstår – Det viktiga är hur denna kostnad och intäkt påverkar sista raden i den kommunala resultat- och balansräkningen.

Därutöver borde alla nämndbeslut ställas mot den plan för samhällsbygget som präglar hela kommunen för att säkerställa att beslutet följer planen för den typ av samhälle vi politiskt säger oss vilja bygga.

Med det jag skrivit ovan som grund för min uppfattning vill jag därför se en förändring inför framtiden – En förändring som innebär att vi framgent tar hänsyn till fler faktorer än de som blir resultatet i respektive nämnd innan vi fattar beslut.

Löftet till väljarna och det som vi som politiker måste leva upp till är att leva som vi lär och att hålla de löften vi givit. Ska detta lyckas måste politiken se till att bygga den typ av samhälle vi från gång till annan lovar våra väljare att bygga – Gör vi inte så skapas politikerförakt.

För att komma tillrätta med detta vill jag därför se en ordning där alla kommunala nämnder och förvaltningar i alla lägen väger sina tänkta beslut mot kommunens plan för samhällsbygget och mot den totala kommunala ekonomin.

Därutöver vill jag se en ordning där tjänstemännen fortsatt bereder ärenden men utelämnar den del som omfattar deras rekommendationer till beslut så att politiken kan fatta beslut utifrån ett neutralt och politiskt ofärgat beslutsunderlag.

Slutligen borde vi ha en ordning som innebär att alla beslut som får konsekvenser för andra verksamheter än den egna borde hänskjutas till Kommunstyrelsen och/eller Kommunfullmäktige.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”