Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Flygbolaget BRA satsar på miljön och på Umeå.

Idag har jag haft den stora äran att vara inbjuden till ett företagsbesök tillsammans med Umeås kommunalråd Hans Lindberg med flera hos flygbolaget BRA (Braathens Regional Airlines). Detta i samband med att de introducerar en ny modern och mycket miljövänlig flygplanstyp ATR 72/600 med destination Umeå för premiärflygningen.

Att BRA valde just Umeå som destination för premiärflygningen är ingen tillfällighet då man enligt representanter för BRA ser Umeå som Sveriges ledande miljöstad – Något jag tycker är både kul och hedrande för Umeå.

Inte nog med att man utförde premiärflygningen med den flygplanstyp som är ledande vad gäller bränsleeffektivitet – Därutöver gjorde man flygningen med 45% inblandning av biobränsle vilket reducerar utsläppen till ett minimum och gör flyget dubbelt så miljövänligt per passagerarkilometer jämfört med miljöbilar som Toyota Prius.

Några fakta baserat på dagens flygning som hade hade en kabinfaktor på drygt 80% – Dvs. inte fullsatt flygplan ger vid handen att man reducerade utsläppen för dagens flygning med 67% jämfört med den gamla flygplanstypen.

I genomsnitt kommer övergången till denna flygplanstyp att reducera utsläppen per passagerare med ca 35% vilket innebär att man släpper ut ca 42 gram CO2 per passagerarkilometer när övergången till den nya flygplanstypen är klar – Goda nyheter för oss miljöivrare med andra ord.

Det är alltid intressant att göra företagsbesök och lyssna på hur företagen ser på Umeå och Umeås framtid då företagens syn på Umeå ger oss goda indikationer på hur de politiska besluten inom kommunen uppfattas utanför politiken.

Med på besöket var såväl BRA:s koncernchef Christian Clemens och BRA:s ägare och styrelseordförande Per G. Braathen som ATR:s VD Christian Scherer och andra höga chefer från ATR som berättade om BRA:s satsning på ett hållbarare flygresande.

En av de saker som lyftes på dagens träff var den dåliga tillgången på biobränsle för flyget i dagsläget vilket hämmar utvecklingen och innebär att en full övergång till biobränsle dröjer innan den slår igenom helt och hållet.

På träffen fick vi veta att skogsavfall är en alldeles utmärkt råvara att tillverka biobränsle från vilket öppnar stora möjligheter för vårt län som har stora mängder av den varan. Uppmaningen om att Umeå Kommun borde uppmuntra de som vill sätta upp industri för den tillverkningen i vår kommun bör därför hörsammas.

För egen del kommer jag definitivt att ta den uppmaningen på allvar genom att politiskt göra allt jag kan för att driva på tillkomsten av sådan industri i kommunen.

För mig är en satsning på och en uppmuntran att gå över till biobränsle betydligt mycket bättre än MP:s propåer om en flygskatt. I stället för flygskatt vill jag se åtgärder som leder till en övergång till biobränsle då flyget är viktigt för oss norrlänningar.

Vad många inte tänker på är att Umeå i mångt och mycket är en förort till Stockholm i och med alla som dags- eller veckopendlar från Umeå till huvudstaden för att arbeta – Skulle flyget bli allt för dyrt hämmas den utvecklingen vilket jag tycker vore olyckligt.

Därför vill jag ge beröm till BRA som vågar satsa på vår miljö redan nu trots att alla parametrar för en övergång till biobränsle ännu inte är på plats – Det är den typen av satsningar vi ska uppmuntra och göra möjliga snarare än göra svåra och omöjliga med hjälp av beskattning.

Oavsett av om vi reser som privatpersoner eller i tjänsten bör vi tänka på miljön nästa gång vi ska ut och resa och välja det färdsätt/bolag som lämnar minsta miljöavtrycket totalt sett.

För mig handlar resan mellan Umeå och Stockholm inte bara om flygresan utan även om hur jag tar mig till och från respektive flygplats till mitt slutmål och hur stort miljöavtryck resan gjort totalt sett.

Sammanfattningsvis – Precis som i många andra avseenden så innebär övergången till mer miljövänliga levnadssätt nya möjligheter – I Umeås fall lägre miljöavtryck och en möjlighet att skapa nya arbetstillfällen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

 

16 kommentarer

  1. Petter

    Jo palmolja det är fina grejer det, skövling av regnskog . Man bränner plantagen före skörd ,och med detta också djuren. Det är miljövänligt när det är som bäst ?? Vet du hur mycket skogsråvara det skulle gå åt för att driva de plan som landar och lyfter från umeå, det tycker jag du ska ta reda på.
    Tror hellre du vill ha varmt i ditt hus via fjärrvärmen . Givetvis är det positivt att man blandar ut flygbränslet ,men förödande för regnskogen och dess djur. Jag kör idag min dieselbil på 50 % tallolja Preem s diesel. Enda sättet är att minska detta flängande runt jorden med flyg, flög själv på 3 semestrar per år förr men har minskat för miljöns skull till 1 gång vartannat år. Alla pratar om skogsråvara till biobränsle ,vad ska den nya skogen leva av .Hittills har den levt av förmultnade rester från avverkningarna sina första år ,sen från förmultnande växtdelar.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Flyget körs inte på palmolja men väl på återanvänd frityrolja av vilken man gör biobränsle i dagsläget. I framtiden kan vi med fördel göra biobränsle till flyget av det svenska skogsavfallet som kommer att räcka mer än väl för att driva alla flyg till och från Umeå och mer än det.

      Skogen kommer att växa till sig även om vi raffinerar avfallet som uppstår vid avverkning så länge vi ser till att inte rubba balansen.

      • Petter

        Jo i detta fall används frityrolja, men annars vädrar palmoljeplantagen morgonluft och satsar nu stort för att kunna tillgodose flyget med olja, för frityroljan räcker inte långt . Och redan nu ingår palmolja i vissa frityroljor, skogsavfall tror jag inte på med kanske då drivmedel av tallolja ,svartlut.
        Frityrolja säger inte så mycket, titta istället på vad de olika frityroljorna innehåller.
        Tror fan bolagen på sikt kommer att använda billig plantageodlad olivolja för prisets skull.
        Vad dessa plantage håller på med vet jag efter att varit med i 2 oljeprojekt, undrar varför staten drog sig ur ett lyckat projekt i Pite men svartlut och tallolja.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Jag som bott i Malaysia och vistats mycket i Indonesien vet precis hur palmolja används då Malaysias regering är världens största palmoljeproducenter med plantager både i Malaysia, Indonesien och andra länder.

          De projekt jag sett för att framställa biobränsle där innehåller inte palmoljan i sig utan det skräp som uppstår när palmoljeträden skrotas, rensas och kärnorna som blir över när palmoljan utvunnits.

          Det sagt så är skogsavfall en stor tillgång som vi har mycket gott om i Sverige i form av kvistar och bark och att använda detta för att tillverka det som är bra för vår miljö tycker jag är bra.

          Vad som hände i Piteå ska jag inte sia om då jag är för dåligt insatt i projektet för att kunna uttala mig.

  2. Krister Rosengren

    Biobränslet är gjort på gammal frityrolja från livsmedelsindustrin i USA.
    Hur transporteras det hit?
    Kostnaden ligger tre-fyra gånger högre än vanligt Jet A flygbränsle f.n.
    I dagens konkurrensläge har man inte råd med det.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Precis – För stunden är kostnaden högre därför att tillgången fortfarande är begränsad. Produktionen ökar dock och senast idag så skrev VK om en tänkt satsning i Domsjö som kommer att öka produktionen mångfalt och sänka priset radikalt.

      Biobränsle är framtiden och att våga satsa på det är bra och lovvärt.

      • Lars Flemström

        Javisst, det är bara att återuppta proven med ånglok i farter på över 200 km /h, exempelvis André Capelons fantastiska uppfinning: den gasgenererande eldstaden för ånglok. Han sprutade helt enkelt vatten på elden, och i den hettan uppstod en kemisk reaktion, så att en explosiv gas bildades. Flera andra lokkonstruktörer under 1930-talet var inne på samma linje. Och senast under apartheidtiden i Sydafrika, då man behövde ett alternativ till importerad dieselolja. Ingen nytt under solen, heter det ju.

        Flyg som körs på frityrolja kommer i varje fall att bli frånåkt inom en snar framtid, både på marken och i luften. Senast ett ångdrivet flygplan var uppe i luften, sade den ryske tsaren – som finansierade projektet – att flyget aldrig skulle få någon militär användning. Och lade ner projektet. Bröderna Wrights skutt några meter uppe i luften med ett bensinmotordrivet flygplan, var alltså inte första gången Men blev början på flygets utveckling från kuriosa till ett modernt transportmedel för både militär och civil användning.

        Nu är vi tillbaka i kuriosakabinettet igen. Låt oss börja diskussionen med energi-innehållet per kubikmeter skogsavfall. Räcker det ens till transportkostnaden ut ur skogen, för att det ska bli tillräckligt mycket över för att intäkterna från det färdiga biobränslet ska finansiera alla andra kostnader också?? Det kommer att löna sig bättre att mala ner sågtimret till biomassa. – ett nytt hot mot den norrländska träindustrin. Klart att man kan använda biprodukter från massaindustrin, och därför körs redan nu tallolja från södra Sverige till biobränslefabrikerna i Norrland.

        Men tillgången är begränsad. Och därför driver biobränsleproduktionen upp priserna på livsmedelsmarknaderna på södra halvklotet, därför att jordbruksmark konverteras till plantagedrift med biobränslen. Allt för att stilla klimatalarmisternas och kärnkraftmotståndarnas på norra halvklotet samvetsnöd. Det är bra att EU, nu ska hjälpa Libyen att bygga upp en kustbevakning värd namnet, men detta måste kompletteras med åtgärder i flyktingarnas hemländer, så att de kan stanna där de är födda.

        Deras möjligheter att köpa mat till ett överkomligt och inte väsentlig dyrare pris än månaden före , måste väl ändå gå före vårt behov av ”miljövänliga” flygresor? Den s.k. miljörörelsen har blivit så kommersialiserat och genomkorrumperad, så att det är rent skamligt att stödja detta miljö- och klimathyckleri. Inför den föreslagna flygskatten, som dessutom är klart norrlandsvänlig! En flygresa på 800 km kommer att kosta 10 öre per km i skatt. 400 km 20 öre per km. Miljöskatterna på marktransporter är däremot lika hög per km, oavsett hur långt man åker.

        Men här har vi att kämpa inte bara mot en mäktig branschorganisation, utan även mot en S-politiker, som förenar sitt politiska uppdrag som kommunalråd i Luleå med uppdraget som lobbyist för Svenskt Flyg – som även vill ha en fortsatt splittring av inrikesflyget på två flygplatser i Stockholm, allt för att behålla den miljöskadliga ”konkurrensen” i luften. Denne politiker figurerade tillsammans med två andra partimedlemmar i ”Primegate”, som var en av de värsta lobbyistskandalerna i socialdemokratins historia. De drev en konsultfirma, som hade till uppgift att mot betalning påverka socialdemokratiska politiker i den riktning, som betalaren önskade.

        Att det norska flygbolaget Braathens nu fjäskar för norrländska politiker och framställer sig som särdeles miljövänligt är alltså ingen slump.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          De uppgifter som finns säger att skogsavfallet skulle räcka mycket väl för att klara all inrikestrafik med flyg i Sverige och därutöver den största delen av alla annan flugtrafik som landar och tankar i Sverige så det är definitivt värt att titta på.

          Vi ska självfallet inte använda mat för att framställa biobränsle utan bara sådant som annars inte kommer till användning och min övertygelse är att världens framtid är helt fossilfri.

          Sedan går det alltid att insinuera både det ena och det andra men utvecklingen pekar bara åt ett håll Lars – Hållbart och fossilfritt och cirkulär ekonomi.

          • Olle

            Om skogsråvaran kommer att räcka ,och att uppgifter säger detta ?
            Ja det beror väl på vem du lyssnar på ,och till vad denna skogsråvara ska användas till.
            Denna räcker INTE till allt, vi eldar denna råvara på tex Dåva ,vi vill ha den till att driva Sveriges bilar med. osv osv ,visst den kanske räcker till nåt men inte till allt. Vi i branschen vet att den inte räcker till allt så dina uppgifter bör du ta med en nypa salt. Börjar vi bedriva kortsiktlig rovdrift så räcker den ett tag. Politiker har lätt att tro saker och lyssnar på sina egna förståsigpåare ,men lyssna istället på bransch kunskap vi vet ganska exakt hur mycket det blir kvar efter avverkning/gallring ,och det kan jag säga inte kommer att räcka till allt vi hittar på att använda det till.Enligt vissa myndigheter tar vi idag ut alldeles för mycket, regeringens egna myndigheter. Sen hittar vi plötsligt på ännu mer användningsområden

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Skogsavfallet räcker inte till allt men at samla ihop det och göra biobränsle av det i stället för att låta det ligga vilket är fallet idag framstår som en alldeles utmärkt idé.

            Om du läser det jag skrivit så säger jag att vi bör titta vidare på detta och stödja det om det är möjligt att genomföra.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Kan vi kombinera forskning vid universitetet med fabriker som tillverkar morgondagens biobränsle så kommer Umeå att bli en ännu större vinnare.

  3. Lars Flemström

    Om vi nu lämnar diskussionerna om frityrolja som flygbränsle, så gör man inte biobränsle av mat. Utan vad som sker på södra halvklotet, är att mark som under generationer har använts till småskalig livsmedelsproduktion under bevarad biologisk mångfald, ställs om till monokulturer för storskalig energiproduktion med ett minimum av arbetskraft. Arbetslösa f.d. småbönder drivs in till storstädernas slumkvarter . Vartill kommer skövlingen av regnskogarna i samma syfte, energiproduktion.

    I min förra kommentar ställde jag frågan om energi-innehållet per kubikmeter skogsavfall. Låt oss då fortsätta med antal kubikmeter skogsavfall per kvadratkilometer kalhygge i norra respektive södra Sverige. Den långsamväxande norrländska skogen ger sågtimmer av högre kvalitet, men också en mindre volym skogsavfall per kvadratkilometer än den snabbväxande sydsvenska skogen. Ändå är det mycket svårt att få lönsamhet på att samla insamling av skogsavfall i södra Sverige.

    Varför framställer man det då som en speciell norrländsk näringsgren att framställa biobränsle av skogsavfall? Till detta kommer ju att det övriga näringsinnehållet i avfallet måste återföras till skogen, för att inte skogsmarken långsiktigt ska utarmas och gå ner i produktivitet, särskilt vad avser prima sågtimmer. I stället för att avfallet får ligga kvar och brytas ner i det naturliga kretsloppet. Den sista frågan är hur mycket energi som åtgår för att framställa energi ur skogsavfall. Hur blir energibalansen, kvoten mellan tillförd energi och utvunnen energi?

    Som slutanmärkning anser jag som en självklarhet att flygbränsle ska ha en mycket hög renhet, vara av bästa kvalitet och ha ett mycket högt energi-innehåll. Bränslen, som är sämre i dessa avseenden, kan användas till marktransporter. Som exempel kan ett lokomotiv medföra mycket stora bränsleförråd, varför bränslet inte alls behöver ha ett lika stort energi-innehåll i förhållande till vikt och volym som flygbränsle. Anledningen till att försöket med ett ångdrivet flygplan under 1800-talet inte fick någon fortsättning var de stora förråden av kol och vatten som måste medföras upp i luften. Däremot kom ångloken att trafikera världens järnvägar under nästan 100 år därefter.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Så vitt jag förstått är problemet att inget skogsavfall alls samlas in i dagsläget och att en sådan insamling skulle kunna hjälpa oss att göra något bra av sådant som idag går till spillo.

      Det är detta jag vill att vi ska utreda och dessutom genomföra om utredningen påvisar att det är helt rätt att skogsavfall kan bli till stora mängder biobränsle utan att påverka naturens kretslopp.

      • Lars Flemström

        Skogsavfallet går inte till spillo genom att ligga kvar på hyggena. Själva påståendet röjer en djup okunnighet om kretsloppet i naturen. Insamling av skogsavfall förekommer redan i södra Sverige, där produktionen av sådana växtdelar som blir till avfall efter avverkning av träden, är högre per år och kvadratkilometer. Men det ekonomiska utbytet är magert. Kanske borde man låta avverkningsavfallet ligga kvar i skogen där också ,och gröngödslas med genom hyggesplöjning eller hyggesbränning. Som gammal lantarbetare (ett av mina yrken före pensioneringen) har jag sett det mesta, bl.a. på den gård där jag arbetade. (Hyggesplöjning är jag mot p.g.a. de oerhört fula såren i naturen, men är sannolikt den ekonomiskt mest optimala användningen av skogsavfallet.)

        Kul för resten att du vill utreda insamling och genomföra om utredningen visar att det är rätt. Då tycker jag att du ska vara lika vidsynt, när det gäller det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken (hälften av avfallet) och framställningen av komponenter till bl.a. mobiltelefoner och datorer., m.m. (hälften av avfallet). Utred vad som kan och ska göras med detta avfall. Men låt då experter på reaktorteknik göra den utredningen.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Om du läser vad jag skrev så ska vi bara samla in det som inte behövs i naturens eget kretslopp och de fakta jag sett så här långt visar att det finns mycket att samla in utan att styra kretsloppet och att utgången av det som samlas in kan bli mycket positiv.

          Det är därför jag säger att vi ska utreda och starta fabriker om så är möjligt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.