Tysklands industriella branschförening BDI varnar nu sina medlemmar för effekterna av den hårda brexit som ser ut att bli resultatet av britternas strävan att lämna EU.

Anledningen till varningen är att Storbritannien trots fyra genomförda förhandlingsrundor i ärendet saknar en tydlig strategi för hur ett brexit ska gå till och därför riskerar att lämna EU utan att ha klara avtal om hur handeln med EU ska utföras efter utträdet.

Tyskarna oroar sig både för exporten till Storbritannien som är den 3:e största export exportdestinationen för Tyskland och Tysklands 5:e största handelspartner och för importen den tyska industrin gör från brittiska underleverantörer.

Den oron är självfallet mycket befogad och min tro stämmer väl överens med den som nu målas upp i Tyskland – Brexit kommer att göra Storbritannien till ett industriellt u-land och åtskilliga brittiska jobb kommer att förloras i processen med minskad köpkraft och därmed minskad import som följd.

Enbart den tyska bilindustrin har 9.000 anställda i fördelade på 95 fabriker i Storbritannien och enskilda tyska företag mer än så – T.ex, Siemens som har 15.000 anställda i sina brittiska fabriker.

Tittar man på brittisk industri och därmed på vem som sitter på makten att bestämma över vart arbetstillfällena inom industrin ska placeras med andra glasögon än brittiska är den sanning som uppenbarar sig något som borde skrämma även den brittiska regeringen.

Merparten av den industri som finns i Storbritannien ägs inte av brittiska intressen – Merparten av industrin ägs av europeiska, amerikanska och asiatiska företag.

Att ett brexit skulle få dessa företag att flytta industrierna från Storbritannien till andra EU-länder behöver man inte vara speciellt välutbildad för att förstå.

Blir brexit verklighet kommer merparten av dessa arbetstillfällen att flytta från Storbritannien till andra destinationer inom EU med ökad arbetslöshet i Storbritannien som följd vilket kommer att skapa en verklighet som går stick i stäv med den som britterna hoppas uppnå genom en brexit.

Förvisso skapar britterna genom brexit ett läge där de kan stifta sina egna lagar och själva bestämma sitt öde men att som regeringsbärare i Storbritannien genomföra brexit med industriell ödeläggelse som följd verkar allt annat än genomtänkt.

Vad är då lösningen på problemet?

Min övertygelse är att britterna bör göra ytterligare en omröstning i frågan så snart villkoren och kostnaderna för att lämna EU är fastslagna – Detta för att garantera att det är folkviljan och inget annat som styr det slutliga beslutet.

Därtill tycker jag att EU ska lära av det inträffade och öppna för en ordentlig debatt om hur unionens medlemsländer framgent ska få mer av nationellt styre och mindre av överstatligt styre från EU.

I grund och botten borde EU handla om fri rörlighet och en fri inre marknad och inget annat – Alla beslut som rör andra saker än den gemensamma marknaden och den fria rörligheten ska hänskjutas och bestämmas på nationell nivå.

Kan det problemet lösas och saker återgå till sitt ursprung är min tro att vi kommer att se ett stärkt EU där Storbritannien fortsatt är en viktig medlem.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”