Allt sedan jag började blogga och aktivt debattera politik offentligt i slutet av 2014 har jag lyft upp vikten av en väl fungerande integrationspolitik som den viktigaste byggstenen för en migrationspolitik som har stöd hos väljarna.

Det arbetet har gått rätt trögt och bitvis har jag i mitt eget parti stått rätt ensam vad gäller synen att vi måste ställa större krav på de som kommer och redan kommit att acceptera och delta i det integrationsprogram de anvisas till om de vill stanna i Sverige.

Den synen börjar nu få ordentligt fotfäste i regeringen och i partiet och från och med 1 januari 2018 skärps kraven på nyanlända att delta i anvisade aktiviteter om man inte vill förlora sin ersättning – En ordning som inte kommer en enda dag för tidigt.

I tisdags tog Ylva Johansson och regeringen nästa steg när man i en debattartikel i DN-debatt sa att man ska se över innehållet i samhällsorienteringen för nyanlända med tillägget att den måste vara klart och tydlig vad gäller vilka normer, värderingar och regler som gäller i vårt samhälle och att dessa måste accepteras fullt ut om man önskar leva och bo i Sverige.

För egen del säger jag äntligen – Äntligen därför att migrations- och integrationspolitiken är de politikområden som tillsammans med arbetsmarknadspolitiken utgör nycklarna till hur starkt och framgångsrikt samhällsbygget blir.

Hur väl de löses styr hur välmående Sverige ska bli i framtiden – Därtill huruvida regeringen har väljarnas stöd eller inte.

Med det sagt så hoppas jag nu att regeringens målsättning på området blir lika klar och tydlig som min egen – Sverige ska om jag får vara med och bestämma bli bäst i världen på integration av både invandrare och av alla de som lever i utanförskap och arbetslöshet.

Inom politiken pratas det ofta om att ”Alla ska med – Ingen ska lämnas bakom”. 

Att i handling sätta kraft bakom den orden är viktigt och något som måste täcka in alla i samhället – Alla som på ett eller annat sätt lever i utanförskap och inte har arbete och egen försörjning ska och måste integreras så att de får det.

För mig är detta inte en fråga om populism utan blott och allena om att bygga ett Sverige som blir lika harmoniskt och välmående som det Sverige som fanns när jag växte upp på 1960- och 1970-talet – Det Sverige där Sverige och svenskarna mådde som allra bäst.

Vad innebär en fungerande och effektiv integrationspolitik för mig?

Till att börja med så omfattar den alla som redan finns i landet och alla som är arbetslösa därför att arbetslöshet är ett samhälleligt misslyckande och något som skapar utanförskap och en känsla av att inte räknas och betyda något i samhället.

Alla ska ha ett arbete och egen försörjning – Att nöja sig med mindre betyder för mig att vi med hull och hår köpt nyliberalismens politiska idéer om att det är skadligt för samhället och för företagens vinstutveckling om arbetslösheten är låg eller obefintlig.

Det Alliansen och SD vill göra är att använda arbetslöshet och utanförskap till att sänka löner vilket vi kan se i alla förslag från deras sida som pratar om lägre ingångslöner, sänkta trösklar och sänkta skatter och avgifter för att företagen ska anställa nyanlända och arbetslösa.

I min värld är ett läge där företagen tvingas kriga om landets arbetstagare genom att erbjuda högre lön och bättre villkor det jag strävar efter – Detta därför att ett sådant läge på arbetsmarknaden leder till att vinsterna av allas arbete fördelas mer rättvist och därmed till ett jämlikare samhälle.

Således ska alla i arbete!

Nästa steg i integrationsarbetet handlar om att skapa en effektiv samhällsintegration av både nyanlända och av de som redan invandrat till Sverige och som lever eller riskerar att få leva i segregation och utanförskap.

Segregationen och utanförskapet för dessa grupper ska lösas i praktisk handling och inte bara i ord.

Ska det ske krävs en effektiv integrationspolitik på området – En integrationspolitik som vågar ställa krav på de som ska integreras och en integrationspolitik som på ett effektivt och strukturerat sätt sätter människor i arbete och därmed inkludering i samhällsbygget.

Därtill med ett grundläggande krav på att den som önskar stanna i Sverige fullt ut accepterar och följer de normer, värderingar och regler som gäller i det svenska samhället

Mitt förslag till integrationsåtgärder för denna grupp ser därför ut som följer:

• Att vi har en snabb och effektiv handläggning av asylärenden med svar inom maximalt 60 dagar.
• Att en omedelbar evaluering av de kommandes utbildning och arbetslivserfarenhet sker så att de kan sättas i för dem rätt utbildningsinsats vilken ALLTID ska sträva mot jobb och egen försörjning.
• Att en omedelbar psykologisk evaluering sker av den som kommer för att identifiera eventuella trauman och behandla dessa.
• Att offentlig sektor i egen regi bör driva alla flykting och asylmottagningar/boenden utan inblandning av privata entreprenörer i största möjliga utsträckning.
• Att EBO-lagen skrotas.
• Att de som söker asyl utplaceras i ALLA Sveriges kommuner i samma procentuella andel som de utgör av Sveriges totala befolkning. Detta ska ske utan möjlighet att lägga in kommunalt veto och utan att den som erhållit kommunplacering ges rätten att flytta före den dag egen försörjning kan påvisas.
• Att information om de villkor som gäller för att få ansöka om asyl i Sverige ges direkt vid ankomsten och att den som kommer måste acceptera dessa villkor för att få sina asylskäl prövade i Sverige.
• Att krav ställas på den som kommer som flykting att acceptera den utbildningsplan och de övriga integrationsåtgärder som anvisas samt kravet på att de senast inom 36 månader ska ha lärt sig svenska språket upp till en nivå som medför att de blir anställningsbara och kan klara sig själva i det svenska samhället.
• Att uppfyllelsen av ovanstående krav verifieras genom en examination – muntlig och skriftlig, och att man vid ett misslyckande har ytterligare 6 månader på sig att klara examen och uppfylla kravet – Detta om inte specifika skäl för undantag från denna regel kan uppvisas.
• Att information ges redan vid ankomsten om att ett misslyckas med att uppfylla kravet på att lära sig svenska språket innebär att asylärendet omprövas och att en bedömning görs för att se om de kan skickas tillbaka till sitt hemland utan risk för liv och lem.
• Att ett avslag på asylansökningen som vunnit laga kraft innebär att man skickas tillbaka till sitt hemland.
• Att alla flyktingar/asylsökande under 20-års ålder sätts i skola från dag 1 i Sverige.
• Att flyktingar/asylsökande över 20-års ålder tillställs möjlighet till arbete och arbetsträning ute i det reguljära arbetslivet parallellt med studier i svenska språket redan från dag 1 i Sverige och att de kostnader som uppstår för detta täcks av staten.
• Att arbetsgivarna hos vilka de asylsökande praktiserar efter fullgjord utbildning ska erbjudas att anställa den asylsökande med ett lönebidrag som stegvis trappas ner på samma sätt som de lönebidrag som redan finns på dagens arbetsmarknad.
• Slutligen att möjligheten till anhöriginvandring är blockerad fram tills dess egen försörjning kan påvisas.

Om vi tar de beslut som behövs för att säkerställa att ovanstående åtgärder vidtas är jag helt säker på att vi lyckas integrera både nyanlända och tidigare invandrade på ett bra och effektivt sätt.

De invandrare som levt och funnits i vårt land under en längre tid och som trots det lever i starkt segregerade områden utan arbete och/eller fullständig utbildning ska integreras på samma sätt som de som är nyanlända.

Följer man inte sitt anvisade utbildnings- och integrationsprogram ska samhällsstödet frysa inne.

Morgondagens integrationspolitik måste således omfatta alla som inte har ett jobb – Svenskfödda likväl som invandrade och ha det gemensamt att alla åtgärder som sätts in ska leda till arbete och egen försörjning.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”