För mig är det mycket underligt att det inte är reglerat i lagar och/eller förordningar att politiskt förtroendevalda minst en gång per år i öppna redovisningar måste påvisa sitt mötesdeltagande i det som berör de förtroendeuppdrag de valts att utföra av väljarkåren.

Extra underligt tycker jag att det är när vi samtidigt lever i en värld där sjuka och arbetslösa har en stor bevisbörda gentemot myndigheter och andra.

Att så inte görs innebär att väljarna inte har en susning om huruvida den kandidat som finns med på valbar plats på den lista de röstar på sköter sitt förtroendeuppdrag till punkt och pricka alternativt bara åker med på en räkmacka.

Att de grävande politiska journalister som dagligen skriver om politik och politiker låter bli att gräva i detta och redovisa det för sina läsare tycker jag är ännu underligare då alla mötesprotokoll ör offentliga handlingar och lätta för journalisterna att komma åt.

Jag tror att många väljare skulle uppskatta en ordning där detta redovisas öppet och offentligt.

Därtill tror jag att en sådan ordning skulle hjälpa till att minska det ständigt ökande politikerföraktet och den vanlige människans syn på att politiker bara finns där för sig själva och inte för sina väljare.

Sedan kan det med all säkerhet vara så att det ibland finns både giltiga och godtagbara skäl till att en förtroendevald avstått från sin skyldighet att delta i de möten som rör det uppdrag man är vald att utföra.

Är de skälen sjukdom är de självklart godtagbara men beror frånvaron på annat – T.ex att mötestiderna för två förtroendeuppdrag alltid krockar med varandra bör den förtroendevalde ha så mycket respekt för sig själv och för sina väljare att denna avsäger sig ett av uppdragen så att någon annan som har tid och engagemang får möjlighet att fullgöra det i deras ställe.

Den som följer min blogg vet att min grundinställning är och alltid har varit att det är ideologisk låga och viljan att förändra saker och inget annat som ska driva en politiker och dennes engagemang för ett bättre samhälle.

Blir politiken till ett karriärval är vi ute på svag is och så länge landets förtroendevalda kommer undan utan att öppet redovisa sitt deltagande och sitt engagemang är risken överhängande att politiken blir till en ”broilerfabrik” utan folklig förankring.

Politik får aldrig bli till en lekstuga eller till något där ett fåtal individer samlar på sig en stor mängd uppdrag fullt medvetna om att det är utsiktslöst för dem att fullgöra dem alla. Därför kvarstår jag precis som tidigare vid min grunduppfattning att antalet förtroendeuppdrag per förtroendevald ska begränsas till maximalt 3 per förtroendevald

Därför upprepar jag det jag skrev inledningsvis – Det är dags att besluta om en lag och/eller förordning som tvingar landets förtroendevalda att öppet en gång per år redovisa sitt engagemang och sin vilja att fullgöra de uppdrag de blivit valda till.

Fram tills dess att en sådan mekanism finns på plats är min vädjan till landets journalister att sätta blåslampan i häcken på alla förtroendevalda och göra just detta med start genast då vi alldeles strax ska gå till val.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”