Rubriken säger allt – Horace Engdahl verkar så besatt av sin egen storhet att han tror att han ensam är större än både fosterlandet, Svenska Akademien och Nobelpriset i litteratur sammantaget.

Det uttalandet baserar jag på ett mer eller unisont uttalande från vår omvärld som undrar hur detta kan utspela sig i rättsstaten och föregångslandet Sverige.

Jag har tillbringat en stor del av dagen med att läsa internationella nyheter från många länder och därtill både erhållit och gjort telefonsamtal för att ta reda på reaktionerna om att årets Nobelpris i litteratur inte kommer att delas ut detta år och resultatet av detta arbete förfärar.

Det många svenskar kanske har svårt att förstå är hur stort Nobelpriset faktiskt är runt om i vår värld där spänningen runt vem som ska få motta detta världens mest prestigefulla pris i litteratur och för all del andra områden utgör en institution vars förtroende fram tills nu varit obrutet.

Den omedelbara reaktion är hur detta kan ske i Sverige – Ett land som resten av världen hyser stor respekt för när det kommer till att följa regler och alltid göra rätt.

Nästa direkta fråga både i utländska media och från några av de jag haft kontakt med är hur Horace Engdahl kan få bete sig som han gör utan att bli avsatt och avpoleterad under förödmjukande former.

Med det sagt tycker jag att det är hög tid att Horace Engdahl står upp som en man – Tar på sig skulden och lämnar Svenska Akademien med omedelbar verkan.

Sveriges, Svenska Akademiens och Nobelpriset i litteratur är alla var för sig betydligt mer värda än Horace Engdahl och att offra denne man för att rädda förtroendet och påvisa handlingskraft är ett måste.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”