I en ledare i Aftonbladet som du hittar på följande länk: https://www.aftonbladet.se/ledare/a/zL2yl1/hostlov-med-barnen-ar-en-klassfraga?fbclid=IwAR3i7oAIlcJChq5ZvU6Ms5q-8FsnF4aLM_On_uqYWJ1wt4Rdop8u7Y5yzWM framförs åsikten att höstlovet blivit till en klassfråga i Sverige.

För egen del är jag långtifrån beredd att skriva under på den saken av den anledningen att tiderna förändrats storligen sedan detta lov infördes.

Initialt var väldigt få lov i skolan till för att skapa tillfälle för barn och föräldrar att tillbringa sin fritid tillsammans – Snarare var loven skapade och förlagda på ett sådant sätt att landets familjer skulle kunna samlas och arbeta tillsammans för att överleva resten av året.

Initialt var tanken att dagens höstlov skulle användas för att skörda potatisen och lovet hade mycket riktigt namnet potatislov av just den anledningen.

Höstlovet är således för mig ingen direkt klassfråga då det inte skapades för att genomföra utlandsresor och/eller spendera tid tillsammans som familj – Däremot kan det säkert upplevas som både orättvist och som en klassfråga av alla som vill vara lediga och genomföra en utlandsresa i stället för att arbeta.

I dagens moderna samhälle har vi tagit oss friheten att resa mer än någonsin tidigare och att försöka arbeta mycket vissa delar av året för att därefter kunna spendera mer tid med sin familj andra delar av året.

Att vara ledig och att genomföra utlandsresor är sålunda skapat av dagens moderna människa snarare än av samhället som sådant.

Den frågan har funnits med mig personligen sedan mycket länge i formen om vad som är det bästa för barnen och för dess stressade föräldrar som alltid lever livet i turbofart.

• Är det bättre att hålla sig till normala arbetstider året runt och därmed få fler tillfällen att spendera tid med familjen eller är det bästa att jobba mycket vissa perioder för att kunna vara ledig andra perioder?

Av egen erfarenhet och baserat på mina egna upplevelser i min egen familj mår barnen bäst av att ha en stor kvantitet ledigtid och access till sina föräldrar än att ha vad många inklusive mig själv brukade benämna som kvalitetstid med sina föräldrar.

Barn mår bättre av spontan närhet till sina föräldrar året runt än av att ha en veckas stressigt höstlov en gång per år – Kvantitet är således att föredra i detta fall.

Att nå dit och inse detta har tagit mig oerhört lång tid då jag tidigare i min enfald trodde att kvantitet kan ersättas med kvalitet – Något som inte är möjligt om man tänker efter ordentligt.

Att skapa en hemmiljö där barnen spontant kan krypa upp i föräldrarnas famn så ofta som möjligt är därför att föredra framför en hemmiljö där barnen i bästa fall ser sina föräldrar på helger och lov.

Med det sagt så påstår jag ännu en gång att höstlovet inte är en klassfråga för våra barn – Skulle lovet till äventyrs upplevas som en klassfråga beror det på föräldrarnas inställning och inte på barnens.

Slutligen tycker jag att vi bör använda lov som dessa för att aktivera våra barn fysiskt – Något vi alla som samhälle kan göra tillsammans utan att genomföra stressiga och i många fall dyrbara utlandsresor som är dåliga för klimatet och vår miljö.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”