Hårda vindar och kura skymning

Av , , Bli först att kommentera 0

RobbanVinden är inte att leka med, det friskar i allt mer. Det till och med blåser inomhus. Kaminen har eldats hela dagen och nu börjar det kvällas. Middagsdags strax med sill ägg och potatis – sista skriket från julbordet. Jag tänker på hur folk förr i världen färdades över fjäll och myr i snöstorm och kyla, dåligt klädda. Hur överlevde barnen?Ska söka reda på någon gammal bok om trakten och se om det finns någon skildring från förr. Vi har det dock gott och mysigt inomhus, men vad vore livet utan eld – och utan fårskinnstofflor.

Bli först att kommentera

Kärleken är ett mysterium

Av , , 3 kommentarer 0

Kim 3 år

Jag och min syster Ellen brukar ibland när vi pratat om relationer, par vi sett eller känner, förundrat se på varandra och säja just detta: Att kärleken är ett mysterium. I vad själva receptet eller kemin består, kan faktiskt understundom vara ett riktigt mysterium. För si kärleken verkar allt som oftast strunta i ålder, utseende och alla de standardmallar och referenser som vi människor (kvinnor?) allt som oftast satt upp som norm. Omaka par, Kaka söker maka, Lika barn leka bäst, Man får vad man förtjänar, Kärleken är blind….är exempel på talesätt kring kärlekens förunderliga matchning.

Inte ens för egen del kan jag säkert specificera vilka faktorer som fått mig på fall genom åren, förutom att "sting i blicken", axlarnas rundning, händerna samt rösten och den mentala närvaron verkar vara saker som inledningsvis gör mig matt i magen. Nästan lika snabbt kan frånvaro av humor, självdistans, glöd och spirit få mig att kallna lika snabbt som en kaffekopp under ett telefonsamtal. "Mentalt tuggmotstånd" är ett mycket bra begrepp som en av mina medbloggare använder i sin presentation. Det vill jag ha av en man. Att sedan gödsla med kärlek i vardagen, att fortsätta "se" varandra , göra saker för varandra och nästan viktigast – att kunna ha roligt tillsammans tror jag är hörnstenar som i balans kan väga upp ett till synes omöjligt bygge.

R körde med ripmiddagskonceptet, levande ljus och dyrt vin, marknadsförde sig själv (falskt) som storfiskare och svängde sig med komplimanger som: Du har ett sensuellt intellekt… Hm… Vilken kvinna kan motstå ett sådant uttalande. Jag är så här i efterskott lite lur på att det var ett inlånat begrepp, men det var rart sagt i alla fall.

Åh vad jag njuter av medelålderns trygga lunk. Av tro mig om att duga för den jag faktiskt är och förstå att kärlek även kan vara tisdagar och ärtsoppa från plastkorv. SOM jag har kämpat för att ta mig ur dessa utopiska sockrade kärleksfantasier som jag slukat ända från tonårstiden genom hundratals romaner, men även "slavertidningar" som Starlet, Mitt livs novell, och andra. Dessa exempel var ändå mycket "snälla" jämfört med dagens tjejtidningar.

Oj så många skikt skal jag har gråtit mig igenom i processen "avskalandet av kärleksutopins svidande lök". Nu är de tack och lov bortskalade ända in till den vackra innersta kärnan och inga tårar finns kvar (utom kanske några pyttesmå). Nu är förväntningarna på kärleken realistiska och jag inser att man måste kompromissa och bjuda till själv med att ständigt jobba på en relation.

Man läste om perfekta drömprinsar på vita springare som saliggjorde menlösa men ack så vackra våp med darrande underläppar och glänsande hårsvall. Om ridderliga välbärgade bekräftande och uppvaktande ynglingar med sammetsbruna ögon och varma hjärtan, och alltid alltid om tjejer som satt och väntade och väntade på att göras lyckliga eller olyckliga. Nog håller jag med Jan N om att det är bäddat för missförstånd i kommunikationen.

Ett exempel på en typisk krock i kommunikation mellan könen kommer här. Jag arbetade min sista sommar under sjuksköterskeutbildningen som undersköterska på förlossningen, den i mina ögon då optimala arbetsplatsen. Livet tar sin början där, stämningen är positiv och man får vara med om det största miraklet gång på gång. De första veckorna var detta helt fantastiskt, och jag grät med varje gång en liten familj utökats med en liten ny människa.
Sedan blev jag dock smått luttrad och det romantiska skimret kring att kånka omkring på moderkakor och blodiga sopor mattades något. Skrek dom inte lite onödigt högt och sjåpade sej kvinnorna?

Jag insåg att detta var något annat än att vistas här själv och föda barn. I alla fall blev jag väldigt upprörd en dag. Det låg inne en ung mamma med en väldigt lång utdragen förlossning . Den blivande fadern såg ut att ha parkerat sin Puch Dakota utanför Han var en fjunig blyg kille med keps och verkade mycket okomfortabel med situationen. Hon var uttröttad hade jätteont, förloppet gick sakta och hon viftade rödblossig bort honom med handen. Han gick då lydigt bort till fönstret, satte sej i fåtöljen och började läsa en skotertidning?!!!

Anar ni vad som komma skall? Hon blev givetvis hysterisk och grät över att han så okänsligt lämnade henne i sticket. Han såg helt och oförställt förvirrad ut, och menade att hon nyss bad honom gå sin väg. Ett klockrent exempel på kommunikationsbekymmer.

För de män som här börjar flacka med blicken och undra om de missat något kommer här ett förtydligande: När en kvinna i kris/nöd säjer: Gå din väg?så betyder det: Gå INTE din väg, kom hit och håll om mej, tyck synd om mej, trösta mej, gulla med mej, var empatisk. M a o vad som helst UTOM att gå sin väg. Så äro vi nu funtade – kvinnfolken. Thats it

3 kommentarer
Etiketter:

Stugvärme stormvindar och storhelg

Av , , 1 kommentar 0

Vaknar till ljudet av stormvindar. Ligger under det varma sköna täcket och det tar en stund innan jag förstår att jag är i Gauto. Kontrasten mellan sängvärmen och den svala rumsluften är stor. Ute börjar det ljusna och utsikten av de isgröna konturerna av fjällen mot en ljusblå gryningshimlen med guldgula snabbt framilande molntussar är så bedövande vacker.

Idag är det nog bäst att stanna inne. Isen ligger blå och blank. Om man blåser iväg idag får nog R hämta upp mig i Laisvall. Det blir inomhusjobb, eld i kaminen och lite skrivande för min del. R ska snickra. Jag hoppas att vi hinner få upp det nyinköpta skiffergrå kaklet ovanför diskbänken. Det passar in så fint här ute på stenudden.

1 kommentar

Äntligen framme!

Av , , 7 kommentarer 0

Äntligen framme i ett blåsigt men stjärnklart Gauto. Isen ligger blank i mörkret. Inte en maggotburk fanns att uppbringa i någon enda av de metropoler vi passerade, och jag inser att det blir till att offra några kräftstjärtar och hoppas att rödingen inte är så konservativ. De röda brukar ju inte vara ultrakonservativa. Får ta till morfars knep och spotta på kroken. Kanske Listerinmarinerade kräftstjärtar blir en succe på fiskefronten.

Passerade ett juligt Vindelgransele, stannade några timmar och hann träffa lilla mor och syster Sonia. Jag verkställde mammas julklapp – permanent och klippning, vitsade till det en aning genom att kalla mej ambulerande frisersalong som för tillfället är permanent. Fick njuta av mammas julmat, småkakor och doften av ’hemma’. Passade på att dela ut kalendern och mamma kramade mej lite extra hårt och länge. Hon kommer att läsa den lite pö om pö i sin ensamhet vet jag, om inte hon och Sonia kör högläsning för varandra. Hoppas att mamma känner värmen och tacksamheten till henne som jag velat förmedla, medan hon ännu finns ibland oss

R har varit mycket missnöjd med kvoten av årets julmusicerande och parkerade sej på rumsoffan i horisontalläge medan jag och Sonia brände av ett tjugotal tersduetter från vår fornstora repertoar. Märkligt att allt verkar sitta i ryggmärgen. Tacksammare publik kunde vi inte ha haft, och R som annars lätt skulle platsa bland hårdingar i rutigskjorta som Jan N beskriver, blir alldeles mild och blankögd.

Fortsättning följer strax

7 kommentarer

Om mödrar, söner och om redigeringsprogram

Av , , Bli först att kommentera 0

Daniel FMin förstfödde son som är en fotointresserad ljudtekniker har ett hemligt projekt. Han håller på att göra något snyggt av min adventssång ’Förväntan’ som jag skrev för en massa år sedan. Idag ville han ta bilder av sin gamla morsa att använda till projektet som jag inte får veta mera om i dagsläget. Jag fick dock se prov på vad man kan göra med ett redigeringsprogram, och med en gammal morsa framför kameran. En bild av mej och min kalender kommer här.

Bli först att kommentera

Gunnels barndomskalender klappad och klar

Av , , 3 kommentarer 0

På grund av en fantastisk respons från er läsare och flera förfrågningar om hur man kan få tag i kalenderboken, undersöker jag nu möjligheterna att få den i tryck. Tills vidare gör jag de exemplar som efterfrågas för hand och de ser då ut som på bilden. Om du vill ha ett eget exemplar så maila även du till gunnel_f@hotmail.com

3 kommentarer

Bella i badet

Av , , 1 kommentar 0

En liten badbrud

1 kommentar

Bella i badet

Av , , Bli först att kommentera 0

Bella i badet

En liten gullig badbrud

Bli först att kommentera

Stadsturer är ohälsa för människor

Av , , Bli först att kommentera 0

Förstår ni vad jag menar. Vi har nu rantat på stan ett par timmar och är helt utbrända. Varför utsätter man sig för detta, är frågan som alltid uppkommer i bensvaghetskomat som infinner sig direkt efter hemkomst?

Med matbit och kaffetår på kistbotten känns det lite bättre, men orken är puts väck. Nu har vi ett slött litet vuxen-lan hemma i sofforna och hela gänget surfar lite hit och dit. Ett härligt bubbelbad skall strax spolas upp med lite uppiggande extrakt, levande ljus, musik och förbereda gammkroppen för fjällvistelse. På det blir det en försenad julklappsutdelning med Daniel o Britta och eventuellt….jag säger eventuellt en ljummen ostkaka med jordgubbssylt och vispad grädde.

Bli först att kommentera