Endast Tomtemor är vaken

Av , , Bli först att kommentera 27

Huset är stilla och tyst. Jag har vaknat en enda gång i natt av lite bäbispip då han vaknat för tankning. Fantastisk liten kille som nästan aldrig skriker. Han verkar må så gott. Jag anmälde mig som frivillig till morgonpasset att vara sällskapsdam åt honom så SoC skulle få sova ut tillsammans, men de verkar ännu sova alla tre.

Nu blir det snart till att göra frukost åt sällskapet så vi kommer oss iväg inom ett par timmar till Gekås där jag ska försöka klara av lite julklappsköpande innan vi åker hem hit för lite lussebullsbakning.

I år påbörjar jag en ny återhållsam trend gällande julklappar. Vi vuxna ger varandra en sak och därmed jämnt. Utöver det är jag lite inne på att skaffa ett fadderbarn – som gemensam julklapp i familjen. Eftersom " det är saligare att giva än att taga" så borde vi själva bli jätteglada om vi ger en sådan gåva.

Takterna sitter i…

Av , , 6 kommentarer 16

Har just avslutat ett lyckat nattningsprojekt, bytt blöja och hela kitet på finaste lillkillen i världen. Det känns faktiskt att man varit med förr…även om det känns väääldigt länge sedan! I morgon blir det Ullared för " some serious shopping" R grämer sig nog (not) när han får veta att han missar en  shoppingsöndag i trängsel på Gekås:)

Från andra änden…problem med Rrrrrrr

Av , , Bli först att kommentera 13

Verkligen en ovan känsla att köra söderifrån och se skylten: Stockholm 620 km, en massa väderkvarnar skånelängor och inte ett barrträd i sikte förutom en liten julgransodling. Lite som Nils Holgersson kände jag mig allt när jag spanade ut över slätten från flygplansfönstret.

Skåne är vackert. Det är bara att medge – så länge som inte luften förorenas av rotvälskan som jag har så svårt för. I Skåne vill jag verkligen att folk ska lära sig att hantera R på rätt sätt. Precis som jag fått göra på hemmaplan;)

Här i Gislaved pussas det och kramas  det för fullt med Oliver som är nöjd i mormors famn. Nu blir det myskväll för hela slanten.

GPS på Skånska…

Av , , 4 kommentarer 13

Imorgon ska virrhönan med stort V bege sig ut i okända trakter. Medelst hyrbil ska jag  förirra mig från Malmö till Gislaved  för att pussa på Lille Oliver innan jag på måndag morgon styr kosan åter till Malmö igen.

Med mitt labila lokalsinne behövs en trygg guide vilket GPS:en får bli. Ett manhaftigt fruntimmer ska peka med hela handen och lotsa mig genom landskapet. Jag hoppas verkligen att hon inte börjar att prata skånska för då  kan det verkligen barka iväg.

 

Som ett gruskorn i skon….

Av , , Bli först att kommentera 24

Som ett gruskorn i skon, så kan olika uppfattningar i en viktig fråga ligga och skava i en relation av något slag. Det kan göra ont och ställa till det.  En ack så pytteliten sten i skon ger trista konsekvenser och i varje steg man tar blir man påmind om dess existens – om man inte har sån tur förstås att den hamnar i hålfoten eller mellan tårna tills den plötsligt kryper fram och ger sig till känna. För förr eller senare märker man av den – den saken är klar – och då haltar man betänkligt. Synd bara att den här sortens stenar inte är lika lätta att skaka ur livets sko för att sedan obekymrat skutta vidare på livets steniga väg.

 

På julen får man ta från det undre lagret – Bloggrepris

Av , , 4 kommentarer 15

Såg i tv-reklamen ikväll att nu får man rösta på favoriterna igen. Förra året hade Aftonbladet en drive där man fick rösta på favoritpralinen i Alladins chokladask. Här kommer en bloggrepris från i fjol i ämnet:

Naturligtvis ligger Trillingnöten och Gräddnougaten i topp. Själv föredrar jag den ljusa chokladen i Paradisasken. Jag är personligen mer eller mindre övertygad om att det försiggår något skumt fuffens i chokladfabriken. Hur skulle man annars motivera att vissa riktigt elaka bitar har fått fortleva år från år, som till exempel de trista tryfflarna, körsbären och den beska marsipankonfekten, medans andra ljuvliga gotter försvinner fortare än man hinner svälja?

Vart tog till exempel den Spanska nougaten och Mandelsplitten vägen?

Rent krasst…. hur brukar det se ut i era chokladaskar därhemma? Vilka bitar blir kvar till sist? Är det inte så hos er också att ni slits mellan snålheten och sötsuget nån gång fram i januari, och till sist stoppar in "de förhatliga" i munnen bara för att äntligen få lägga kartongen i pappinsamlingen och bli av med den i den allmänna julbortstädningen.

Min misstanke riktar sej mot chokladpamparnas och deras sannolika svågerpolitik. Förmodligen är det någon med släktskap i ledningen som hittat på "de förhatliga" och får uppbära någon form av "stimpengar" för dem i evinnerlig tid. Däremot är det nog fattiga uppkomlingar med klockren chokladkänsla som uppfunnit pärlorna som bara får bli dagsländor. Morr!!

Det är nog ingen slump att det skapats ett reklaminslag om fenomenet – På julen får man ta från det undre lagret! Jag föreslår chokladpamparna att snegla på Aftonbladets chokladtest och sanera bort otäckheterna för att istället genast återinföra den Spanska nougaten, Mandelsplitten och göra dessa i flera exemplar istället.

Lyss till folkets röst. Folkomröstning är ingen dum tanke. På så vis skulle var och en hitta det man ville ha redan i det övre lagret och uttrycket "God Jul" kvalitetssäkras. Amen