Etikett: fotbad

Om fötter, om en gul emaljerad balja, och om kärlek

Av , , 7 kommentarer 50

foten

Dagens tips för kärlekens bevarande handlar om något så simpelt eller exklusivt som fotvård. Fötter, ni vet de fnasiga och ofta styvmoderligt behandlade kroppsdelar som finns i skorna. De som dag ut och dag in bär vår kroppstyngd land och rike kring. Hur ofta unnar vi oss ett gammeldags fotbad? För egen del kan säjas – allt för sällan.

Om jag nu ska damma av något gammalt bibelkorn, så blir det nog det som handlar om Maria som tvättade och smorde Jesu fötter. Symboliken i den gärningen är kärlek. Kärlek är också vad jag nu vill skriva om.
 
Vi hamnar återigen i köket hemma i Vindelgransele. Minnenas epicentrum, där så många intryck och minnen från barndomen präglade mig och gjorde mig till den jag är idag. Denna gång handlar det inte om matlagning.
 
Med jämna mellanrum tog mamma fram den runda gula emaljerade baljan som användes vid de regelbundna fotbaden, fyllde den med varmt vatten fotsalt och såpa. Först var det pappas tur. Hela denna procedur försiggick under gemytligt småprat och jag satt oftast uppe på köksbordet och iakttog mina föräldrars fotbadsritual som kunde ta en hel kväll i anspråk.
 
När pappas fötter var rena mjuka och renskrapade var det mammas tur. Nytt vatten, ny såpa och fotsalt. Jag minns aldrig att jag någonsin såg mamma ligga och vila, eller på något sätt unna sej en lat stund, utan ständigt ser jag henne ilande, uppassande, servande och arbetande i mina minnesbilder. 
 
Men jag kan här minnas hennes söta ansikte slätas ut och slappna av när pappa efter en stunds uppmjukande fotbad lyfte hennes välformade vader, först den ena,och sedan den andra ur skummet och lade hennes fot på handduken i sitt knä. Hur han tålmodigt och omsorgsfullt torkade, filade och skrapade hennes fötter tills de var rosa mjuka och fina. Hur han avslutade med att smörja dem med någon mjukgörande kräm och masserade dessa trötta flitiga fötter.
 
Det jag bevittnade var inte bara en nödvändig hygienisk och kroppsvårdande handling. Det var ren och skär kärlek omsatt i handgriplig välvilja och ett frigörande av njutningsendorfiner – något som de aldrig ens hade hört talas om, men icke desto mindre upplevde där och då.
 
Mamma gjorde samma kärleksgärning för mej när jag var trött, tung och höggravid, och strax skulle in och föda Alexander. Hon gav mej en kärleksfull fottvätt och välgörande fotmassage, som jag aldrig glömmer.
 
Likså har jag predikat för fotmassagens välgörande effekt till nära och kära, och även R har vid några tillfällen, visserligen lätt konfunderad men mycket nöjd, placerats med sina bleka skånkar i baljan för att skuras, knådas och smörjas efter konstens alla regler, och jag lovar att han aldrig glömmer det. Om han inte fattade det då – så kanske han förstår det nu. Sånt är kärlek. (blink-blink–tips..)
 
Jag vill idag slå ett slag för fotvårdandets betydelse i kärlekssammanhang. För att fördjupa en relation, visa respekt och uppmärksamma. Det må vara din älskling, ditt barn, en syster – som på bilden, eller kanske din gamla mamma eller pappa som behöver bli saliggjord denna sommar. Jag lovar att det blir ett minne för livet, och att ni kommer att stå på ”god fot” med varandra…..länge, länge.

Oförhappandes…

Av , , 4 kommentarer 34

Igår fick vi oförhappandes fint och efterlängtat besök av  kära syster Ellen och Lage. En trevlig kväll igår och ett litet fjällvandringsäventyr tillsammans i dag på förmiddagen  lämnade fina och trevliga minnen. Leo var ystrare än någonsin över denna massiva släktvandring. Ikväll är han ganska utbränd och ligger på rygg i korgen snarkandes.  Vi har gäster från  alla tänkbara håll här. Till och med från min barndoms grannby Norrbyberg. Ikväll skiner solen i Sandviken. Trevligt med en pratstund över kaffetåren med vännerna Åsa och per. Nu ska mina ömma fötter få sig lite välbehövlig lyx i form av ett fotbad.

4 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Ännu en sista kväll….

Av , , Bli först att kommentera 15

Saker och ting vill sig inte riktigt. Som till exempel så strular den ena lastbilen och vi måste invänta måndagsmorgonen och en förhoppningsvis snabb hjälp hos en verkstad. Med lite mer otur så blir det ännu en sista kväll innan vi kommer oss iväg. Det är ju ingen kris, fast det är de dagar som vi avsatt för rekreation och vila på plats, med fiske och lite vandring, som får stryka på foten. Visst känns det snopet, men samtidigt så får man helt enkelt gilla läget. Det viktiga är att vi håller humöret uppe och att vi får vara friska. Ett akut fotbad blev tvunget för min del. Mina små eländiga fötter har värkt nu i flera dagar. Men tänk vad lite varm såpvatten kan göra för en skruttig liten människa. Nu är man som ny, eller åtminstone bättre begagnad. Håll nu tummarna för bilskrället gott folk!

Retur till sängen

Av , , Bli först att kommentera 10

Har tillbringat dagen hemma, illamående inlindad i en filt, frusen och med omedelbar närhet till vissa faciliteter. Vart orken tog vägen vet jag inte men  den är inte här hos mig idag iallafall. På önskelistan ikväll står ett varmt fotbad med efterföljande massage för ett par små men nötta fossingar som känner sig lite emliga och "stackars" idag. Riktar en speciell menande nick i riktning mot min främste bloggsupporter och hoppas att han fattar vinken;)

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Fjällspa, hyttruiner och surströmming

Av , , 4 kommentarer 0

Det var några av de saker vi hann göra igår när mamma Ellen o Lage kom hit. Jätteterassen badade i solsken vattnet glittrade blått och fjällvärlden låg i sin prydnad i vårt blickfång. En av sommarens kanske vackraste dagar, med sjön som en spegel.

Efter en mysig varm kycklingsallad med tillbehöv var vi laddade för att bombardera dem med det bästa vi hade att erbjuda. Först fjällspa på altanen vilket innebar fotbad i kristallklart jokkvatten med efterföljande fotvård och massage till damerna. Mycket uppskattat.

R kände sig nog en aning förfördelad och eftersatt där han hämtade sig två plasthinkar och fotbadade på egen hand/fot. För ett ögonblick var jag frestad att hälla cement i hinkarna. Jag tror att det skulle behövas för att få honom att varva ned en aning.

En tur till hyttruinen från Nasafjällstiden intresserade lilla mor som genast ville läsa mer om epoken. Idag har hon plöjt ett par böcker i ämnet medan vi gick på tur. Lage bärgade en öring. Han var otippat rätt fiskebiten och ingen var gladare än jag att han fick känna på fina fisken. Surströmmingen smakade himmelskt för New York-smaklökarna och likaså för våra. Nu ska jag se om vi lyckas med att lägga in bilder igen.