Besökte idag Tomtebo sjukhem med Tankeväckaren. Det var där allting började. Där hade jag min första anställning i kommunen som sjuksköterska. Mycket vatten har runnit under alla broar sedan dess, men den anda som rådde där och då fostrade mig till den arbets-Gunnel jag blivit. Receptet då hette god bemanning av handplockade visionärer med varma hjärtan. Vi fick gott stöd från arbetsledning, fick feedback och kände oss utvalda och speciella. En fin miljö men riskfylld – då det är lätt att ge för mycket av sig själv. Några bekanta ansikten från den tiden fanns fortfarande kvar i personalstyrkan, huset var sig också ganska likt. Personligen har jag förändrats mycket sedan den tiden. Till det bättre hoppas jag.
Etikett: Tomtebo
Tomtebobarnen
Kommer just från en revival från de fornstora dagar då ett entusiastiskt gäng med höga ambitioner, arbetsglädje och lysande förutsättningar startade det som nu kallas Tomtebo sjukhem.
Vi var då ett antal år yngre, kilon lättare samt några rynkor och brustna illusioner fattigare. Idag i den barmhärtiga och softade belysningen hos Två våningar, och med min skumögda syn, tedde sig de flesta sig ganska lika. Somliga hade gått vidare i andra yrkesval, bytt arbetsgivare och några av oss hade blivit äldreomsorgen trogna.
God mat trevlig samvaro och lite uppdaterande av ungars ålder, civilstånd och dagsform kändes trevlig och uppfriskande. Vem annan än Anna E skulle komma sig för att sammankalla styrkorna igen. Kram till dej! Till er som inte var där: Vi saknade er!
Senaste kommentarerna