Både gammal och ny industri behövs

Idag är dygnspriset för spotel på Nordpool Sverige nästan 5 kronor/kWh. I västra Danmark är det 37 öre/kWh. I två månader har dygnspriset legat på runt 70 öre/kWh i Sverige. För andra kvartalet 2010 är priset idag 51 öre/kWh, medan det för ett år sedan för samma period var 31 öre/kWh. En långsiktig höjning av elpriset med 10 öre per kWh betyder för elintensiv industri en kostnadsökning med minst 3 miljarder kronor per år. År 2002 var elpriset i snitt cirka 18 öre/kWh för elintensiv industri.

 

Energimyndigheten presenterade för ett år sedan en korttidsprognos, där man bedömde att det svenska elexportöverskottet skulle bli 7 TWh för

2009 och 9 TWh för 2010. I en rapport i juli samma år förutspådde myndigheten att överskottet skulle bli 3 TWh respektive 13 TWh. Vid exportöverskott sjunker elpriset. I verkligheten blev det för 2009 en import om hela 5 TWh och kraftigt höjda elpriser. Under hela 00-talet blev det i snitt en import om 1 TWh. Detta har möjliggjort elprishöjningarna.

 

KAN VI LITA PÅ ENERGIMYNDIGHETEN?
De har i sina långtidsprognoser till 2030 bedömt att det ska bli ett mycket kraftigt elöverskott. Det finns också ledande politiker som synes ta för givet att myndighetens prognoser för 20-talet kommer att besannas och agerar därefter i den politiska debatten.

 

Tyvärr måste vi nog räkna med att det kommer tioårsvintrar med kyla och vattenbrist också på 20-talet och att kärnkraftreaktorer då ibland tvingas till oväntade och längre stopp. Med åldrande verk blir denna risk troligen större än idag. Under vintern har hittills kapacitetsutnyttjandet hos reaktorerna legat kring 65 %. I Finland har genom åren haft ett kapacitetsutnyttjande om cirka 90 %.

 

För att säkra elintensiv industris behov av säker el till konkurrenskraftiga priser går det därför inte att utgå enbart från energimyndighetens idealscenario utan man måste bearbeta fler alternativ.

 

Ibland nämns vindkraftsatsningen som den stora möjligheten. Men vid kalla vintrar är hjälpen från vindkraft begränsad. Vindkraften har under de senaste två månaderna levererat ungefär 1,3 % av den svenskproducerade elkraften. Vissa dagar mer och andra mindre. I snitt över hela året svarar vindkraften för drygt 2 % av elproduktionen.

 

Årsproduktionen av vindkraft ligger idag på cirka 3 TWh. Vid en produktion av 20 TWh år 2020 skulle vindkraften en kall vinter kunna producera i snitt 9 % av det svenska elbehovet. Många bedömer för övrigt att vindkraften år 2020 kommer att hamna långt under 20 TWh av olika skäl.

 

Det finns inga lätta lösningar för den framtida elförsörjningen. Det bekräftas nu under tioårsvintern 2009/10. Vi som vill säkra basindustrins behov förutsätter ansvarstagande för energiförsörjningen som säkrar jobben i kommuner med energiintensiv industri och de exportintäkter som dessa industrier skapar. Skogsindustrin exporterade i fjol för 122 miljarder kronor och stålindustrin för 37 miljarder kronor. Vi behöver både gammal och ny industri.