Kategori: Retorik

Evinnerligt tröttsamt Twitterspråk

Av , , 4 kommentarer 3

Fult språk är ful mening. Nu har jag tröttnat på det rasistiska hatspråkets budskap på Twitter. Jag har loggat ut från Twitter för alltid. Twitter må vara intressant för att bland annat studera strömningar mellan höger och vänster inom politiken. Den avsikten har även jag haft. När det gäller lågt och torftigt språk, uttalande om missaktning, rasistiska tillmälen i avsikten att uttala sin mening leder de högernationalistiska. I ärlighetens namn slår de vänsterorienterade naturligtvis tillbaka men sänker sig retoriska inte till närmelsevis lika lågt. På den högernationalistiska retoriksidan ligger flera kända riksdagspersoner i framkanten. Dem som statsministern och partiledarna från KD och L lyfter under armarna. Språket kan göra vem som helst deprimerad.

Språket, det man säger och skriver följer att avsändaren får ta ansvar för det hen menar och att mottagaren bör tolka det så. Därför är språket inte något sätt betydelselöst därför språket är en verklighet.

Det krävs inte alls att vara vänsterorienterad för att ogilla retorikens uttryck från högernationalisterna var de än skriver och talar. Det räcker med att vare en förnuftig, tolerant, medmänsklig och rättvis människa.

Missbruka aldrig aldrig, allt, inget eller ingenting

Av , , Bli först att kommentera 2

Missbruka aldrig aldrig, allt, inget eller ingenting. Aldrig, allt, inget eller ingenting missbrukas ofta men undvik att missbruka aldrig, allt, inget eller ingenting. Granska det som innehåller aldrig, allt, inget eller ingenting i både tal och text. Du hjälper aldrig till är ett påstående som ofta används. Men någon gång hjälps det till för det finns ingen som aldrig hjälper till. Begreppsmissbruket förekommer allt från köksbordet till det politiska hantverket.

Jag läser som exempel från ett blogginlägg i VK. Jag vill understryka att min kritik inte riktar sig alls specifikt till blogginläggaren ”Skogsliv” utan endast retoriken får illustrera vad man kritiskt bör granska begreppen aldrig och allt, ”… staten som har ansvar för allt. Föräldrar har inget ansvar. Kommuner och regioner har inget ansvar. Allt ansvar ligger på staten. Skolnedläggningar är statens fel även om kommunerna ifråga prioriterar skrytbyggen framför skolan”. Skriver ”Skogsliv” i VK bloggen, 2023-07-01.

Hör eller läser du budskap som innehåller aldrig, allt, inget eller ingenting bör du vara på sin vakt. Resultatet är inte sällan att det är osanning eller inte hela sanningen. Naturligtvis är det så att ett påstående med aldrig, allt, inget eller ingenting kan vara sant men inte alltid.

Förutfattade meningar?

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Detta är en rätt fattad mening

Prover på förutfattade meningar är nära att ta till. Här är några prover.

Med tanke på den där Recep Tayyip Erdoğans markering mot Sverige undrar jag vad det betyder om det framkom att jag brukar klippa mig på en frisering där det arbetar flera kurder. Kan jag antas finansiera något kurdiskt? Inte för att jag tror att jag är betydelsefull men i alla fall.

Jag har uttryckt ogillande mot högernationalismen och mot Sverigedemokrater och kan undra över vad det betyder för mig? Blir jag uppfattad som vänsterorienterad av andra är Björn Söder?

Jag kan konstatera att det inom politikens arbetsområde brukas lögner och löftesbrott i betydande omfattning. Kan jag uppfattas som politikerföraktfull?

Inte sant?

Av , , 3 kommentarer 3

Följande exempel är inget försvar för Socialdemokraterna utan ett lämpligt exempel på textinlägg att kritiskt granska betydelsen av och syftet med. Det första viktiga fråga är; Är det sant?

Den som läser bör vara noga i sin granskning av betydelsen av vad som skrivs. Vad skrivaren egentligen själv menar är från en läsarens synvinkel något betydelselös. Den som skriver har ett stort ansvar för hur det skrivna uppfattas. Men inte sällan är det som skrivs inte förenligt med sanningen. Följande exempel har jag hittat på Twitter.

“Två dödsskjutningar igår men sossarna har valt att ta strid om politiska lotterier i stället. Det finns många akuta samhällsproblem men S gräddfiler för sina egna lotterier är absolut inte ett av dem!”

Intrycket av detta inlägg är att ”sossarna” har valt att i stället ”ta strid” om förbudsförslaget om deras lotterier än dödsskjutningar. Men så behöver det naturligtvis inte alls vara. ”ta strid om politiska lotterier” och dödsskjutningar är två helt skilda ting och utesluter inte varandra. Men riksdagsledamoten Robert Hannah som skrivit inlägget vill med sin textformulering få det att framstå så. Är detta sant?

Återspegla och projicera

Av , , Bli först att kommentera 2

Det är möjligt att uppfatta saker och ting och skeenden i skenet av de observationer man gör i allt slag av media. Det man återger tillskrivs man uppfattningar om vilket kan innebära att om man refererar till sådant som härrör sig till negativ kritik för endera politisk fraktion tillskrivs man sympatier för den motsatta siden. Det krävs inte ens att man drar sina egna slutsatser utan endast återger vad som är uppenbart. Här nedan skall jag pröva den saken och se hur reaktionerna blir och om min hypotes kan hålla för sanning.

Moderaterna verkar ha fått sin Åkesson. Kristdemokraterna som folk i allmänhet uppfattar som ett parti befolkat av människor som sällan eller aldrig försöker sig på lögnen har en partiledare som gjort sig känd för att ljuga. Liberalernas egen partiledare gjorde sig känd för att mera tillbedja högernationalismen än den traditionella liberalismen. Kristersson ljög svenska folket rätt upp i ansikte vilket det finns inspelade Youtubes på. Magdalena Andersson blev arg en och annan gång i riksdagen eller var det endast en gång. CH Hermansson blev något upprörd i Riksdagen en gång för länge sedan och uttrade orden ”någon jävla ordning får det vara i ett parti”. Björn Söder har kallat Anders Landström på Aftonbladet för ”dum i huvudet”. M, KD och L har varit helt avgörande för att ett parti med endast tjugo procent av rösterna i ett riksdagsval har kunnat dominera regeringens politiska program. SD är det enda högernationalistiska parti i Europa som har sina rätter i ett nazistiskt parti. Lag och ordning och migration blev huvudfrågorna i senaste riksdagsvalet trots att det fanns flera andra frågor som folk i allmänhet tyckte var minst lika viktiga eller viktigare. Journalister och de flesta media som kritisk granskar makten kallas oftast som vänsterorienterade. Dem som uttrycker negativ kritik mot den högra sidan kallas inte sällan för vänsterorienterade.

Sammanblandning sak och person

Av , , Bli först att kommentera 2

Sammanblandning mellan sak och person är den vanligast åkomman i den politiska retoriken när någon ger sig på att göra kritiska invändningar till det man skriver. Fråga mig? Även om jag väger orden så att de lämpligaste valörerna används resulterar det många gånger i argument men inblandning av min person och karaktär. Vad kritikerna och invändarna själva inte helt förstår är att inblandning av personens karaktär och egenskaper försvagar de retoriska effekterna.

Jag har skrivit på VK bloggen en längre tid och naturligtvis fått många kommentarer vilka har varit värdefulla som retoriska övningsuppgifter. Retoriska utmaningar ger övning och stärker förmågan att uttrycka sig såsom motgångar kan göra. Kort sagt personangrepp och nedsättande påhopp känns naturligtvis aldrig bra. Däremot känns skickliga och bedövande invändningar och motargument stimulerande.

En och annan gång har jag reflekterat över om jag skulle avslå alla kommentarer. Men icke ännu eller ens senare avser jag det. Men blir lätt verktyg för vad andra vill torgföra men å andra sidan är de flesta kritiska och negativa kommentarerna relativt simpla att hantera.

Om jag skriver kritisk om en politisk flank eller då och då återkommer till liknande kritik genom viss upprepning kan jag tillskrivas att jag ”hatar” vilket naturligtvis är en kraftfull överdrift. Skriver jag mera välformulerat kallas jag för elitistisk. Använder jag bedövande argument sägs jag orsaka polarisering vilket faktiskt är syftet. Eftersom jag inte tillhör någon av fanklubbarna för SD anses jag vara vänsterorienterad.

Om jag någon gång men inte tillräckligt ofta skriver ytterst välformulerad kallas jag inte sällan ordblajare vad det nu kan vara för något? Jag har nog fått en släng av någon lik yrkesskada eller akademisk skada för ibland kan resultatet pendla mellan juridisk text och skönlitterär text. Men mycket finns däremellan och inte minst mellan orden.

Partihat och förakt

Av , , 6 kommentarer 4

Oskyldig text va? Men naturligtvis inom ramen för yttrandefriheten.

Detta inlägg är inte en sång för Socialdemokraterna utan får illustrera vad som faktiskt verkar som någon form av ”sosse-hat” men som även visar hur den politiska retoriken biter sig fast. Min grundande mening genom ett par decennier är att det i botten hos många finns en aversion, extrem motvilja och inte sällan ett hatliknande förhållande till socialdemokrater. Denna för många oöverstigligt nedsättande syn på socialdemokrater är ofta kopplat till en bindning mellan sak och person hos kritikerna. Det började redan på tiden då Olof Palme var politiskt aktiv. Denna karaktär av retorik uppfattar jag som något significant för den högra sidan kritik. Bilden här bredvid är från en SD-politiker om att ”stoppa sosseriet”. Det kan väl väntas att den vänstra sidan vill stoppa höger- och ultranationalismen.

Jag vill dock tydligt slå fast att allt detta ryms inom ramen för åsiktsfrihet och tryckfrihet men när det kopplas till person och handlar om grader av uttryck för missaktning är det inte acceptabelt. Det andra jag vill slå fast är att även den vänstra sidan ofta ger uttryck för sin aversion mot den högra sidans politik.

Det händer till och med att en riksdagspolitiker från den yttre högersidan kallar en politisk redaktör för ”dum i huvudet”. Fattigt tonårsspråk kommer man att tanka på.

Hur skulle det vara om kritiker slutade med att koppla samman sak och person och i stället använde sig av objektiva och sanna motargument i sin kritik inför det de inte gillar?

Lögnens och förtigandets möjligheter

Av , , Bli först att kommentera 3

Lögnen är ett kraftfullt verktyg i det politiska arbetet. Om man som politiker blir påkommen med en lögn om ett löfte eller ett faktiskt påstående är lösningen helt enkelt att förneka. En annan gångbar men något fulare metod är att sprida bedrägliga rykten som inte är sanna och svåra att kontrollera sanningshalten av. Inom politiken är det även möjligt att förvränga sanningen genom att undanhålla delar av faktauppgifter.

Tillägg kan också göras att samma taktik används inte sällan inom andra områden som affärsvärlden.

Detta är mina teser och antaganden. Det kan dock finnas möjligheter att jag gjort felaktiga antaganden men dem som skulle påstå detta ljuger sannolikt.

Twitter osanningen altare?

Av , , Bli först att kommentera 1

Twitter osanningens altare?

Jag skrev för en tid sedan att om man ville ha reda på vad som egentligen rör sig i de mörka åsikternas bakgårdar skall man läsa på Twitter. Twitter är dock osanningens altare. Där stormar ultrahögern och den yttre vänstern fram i retorikens träskmarker. Språket är avslöjande för vad som finns i de knutna nävarna hos många. Där huserar dem som är språkliga proletärer och om det vore möjligt skulle de inte nöja sig med ord som vapen.

I den högernationalistiska vind som nu blåser fram i Europa tar vilka åsikter som helst fart och blir till orkaner. Några grabbar som gick före i kön på Gröna Lund blev till att vanligt folk och barnfamiljer inte längre kan gå på Gröna Lund och känna sig säkra. Så var det naturligtvis inte visade det sig om man läser en artikel i ETC på besök till Gröna Lund och talat med folk.  DÅ kommer sannolikt dem från långt till höger påstå att ETC likt Dagens Nyheter är en ”vänsterblaska”. Skulle SVT göra ett reportage blev de ännu en gång en vänstervriden kanal skull dem till höger anse. Nu anses till och med EU vara vänstervridet. Vilka kan ha påstått det?

Det är sant att det går att piska upp en makaber stämning på Twitter som en mobbingstorm mot något man inte tycker om. Inte sällan blir det så att om man inte håller med så anses man vara emot och om man är emot kallas men även något för vänster… eller höger….

Nyligen skrev jag om Bedräglig retorik som fick ordentligt med reaktioner. Varför kan jag undra?

Bedräglig retorik

Av , , 1 kommentar 5

Det pågår ett mästerskap, kanske ett SM i att skylla varandra för samma fula saker. Det är vänster och högerfalangerna, precis som i boxning röda hörnet (red corner) och blå hörnet (blue corner) som går i närkamp. Slag under bältet ser ut att förkomma. Domare är den uppmärksamma allmänheten som nyttjar sin åsiktsfrihet.

En av de populäraste grenarna är vilka orsakar polarisering med sin retorik. En annan gren är personangrepp det vill säga konsten att inte skilja på sak och person. Skulle jag påstå att Björn Söder spelar i världsklass i denna gren får jag högerstormen på mig. Men vad gör det mig. De kommer bara att säga att jag skall åka tillbaka till Danmark där jag kommer ifrån bara för att jag visar mig inte dyrka vare sig nuvarande regering eller dem som styr regeringen. Dessutom blir jag kallad för elitistisk och lite annat med nedslående betydelse så det vet jag om. Men tyck inte synd om mig för det.

Språket och retoriken är så förutsägbar att den är lika enkel att spå som att knycka godis från barn. En annan paradgren är vilken grupp av människor är orsak till de flesta problem i samhället.

En särskild färdighet bland debattörerna är användningen av icke relevanta argument som innebär att argumenten mot eller för mycket väl kan vara sanna men hör inte till saken. Det innebär att argumenten blir mycket svaga. Ibland kallas även detta för what about. Som exempel ett påstående som inte sällan används, ”Kristersson ljög om det och det och Busch ljög också” då kommer motargumentet som kan vara sant men inte relevant, ”Löfven och Andersson ljuger också”. Nu var tesen en fråga om ifall det var sant eller inte att Kristersson och Busch ljugit och det är den som det skall invändas mot eller accepteras och inte vad någon annat kan ha sagt.

Jag skulle vilja påstå att det inom politiken bland ”yrkespolitiker” finns horder av språkliga proletärer. Då har någon sagt till mig att jag inte skall haka upp mig på ord eller märka ord. Naturligtvis skall jag det för retorik är inte bara retorik det är verktyg att slåss, förvilla, bedra och provocera med. Begreppet folkutbyte är riktigt bedrägligt fult med smutsigt skickligt av ultrahögern att använda sig av. Vem vill bytas ut? Om jag skulle bytas ut vart skulle jag då ta vägen vid ett utbyte? Kanske jag fick ett ryskt pass eller hur skulle det gå till?

Att blanda samman sak och person görs sannolikt för att argumenten saknas eller för att den som blandar ihop mycket väl känner till effekterna. Men å andra sidan är läsare eller slyssnare ändå inte så dumma. Visst skiner det igenom när vuxna människor uttrycker sig som tonåringar med fattigt språk?

Om språket blir torftigt och den som talar och skriver även ljuger ger det näring till ökat politikerförakt.