Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Regionkommun en bra idé förutsatt att bildandet görs på rätt sätt.

Förslaget om att slå ihop Västerbottens Läns landsting och Region Västerbotten och bilda en Regionkommun är i grunden bra då en samordning av dessa verksamheter nu faller sig naturlig då bildandet av storregioner är borta från agendan under överskådlig framtid.

Precis som många säger så ligger den stora utmaningen i att hitta samarbetsformer och styrning som innebär att det kommunala självstyret och kommunernas inflytande över sådant som berör kommunerna inte flyttar från kommunerna till en högre instans.

För mig är grundprincipen att det kommunala självstyret bör öka och att de verksamhetsgrenar som ska skötas av den nya Regionkommunen och som involverar alla kommuner ska ha representation från alla kommuner i det beslutande presidiet för den verksamhet det gäller.

För er som följer min blogg är det ingen hemlighet att jag sedan länge förespråkat en förändring som innebär att vi skrotar både Landstinget, Region Västerbotten och Länsstyrelsen till förmån för en ordning där sjukvård, byggande och underhåll av infrastruktur och regional kollektivtrafik sköts direkt av Riksdagen – Då i ett eget departement med egen minister medan all övrig verksamhet överförs till landets kommuner för ökat kommunalt självstyre.

När den möjligheten inte står tillbuds för stunden tycker jag att vi ska göra det näst bästa vilket är att bilda en Regionkommun.

Får jag vara med och bestämma ska den politiska ledningen för denna Regionkommun självklart väljas på samma sätt som i valet till landstinget.

I samband med att Regionkommunen bildas bör man även lägga ner Länsstyrelsen och fördela dess verksamheter på Regionkommunerna och länets kommuner.

Regionkommunens huvudverksamhet bör vara sjukvård, byggande och underhåll av infrastruktur och kommunöverskridande regiontrafik. All övrig verksamhet ska läggas ut på kommunerna.

Inom ramen för Regionkommunen kan man sedan skapa samarbetsorgan för de verksamheter likt turism mm. som idag sköts av dagens Region Västerbotten – Då med förbehållet att det är kommunerna själva som utser de politiska representanterna för denna verksamhet. Att ha en sådan ordning är viktigt för att säkerställa likvärdig kommunal representation och likvärdigt inflytande från alla länets kommuner.

Kan vi genomföra en förändring enligt mitt förslag är mycket vunnet jämfört med det förslag som nu diskuteras då det innebär att vi kan banta både antalet politiker och antalet chefstjänstemän i organisationen. Med en sådan organisation skapas besparingar som kan användas till mer sjukvård, mer infrastruktur och mer kollektivtrafik.

Att ge kommunerna mer självstyre kommer att innebära att väljarna upplever större närhet till de politiska beslutsfattarna. På samma sätt tror jag att kommunernas övertagande av bestämmandet över bygg och planärenden mm. underlättar och snabbar på byggprocessen vilket är precis vad vi behöver i bostadsbristens Sverige.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

2 kommentarer

  1. Lars Flemström

    Att slå ihop Västerbottens Läns landsting och Region Västerbotten till en ”regionkommun” och snarast möjligt därefter även lägga ner länsstyrelsen, vars uppgifter delvis kan övertas av ”regionkommunen”, är en synnerligen bra idé. Motsvarande bör ske i hela landet.

    Men vi bör inte glömma att landstinget egentligen är en ”regionkommun”. Exempelvis lyder landstingen under samma kommunallag som kommunerna. Och att landstingsfullmäktige utses i allmänna val, på samma sätt som kommunfullmäktige. Vi får inte heller glömma att landets nuvarande ”regioner) (b l.a. Region Västerbotten) har bildats genom att landstingen har fråntagits vissa uppgifter, som i stället har lagts på ”regionerna”. Det vore bra om de uppgifterna återförs till landstingen – som alltså även bör överta vissa uppgifter från den statliga regionala nivån.

    Länsstyrelsen är den statliga regionala nivå, som lyder direkt under regeringen.

    Det finns även en statliga regionala organ, som indirekt lyder under regeringen. De lyder under något av de departement, som lyder under regeringen. Det finns också en tendens att bilda nya statliga regionala organ, som varken ingår i länsstyrelserna eller lyder under något departement. Här behövs en renodling, så att inte olika offentliga instanser sysslar med exakt samma saker.

    I den översynen bör man titta på vilka uppgifter som bör överföras från de statliga regionala organen, i synnerhet länsstyrelserna, till de blivande ”regionkommunerna” (d.v.s. de återupprättade landstingen).

    I detta sammanhang tycker jag att man även bör titta på ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommunerna, i syfte att beslut ska tas enligt subsidiaritetsprincipen (d.v.s. på lägsta effektiva nivå). Jag tror dock inte att detta kommer att leda till delegering i någon större omfattning av uppgifter från de centrala statliga myndigheterna och /eller deras regionala enheter till landsting och
    kommuner. Men däremot från länsstyrelserna, som alltså bör avvecklas helt.

    De offentliga organ, som bör överta länsstyrelsernas uppgifter, blir då:
    1. Förvaltningsdomstolarna. För ärenden, som idag överklagas till länsstyrelserna.
    2. De centrala statliga myndigheterna och /eller deras regionala tillsynsenheter.
    3. De blivande ”regionkommunerna”. De flesta typer av ärenden, som idag beslutas av länsstyrelserna som första instans, exempelvis katastrofberedskap, naturvårds- och jaktfrågor.
    4. Kommunerna. Ett fåtal frågor av enklare beskaffenhet.

    Eftersom ”regionkommunerna” / landstingen kommer att tillföras uppgifter, som idag handhas av staten, vore det olämpligt att fortsätta med en gemensam kommunallag för både kommuner och landsting. Vad gäller ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommuner, föreslår jag följande:

    Staten bör ansvara för den högre utbildningen (universitet och högskolor) universitetssjukhusen /läkarutbildningen och den högspecialiserade vården, byggande och underhåll av de allmänt trafikerade järnvägarna samt europavägarna och riksvägarna, statspolisen och militären.

    ”Regionkommunerna” / landstingen bör ansvara för övrig utbildning över grundskolenivå (delat ansvar med kommunerna), övrig sjukhusvård samt den kommungränsöverskridande regiontrafiken. Samt eventuellt även byggande och underhåll av övriga allmänna vägar utanför tätbebyggt område (bör utredas), civilförsvaret, civil katastrofberedskap, vissa special- och myndighetsfunktioner inom polisen, såsom vapenlicenser, godkännande av ordningsvakter, mm.

    Kommunerna bör ansvara för socialtjänsten, förskola och grundskola samt gymnasieskolan (delat ansvar med landstinget), primärvården / vårdcentralerna, närpolisverksamheten, stadstrafiken och ev. även annan inomkommunal kollektivtrafik (delat ansvar med landstinget), kollektivtrafikanläggningar, gator och VA. Samt många andra, här ej särskilt nämnda uppgifter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>