Kommuner som är för små klarar inte uppgiften

Kommuner som är för små klarar inte uppgiften. Utredning efter storbranden i Västmanland visar just på detta om en större olycka händer Den konstaterade att det var för små kommuner gör att klara av den storbrand som man drabbades av. Det är lätt att förstå för de har varken tillräckligt med resurser både i form av personal och utrustning.

Jag har också hela tiden sagt att vi har för små kommuner och det behövs en kommunreform om man ska klara av allt ansvar som kommunerna har och större kommuner blir effektivare och kan därmed använda mera pengar till välfärd och mindre till byråkrati .

Samma typ av vinster som uppstår om man bildar större regioner för att klara sjukvården. Jag tycker att det är staten som måste bestämma, för det kan varken kommuner eller landsting som berörs göra själva.

7 kommentarer

  1. Sixten

    Du som har koll på det mesta kan väl kommentera Karin Smith Svensson i trafikutskottet och medidreven på höga politiker. Jag slår vad om att hon helt undgår kravet att avgå efter den värsta lögn Man hört. Medievärlden domineras av kulturvänstern .

    • HOLMLUND LENNART (inläggsförfattare)

      Det har inte ett dugg med denna blogg att göra. Du ska hålla dig till ämnet om du kommenterar min blogg

  2. Gunnar Karlsson

    Otydligt! Är kommunerna för små till ytan eller är det knapert med skatteunderlag? Tydlighet krävs här!

    • HOLMLUND LENNART (inläggsförfattare)

      Det gäller i befolkningsunderlag. Ytan har ingen betydelse för en skola den ska ligga där eleverna bor osv

  3. Lars Flemström

    Jag tror inte att det hade blivit mycket annorlunda om kommunerna hade varit större. Branden började i Surahammars kommun (9.000 inv), alldeles på gränsen mot Sala kommun (22.000 inv). under de första timmarna bekämpades branden av brandkårer från Surahammar och Västerås (Sveriges femte största stad med 110.000 inv). Senare under, när branden hade spridit sig över gränsen till Sala övergogs ledningen av brandbekämpningen av brandkåren i Sala. Brandkåren i Västerås, som givetvis hade de största resurserna, verkar därmed ha åkt hem. Under de följande dagarna bekämpades branden av räddningstjänsterna i de fyra kommuner som direkt berördes av branden, Surahammar, Sala, Norberg (5.000 inv) samt Fagersta (13.000 inv). De kommuner inom området, som möjligen kunde bli föremål för sammanslagningär Norberg och Fagersta.

    Brandområdet är extremt glesbefolkat och svårtillgängligt, och utgör ett gränsområde mellan olika delregioner av Västmanslands län, vilket eventuella kommunsammanslagningar inte torde ändra på. Det var först när länsstyrelsen i Västmanslands län tog över ledningen, med anlitande av personal från Stockholmslän, som brandens framfart hejdades. Om även Västerås är en för liten kommun för att tillhandahålla növändiga personalla och materiella resurser, ser jag öht inte kommunsammanslagningar, som en lösning.

    Helt klart gjordes allvarliga felbedömningar. Det torde ha räckt att en enda person hade haft den nödvändiga kompetensen, och tagit de rätta besluten under de första timmarna, för att även en liten kommuns materiella resurser skulle ha räckt till. Bl.a. lär meterologiska uppgifter, som pekade på stor spridningsrisk, ha feltolkats. (En liknande sogsbrand i en liten Norrlandskommun uppges ha stoppats snabbt och effektivt tack vare en riktig utärdering av meteroligiska data). En utredning har visat att skogsbrand inte beaktats i någon aktörs riskinventering, vare sig på lokal, regional eller ens på nationell nivå.

    Den lösning som jag ser är ett förstatlignde av de kommunala räddningstjänsterna, och att olika expertfunktioner (experter på olika tyer av brand- och olyckshändelser) byggs upp på central nivå.Självfallet behövs en starkt decentraliserad organisation, men nämnda expertfunktioner ska kunna gå in direkt och på eget initativ och även ta över ledningen av insatserna. Jag är annars ingen vän av stora centrala (staliga) myndigheter, men att ”beslut ska tas på lägsta effektiva nivå”.

    • HOLMLUND LENNART (inläggsförfattare)

      Tyvärr har du fel, de mindre kommunerna kan inte ens betala för de proffs de behöver i sin organisation och för att klara alla de lagar som finns för kommunerna

  4. Lars Flemström

    Du har tydligen uppfattat min kommentar så, att jag är motståndare tiill kommunsammanslagningar. Så långt har du fattat rätt. Men jag har inte bestridit ditt påstående att mindre kommuner inte har tillräckligt befolkningsunderlag för att finansiera alla de experter som alla kommuner måste ha. Det finns dock andra lösningar än kommunsammanslagningar för att lösa detta problem.

    När det gäller just räddningsinsatser vid storbränder vill jag ifrågasätta om ens kommuner av Västerås storlek är tillräckligt stora.

    Alternativ till kommunsammanslagningar är gemensama nämnder och kommunalförbund. I min kommentar pekade jag ut ett tredje alternativ, nämligen en omfördelning av ansvars för olika verksamheter mellan staten, landstingen och kommunerna enligt principen att beslut ska tas på lägsta effektiva nivå. Det kan betyda att vissa ansvarsområden flyttas från kommunerna till landstingen eller direkt till staten, och att andra ansvarsområden flyttas från landsingen till staten. Men det omvända, att idag statliga uppgifter decentraliseras till landsing eller kommuner, borde kanske också övervägas.

    Som exempel kan nämnas att landstingen kanske borde driva gymnasieskolan i mindre kommuner, medan större kommuner som Umeå m.fl. fortsätter att vara huvudmän för gymnasieskolan. Landstingen ska enligt min mening fortsätta att vara hududmän för i stort sett all sjukvård, inklusive universitetssjukhusen. Jag kan dock tänka mig att ett ”Statens akurkirurgiverk” tar över ansvaret för all icke rutinmässig akutkirurgi. Det handlar ju – liksom vid storbränder – om händelser, stora olyckor, som inte kan förutses. Allra minst var de kommer att ske.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.