Kommunen behöver inte alls äga alla idrottsanläggningar

Kommunen behöver inte äga idrottsanläggningar. Jag blev förvånad över en debattartikel skriven av Ulf Bergström och Jan Bränvall IFK Umeå och sektionen fotboll där de tyckte att kommunen skulle äga alla idrottsanläggningar. Jag förstår inte hur Bränvall kan tycka så då han vet hur det är att få fram investeringsmedel till skollokaler.

En sak är helt klart är att idrotten i Umeå har aldrig haft de lokaler och anläggningar som vi har idag, om kommunen skulle byggt och ägt allt, aldrig i livet det vet jag efter 27 år
kommunledningen och 20 år som ordförande i kommunstyrelsen. Idag hade Hans Lindberg och Ari Leionen in ett svar där de räknat upp en massa saker som visat på nyttan av samarbete med näringslivet/föreningslivet. Ett av de sista initiativen jag var med om är gymnastikens hus på Mariehem i Astras Gamla lokaler där området fick en anläggning för idrott men där tider förhyrs. Mariehem var utan idrottslokaler som nu ligger i centrum utmed ICA

Hyran där har vi aldrig kunnat konkurrera med en kommunal anläggning på I20 området. Jag är säker på att det är så många olika projekt och det är säkert glömt något och ett kom jag på direkt. Jag tror inte det blivit något bad på IKSU om inte kommunen gett ett investeringsstöd. I dag har Hans Lindberg och Ari Leinonen svarat i VK och jag delar till 100% deras beskrivning som de skriver. Umeå har den lägsta brottsligheten bland de större städerna och idrotten har en stor andel i detta.

Föreningar som äger anläggningar tror jag sköter anläggningarna bättre än kommunen det vet jag av egen erfarenhet sedan 1970 talet när vi i Umeå byggde och har den Bangolfanläggning som finns i Hedlunda dungen vilket gjort att Umeå Bangolfklubb haft råd att satsa på Unga pojkar och flickor. Ett litet bidrag till driften har dock kommunen ställt upp med men vi var 10 personer som borgade när anläggningen byggdes. Det typ av anläggning har aldrig fungerat om kommunen ägt den och det finns bevis på detta i andra kommuner. Avslutningsvis blir hyran lägre ju längre avtal som tecknas. Så här ser debattartikeln ut i dagens VK

Idrotten i Umeå starkare av kommunal/privat samverkan

Föreningar har drivit frågan om en fullstor fotbollshall i drygt 30 år utan att kommunen har kunnat leverera. Behovet är stort. Nu stiger en privat aktör in och står för investeringen. Bra – men det är ingen dramatik i detta. Den idrottspolitiska frågan är taxor och avgifter för föreningarna. Avtalet kommer naturligtvis att vara offentligt. Det skriver Ari Leinonen och Hans Lindberg.

Med anledning av att Thorengruppen nu ska investera i två idrottshallar och ett fotbollstält- om kommunens idrottsanläggningar har en debatt uppstått. Häromdagen konstaterade någon att det blir minst kostsamt att kommunen bygger, äger och förvaltar hallar.

Vi delar inte den uppfattningen.
En kommun har att verkställa lagstadgade uppgifter så som social omsorg, alltså äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg, för-, grund- och gymnasieskola, plan och byggfrågor, miljö- och hälsoskydd, renhållning och avfallshantering, vatten och avlopp, räddningstjänst, civilt försvar, biblioteksverksamhet och bostäder. Utöver detta finns ett antal frivilliga uppgifter så som fritid, kultur, energi, sysselsättning och näringslivsutveckling.
Idrottsanläggningar är således en frivillig uppgift för kommunerna.

Umeå kommun har dock sedan länge valt att satsa på såväl fritid som kultur då vi vet att när individer och familjer väljer vart de ska leva och bo så är barnomsorg, skola, äldreomsorg tillsammans med kultur och fritidsaktiviteter av stor betydelse för vart man väljer att bosätta sig.
När företagen i Umeå behöver kompetent arbetskraft kan vi locka dem till vår kommun med en god välfärd samt ett inspirerande och engagerande fritids- och kulturliv.

För Socialdemokraterna är det självklart att välfärden består av såväl vård, skola och omsorg som av kultur och fritid. Tyvärr räcker dock inte kommunens resurser till allt varför vi valt att samarbeta med andra aktörer i många frågor. När det gäller idrottsanläggningar har vi sedan länge samarbetat med allt från idrottsföreningar till arenabolag och privata aktörer. Allt för att skapa en så bra idrottsmiljö som möjligt för våra medborgare.

Några exempel på anläggningar som ägs av andra och som kommunen hyr är till exempel Friidrottsarenan som ägs av Akademiska hus och Marielundhallen/Gymnastikens hus som ägs av Balticgruppen.
Några exempel på anläggningar som fått investeringsbidrag av kommunen och som drivs av andra aktörer är Umedalens IP, MSK Arena, Röbäcks Arena, Badmintonstadion, Vildmannavallen, Softball/basebollarenan, Asfaltsbanan, Obbola cykelpark, Bräntberget och Gimonäs båtklubb. Kommunen betalar även ut driftsbidrag till exempelvis Elofssonhallen, Badmintonsstadion, Olles spår och Tavelsjö IK – och har även driftavtal/köp av tider i till exempel Musköten hall 1 och 2, Nydala konstsnöspår och Bräntberget.

Men hänsyn måste också tas till att i Umeå finns riksidrottsgymnasier samt specialidrott och idrottsprogram på gymnasienivå samt idrottshögskolan vid Umeå universitet. Anläggningar är för dessa verksamheter avgörande.
På Dragonskolan finns två riksidrottsgymnasier, elva (från och med hösten 2018 tretton) Nationellt godkända idrottsutbildningar och dessutom ett antal andra valbara idrotter. De nationellt godkända utbildningarna finns enbart på av specialidrottsförbunden och skolverket utvalda gymnasieskolor.
Idrottshögskolan vid Umeå universitet är Sveriges bredaste kunskaps- och utvecklingscenter inom idrottsområdet. Idrottshögskolan ger dessutom unika möjligheter att kombinera elitidrott och studier genom det så kallade elitidrottsavtalet.

Genom samverkan mellan Umeå kommun och idrottshögskolan har även ett samarbete kunnat knytas med specialidrottsförbund som resulterat i Kompetenscentrum som Friidrottens prestationscenter, Orienteringens utvecklingscentrum, Elitskidcentrum och Innebandyns kompetenscenter. Umeå universitet utsågs hösten 2015 som ett av landets tre första riksidrottsuniversitet och har nyligen fått förnyat förtroende. Umeå har i dag stora utbildnings- och forskningsfördelar när det gäller idrott.

De nu aktuella hallarna som Thorengruppen ska investera i – till en kostnad av cirka 130 miljoner kronor – finns det inte utrymme för i den kommunala investeringsbudgeten. Vi har valt – inte minst med tanke på att befolkningsutvecklingen i grupperna barn och unga samt äldre över 80 år ökar kraftigt – valt att prioritera de investeringsmedel som finns till att bygga nya förskolor, skolor, äldreboenden och LSS-boenden.

Umeås fotbollsföreningar har drivit frågan om en fullstor fotbollshall i drygt 30 år utan att kommunen har kunnat leverera. Behovet är stort. Nu stiger en privat aktör in och står för investeringen vilket vi är mycket tacksamma för.
Kommunen och Thorengruppen kommer att i avtal reglera de tider kommunen hyr och det pris som kommunen betalar i de nya hallarna. Precis som vi gör i till exempel Friidrottsarenan och i Marielundshallen/Gymnastikenshus. Det är ingen dramatik i detta. Den idrottspolitiska frågan är taxor och avgifter för föreningarna som hyr tider. De ska naturligtvis ligga i nivå med andra anläggningar.

Utifrån de behov som våra idrottsföreningar har kommer kommunen att hyra tider i hallarna. Avtalet kommer naturligtvis att vara offentligt för alla och en var att ta del av precis som alla andra avtal kommunen tecknar.
Ari Leinonen
Hans Lindberg

Ari Leinonen är ordförande (S) för fritidsnämnden i Umeå.
Hans Lindberg är ordförande för kommunstyrelsen i Umeå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>