Djup

Av , , Bli först att kommentera 2

Nu har jag suttit och klurat lite på söndagens fototriss, med djup, som ämne. Ja det kan man tolka på olika sätt, precis som allting annat, och jag börjar med en bild över Lainejaur sjön, där vi har stugan.

bloggen 008Jag har försökt leta fram fakta om hur djup sjön är, men hittar det inte, vet dock att den är stor, och framför allt…kall. Så jag gissar att den också är djup, på sina ställen :D

Grävskopan kan gräva djupa hål:

bloggen 046

Och hör på denna låt…the first cut, is the deepest (djupast)

Och då tänker jag osökt på skärsår, huvva, och tror ni inte att jag hade en bild på sånt också:

get_image.phpMidsommarfirande 2009, Maltträsk, och ett gäng får för sig att dom skulle stå och bumpa (dansa) uppe på ett bilflak, Jitte, slant med foten och skar sig rejält, men tilläggas ska att han klarade sig utan men, även om såret var djupt.

Fototrissen har denna gång en tävling så därför länkar jag till en specifik sak, som jag gillar hos Coolstuff, kolla här: Coolstuff

Och givetvis, en länk till flera djupa saker på Fototrissen hemsida.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Ingen småspik, eller…utan

Av , , Bli först att kommentera 8

Vilket jädrans väder det var igår, jag såg ju att det regnade, då jag skulle ut med Winstone, men blåsten…jag kunde gå 100 meter sedan var det bara att vika ihop paraflaxet och streta mot vind och regn i det fria. Här snackar vi inte att det regnar småspik heller, vad sägs om 3 tums trådspik.

Vi passerade Vallmovägen på väg hem, jag hör plötsligt ett FRRRrrrr ljud, vänder mig om och ser en soptunna komma körandes ner efter vägen i 50km i timmen…spännande!

Foto1136

Mamma följde med mig på stan, jag hade ett ärende dit, och hon skulle in på Åkerbloms. I kön började en äldre kvinna tala och bad om ursäkt för att hon såg ut som hon gjorde. Hm…blåsten sa jag då mamma berättade, nä, kvinnan berättade att hon fått ett träd över sig och hade inte hämtat sig från chocken än. Ja där ser man, vad fort det kan gå.

Sedan bjöd mamma på lunch inne på Rhodos, och deras Rhodos tallrik kan jag varmt rekommendera, överdrivet mycket pommes bara, men det verkar vara med regler än undantag, på alla ställen.

Ut med hunden igen, lätt stressad, då jag har saker jag ska hinna göra innan en viss tid, går över på HP:s…eller hur var det nu, Ica Nära, heter det, numer, och när jag är som längst in, så fräser det till uppe i taket och allt blir kol svart…nice!!!

Jaja, det går några minuter så sprakar det till igen och strömmen är tillbaka. Fixa middag åt Nicco och Åke och sedan drog jag iväg till ”The pizzadinner” hemma hos ”gammbossen”.

Det var en salig blandning av pizza slices, bara att välja och vraka, vi var 12 personer runt det runda bordet, och det pratades om än det ena och än det andra. Bland annat var det en som tog upp detta med att vissa människor säger att dom är gamla…och sjuka, eller bara gamla, fast dom inte ens gått i pension.

Men sa jag, om dom säger att dom är gammal, så är det förmodligen för att dom känner sig så, kanske trött, lite lätt ryggont, orken tryter, själv skulle jag nog inte säga gammal om mig själv, fortsatte jag, det är bara då man tittar sig i spegel eller ser ett kort som man ryggar tillbaka och undrar, vad sjutton det var som hände, sedan ruskar man av sig bilden och fortsätter med det man höll på med :D

Det var en trevlig middag, kan lätt göras om…Annika!!!

Idag vet i tusan, om man bara skulle gå och lägga sig igen, känns ju som en plan, fast då var det där med att kunna, vilja och göra, jag vet ju nämligen att det aldrig kommer att hända. Jag har jätte problem med att somna på dagen eller bara ligga still, så jag får nog allt lov börja med att göra nåt istället. Hoppas på en bra dag för er allihopa, vädret till trots!

 

 

 

Höstfärger/Höstbild

Av , , 8 kommentarer 7

Ordlös lördag…så jag säger ingenting! Jaja, temat då, Höstfärger/Höstbild:

Foto1012Andra eller likadana färger, hm…ja kolla in här och se vad du kan hitta: Ordlös lördag

8 kommentarer

Vi sänder våra tankar…

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi fick ett tråkigt besked, tidigare i veckan, Åkes farbror, Helge ”Jean Ragnar” Lundmark, har lämnat oss. Och det här är som så många andra gånger, lite tankeväckande, vi pratade om honom, dagen innan telefonsamtalet, jag hade samma dag, på jobbet, berättat om Helge, då ämnet handlade om konstnärer. Och på kvällen, innan beskedet, så tänkte jag att vi skulle allt ta och bjuda hem honom igen, man vet ju som aldrig då sånt här händer.

Han var ju till åren kommen, och det är inte alla förunnat att bli 90 år, ändå är ju någons bortgång alltid jobbig, för dom närmaste, man kanske har tänkt i dom banorna, men man slår undan det, och tror på något sätt att allt, alltid ska vara som det är, men så blir det ju aldrig.

VK hade förövrigt en artikel om Helge för två år sedan, som jag hittade på nätet, om honom kan ni läsa här: Jean Ragnar

Vi sänder en tanke till hans nära och kära och beklagar sorgen! //Familjen Lundmark-Hällsten

DSC04179

 

 

Nu är det besvärligt!

Av , , Bli först att kommentera 11

Ja nu håller det på vara besvärligt med våra kära katter. Eloise har förlorat lite vikt och därmed blivit bättre i sitt opererade knä, vilket i sin tur nu gör att hon faktiskt tar sig upp till Enyas matskål, och det är olyckligt.

011Vadå olyckligt…jag vill ju ha mat, fattar du väl!!!

För i Enyas matskål finns hennes specialkost för katter med problem med njurarna, en väldigt fet sort, och detta är ju ingen föda för Eloise, som får dietkost. Dessutom verkar Eloise vara hungrig, alltjämt, hon kan till och med testa på Winstones käk om det vill sig illa.

Och Enya som är så försiktig, äter inte upp all sin mat med en gång, men det gör Eloise, och sedan letar hon efter mer. Vad gör man åt detta då…sätter fast en liten vikt i tassen på Eloise så hon inte tar sig upp i fönstret…höjer upp fönsterbrädan…kapar benen på pallen som är en första avsats, nä jag vet inte, det är ett dilemma.

I den mån man har tid, så övervakar jag ätandet, och då Enya är klar lyfter jag bort hennes skål, men måste då ha koll på då hon vill ha mer.

005

003Ja jag har ingen brådska att käka…jag har ju hela dagen på mig…ju!!!

Winstone äter för det mesta upp sin mat, men ibland får jag lyfta bort, den med, annars är den tom då man kommer tillbaka. Å andra sidan, får man väl glädjas åt att Eloise kryat på sig, en katt vill ju ha fungerande ben, och det börjar hon ju på ha nu, efter 2 års tid.

Kan ni gissa vad det här är:

Foto1135

Jo, tydligen våra katters favoritleksak, det är plast-ploppen som sitter längst ner på rören vid elementen, och det här känner vi igen sedan lägenhetsboendet, där var det samma sak, alla plast-ploppar försvann, under överseende av våra söta små kissar. Och nu har dom börjat ta sig an plopparna här i huset…snacka om innovativa katter, har man inte kul en dag, så hittar man på nåt att göra, eller hur.

Och apropå innovativ, jag är bjuden på pizza middag hos min ”gammboss”, Annika Collén, ikväll, och jag har lovat att fixa pizzasallad, så då vet ni vad jag ska göra idag, bland mycket annat. Annika som förövrigt brukar eller brukade presentera sig som innovations mäklare, en som hjälper uppfinnare med deras uppfinningar, från idé till marknad, jodå! Önskar er alla en fin fredag!

 

Storm…kan man lugnt säga!

Av , , Bli först att kommentera 8

Har nyss varit ut med Winstone, en mindre trevlig promenad. Det stormar ju, helt galet, och Winstone ÄLSKAR allt som rör sig i blåsten, löv, skräp…spelar ingen roll, och jag har fullt sjå att se vart jag går.

Apropå blåst så hade ju min käre far, fotat min llilebror Lars, son, Niklas, och där såg det ut att storma med :D Hahaa…vilka bilder!

125 126 127 129

Sen var det färdigspelat!

Av , , 2 kommentarer 8

Jag hade en trevlig lunchdejt igår, med en Helena, vi strosade runt och kollade in sakerna inne på BOOM också, och den lilla butiken bredvid Victorias, vilken uppsjö av saker det finns. Mycket fint, men samtidigt, tänker man, vad behöver man det till…egentligen?

Väldigt mycket är ju bara för syns skull, något av en ögontjänare, man köper en snyggt förpackad tvål, men tar du bort papperet så är den precis lika vanlig som Barnängens tvål du köper i 5 pack. Så då låter du bli att öppna och använda den, för du ha betalat en dyr penning för…omslaget.

Ibland tänker jag på oss människor, och att vi är som dom där figurerna i SIMS spelen, där allt går ut på det finaste huset, med dom snyggaste sakerna, helst utan att lyfta ett finger.

The_Sims_-_tryb_życia

Bild hittad här: http://pl.sims.wikia.com/wiki/The_Sims

Jag har spelat det en gång, jag lade ner massor av timmar på att bygga, fixa, fuska ihop pengar och shoppa loss, sen skulle pappan laga mat och satte eld på köket, tyvärr hade Maria, i sin iver att handla fina saker, missat att införskaffa telefon, och allt brann upp, utan telefon kunde han inte ringa brandkåren, sen slutade Maria (dvs jag) spela spelet.

Här hemma har vi både brandlarm, mobiltelefon, brandsläckare, brandfilt och hemtelefon…jodå!!!

I övrigt inte så mycket nyheter, ser ut att kunna dra ihop sig till oväder, härute på gården ser det ut som om det flyttat en hel tio personers familj från huset, nu är bussen borta, och Camaron, Buicken inne i tältet och ute står just nu, bara en Amazon och Jeepen. Blir ju en till bil då Åke kommer hem från jobbet. Men det är som tomt, och man vet att snön är att vänta. Fy haliken!!! Tur att det snart vänder :D

Hoppas på en bra torsdag, för er allihop!

Kränkt…eller åtminstone kände jag mig kortväxt

Av , , 2 kommentarer 12

Ska börja med att visa två olika påsar, avsedda för, till exempel shopping. Den lila fick jag av Tina, jag är ingen påsanvändare men den där gillade jag, faktiskt, liten och nätt, ryms lätt i min väska, så den har fått hänga med.

001

Så hittade jag den svarta på IKEA, bägge påsarna innehåller en liten pengaficka, kanske, och i den fickan tjorvar man sedan ner påsen i, så tar den väldigt liten plats. Men vad tänkte nu IKEA på när dom designade den svarta påsen:

004

Man måste antingen mäta över 1,75 i skolästen eller ha 10 cm kortare armarna än den ”normala” människan. Stoppar jag ner 2 liter mjölk i påsen så drar jag den på backen, hm…lite kränkt, eller åtminstone kortväxt, kände jag mig nog då jag använde den för handlingen på HP:s och fick linda upp handtagen runt armen för att få hem maten :D

Nu ska jag visa hur jag gör potatistårtan/kakan, det är en del som frågat och nu får dom svar. På dessa bilder har jag använt en mindre stekpanna, och det är storleken på den som bestämmer hur stor tårtan blir.

Här grov rev jag 5-6 potatisar, delade upp i två högar och stekte dom var för sig i stekpannan. Ta den rivna potatisen och pressa ur vätskan i händerna, innan du steker, eller låt det rinna av i en sil. Jag använder en tallrik då jag ska vända på dom, dessa utgör sedan en botten och ett lock på tårtan. Jag kryddade med salt, paprika och lökkrydda.

007 008 016

Sedan skalade och kokade jag ungefär 1 kilo potatis (valfritt, beroende på hur tjock man vill ha den) man mosar sedan potatisen, med 25-50gr smör, 3 äggulor och en liten stekt purjolök, jag kryddade moset med salt och aromat. Lägg sedan moset på botten och sedan locket på.

015 017

Den här tårtan ska sedan helst stå, ett dygn i kylskåpet, och innan man färdig gräddar den i ugn, så skär man upp den i tårtbitar, men låter den sitta ihop, ugnen på 175 grader i 30 minuter, klart!!! Jättegod till kötträtter.

Hoppas på en finfin dag, för er allihop!

En mycket komplex fråga

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag tänkte få slippa sitta i luren och vänta på att Försäkringskassan skulle svara så jag knåpade ihop ett litet mejl, så där i all hast, kort och koncist…tyckte jag, här är några få rader från det:

Fick förklarat att man tar årsinkomsten och delar upp den på kalenderdagar. Men hur kan man göra det då jag inte har ett arbete måndag till fredag?

Nu har jag fått höra att ni har olika sätt att räkna ut detta på. Jag jobbar som sagt var ojämna dagar och tider på en 4 veckors schemarad, ska man skicka in ett schema till er eller hur anmäler man detta?

Med vänliga hälsningar

Maria Lundmark Hällsten

Jag tycker inte att frågan kräver någon större kompetens…seriöst, men får då detta till svar:

Hej

Då din fråga är för komplex så ber vi dig att ringa in till våran kundtjänst då vi inte kan gå in i enskilda fall per mejl. Slutcitat

Vadå enskilda fall, menar dom då att det är väldigt få, som inte jobbar heltid, var frågan verkligen så komplex, hur anmäler man detta…ska jag skicka in ett schema. Jaja, jag skakar på huvudet i min ensamhet och tänker att det är väl bara att ringa dit då…igen, och se om dom har nåt uppslagsverk att kika i eller kanske dom kan googla på nätet för att se om dom hittar svar på frågan.

Jag var upp till mamma för några dagar sedan och fick med mig pappas kamera hem, han hade en likadan som jag ägde tidigare, och han hade aldrig tömt den på bilder, han visste inte hur man skulle göra. Fanns drygt 320 stycken i kameran, så jag laddade upp den och laddade sedan över bilderna till vår dator.

Så roligt att se :D Det var ända från 2009, en filmsnutt där kameran inte fokuserar på något alls, utan snurras upp och ner, fram och tillbaka medan pappa har en konversation med lillebror om han kanske spelar in nu. Nä, säger Lars, och mamma surrar i bakgrunden och säger att han kan väl inte fråga henne, hon vet inte hur den där fungerar.

Sedan fortsätter hon fråga min svägerska, Svetlana, vad hon kan tänkas vilja fika. Jamen det lyser röda lampor här, säger pappa…jag filmar säkert, nej säger Lars, det där är blixten…tystnad, eller nä, du filmar, jaha…ja du har ju på videoläge…jaså, viloläge…nää videoläge…sedan klick och filmen är slut :D

Att höra hans röst, var som att han satt här, och så typiskt honom, hahaa…jag skrattade gott, det lyfte min dag. Avslutar med en bild som fanns med där, och jag gissar att fotografen är lillebror Lars Hällsten:

057

Önskar er alla en trivsam tisdag!

 

Ingen är perfekt!!!

Av , , Bli först att kommentera 17

Jag träffade en kvinna, när, var, och hur, är oväsentligt. Hon berättade att hon är 61 år, har en dotter som fyllt 40. En fin tjej med mycket att kunna se fram emot, men…

Hon börjar ta droger, och varför en människa gör just det, är nog väldigt individuellt, kanske för att man har för mycket, helt enkelt, och det blir ett sätt att koppla ifrån.

Man kanske söker efter något, men man vet inte riktigt vad, och droger hjälper en, även om det egentligen är tvärtom. Ja, i alla fall så tog hon en överdos, vilket sedan resulterade i ett hjärtstillestånd som gett henne bestående hjärnskador.

Idag är hon i behov av hjälp, dygnets alla timmar. Kvinnan berättar lite om resan dit dom kommit idag, allt hände för snart, 1 år sedan. Hur hon fått kriga med myndigheter, att vilja ha svar på frågor, som ingen kan ge henne.

Och mitt i allt detta, leva med en sorg över hur det blivit, och hur det hade kunnat vara. Såna där svåra saker, och frågor som man aldrig får svar på, men man skulle så gärna vilja veta.

Jag sa till henne, att man får hoppas, för hennes dotters skull, att hon själv inte vet, vilka skador hon har, hon kan ju vara lyckligt ovetandes, för det måste ändå vara värre att veta, att något är galet, och inte kunna göra något åt det.

Samtidigt kämpar dom på med rehabilitering, och hon måste lära sig allt från början. Och på mamman lät det som att det går väldigt långsamt. Jag sa att det förmodligen är jättesvårt att se, om man själv träffar den här personen, varje dag eller varannan, det är först då man stannar upp och tänker tillbaka på hur det var från början, som man kan se framstegen, och det höll hon med om, hon har ju haft fullt upp med att fixa vardagen, att hon inte har pausat från det och tänkt efter.

Ja usch vad en drog kan ställa till med, och inte bara drabba en själv, utan många runt omkring. Man undrar om det alltid varit så här, eller är det mer idag, än förut? Handlar det bara om att man är mer upplyst och alla pratar om det, öppet, eller är det för att det är så mycket lättare att få tag i drogen idag, än det har varit?

Har vi ett för högt tempo idag och ställer för stora krav, jag är nästan böjd att tro det. Inget duger som det är, utan man ska hela tiden söka efter något nytt, annorlunda, man ska kunna en massa saker, det krävs utbildning och erfarenhet, samtidigt som man helst ska vara ung och okysst. Den ekvationen går inte ihop, man får inte heller se ut hur man vill, andra bestämmer hur det ska vara och uppfyller du inte dom kraven, så får du klara dig själv. Och hur ska man göra för att bryta detta mönster? SVÅRT!!!

Jag hoppas i alla fall att det så småningom löser sig för kvinnans dotter och att hon får ett lyckligt liv oavsett hur mycket hon kommer att komma tillbaka. Ingen behöver ju vara perfekt, för att kunna leva ett bra liv.

Önskar er alla en toppen måndag, med en ny låt av AC/DC, varsågoda!