Min syn på saken är att LO:s kritik av pensionssystemet är befogad. LO: kritik består i att dagens pensionssystem premierar högre tjänstemän och akademiker som ofta kommer in i systemet sent men i gengäld kan jobba länge samtidigt som LO-grupper som börjar jobba i tidig ålder och slits ut tidigt straffas med rejäl sänka pensioner.

Denna kritik har LO framfört allt sedan 1995 mot vad som tillsynes kan anses vara döva öron.

Tittar man på LO-kollektivet så är den genomsnittliga pensionsåldern 63 år och 9 månader därför att arbetstagarna blir utslitna och inte orkar jobba kvar fram till ordinarie pensionsålder – Detta samtidigt som tjänstemän ofta kan fortsätt att jobba efter uppnådd ordinarie pensionsålder som är 65 år.

Därför tycker jag att dagens pensionssystem bör göras om så att det likt många andra länder är är livsarbetstiden som styr när man kan gå i pension snarare än som idag låta den fysiska pensionsåldern styra när man ska gå i pension med fulla förmåner.

Därutöver så måste pensionsavgifterna till systemet anpassa så att man alltid erhåller 70% av slutlönen upp till taket i systemet i pension när man går i pension – Detta oavsett av vid vilken ålder pensioneringen sker givet att man uppfyllt intjänandetid och övriga kriterier i pensionssystemet.

Ett rätt utformat pensionssystem bör således enbart se till antalet intjänandeår för att bestämma när fulla pensionsförmåner ska utbetalas. 

Dagens system med broms för pensionsförmånerna bör upphöra för att ersättas med ett system som bara använder slutlön och antalet intjänandeår som parametrar för pensionens storlek.

Premiepensionssystemet där man lägger över ansvaret på pensionens slutliga storlek på den pensionsberättigade bör upphöra och ersättas av ett system där alla får samma årliga avkastning på sitt pensionskapital.

Trots – eller kanske jag borde säga tack vare att jag varit del av den bransch som tjänat pengar på att förvalta pensionskapital i olika fonder inser jag likväl som andra specialister på område kapitalplacering att förmågan att välja rätt fond är ett lotteri om man inte är specialist på området kapitalplacering.

I och med att specialistkunskaper krävs för att välja rätt fonder ska detta system upphöra så att valen av placering kan göras av de som har kunskap nog att göra valen – Dvs. av de specialister som förvaltar våra AP-fonder.

Avslutningsvis vill jag på nytt upprepa att pensionen ska styras av antalet intjänande år och att pensionen ska vara de 70% av slutlönen som var målet när ATP infördes. Behöver vi höja pensionsavsättningarna/pensionsavgifterna för att klara detta eller höja skatterna ska så ske.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Det strider mot alla regler att privata företag ska tillåtas ha monopol på en marknad som ingen i Sverige kan klara sig utan – I detta fall på elnäten och därmed på den prissättning som man tillämpar för användarna av dessa.

Att elbolagen som tillåts äga elnäten på en monopolmarknad självfallet utnyttjar det till att ta ut överpriser från konsumenterna och dessutom trots löften om att pengarna ska användas till upprustning av befintliga elnät och utbyggnad av nya elnät i stället delar ut en stor del av de pengar man tjänat på avgiftshöjningarna till sina ägare är fel – Mycket fel.

Monopolmarknader som är ett måste för att Sverige ska fungera ska vara förbehållna staten och/eller offentlig sektor och då är allt annat än statligt och/eller offentligt ägande av landets elnät otänkbart.

En artikel i VK.se på Affärsliv24 visar att elbolagen under parollen att pengarna behövs för att uppgradera befintliga och bygga nya elnät inneburit en prishöjning av elnätsavgiften på ca. 50% de sista 5 åren – För den som är intresserad av att läsa artikeln finns den här: https://affarsliv24.vk.se/2572082/kunder-far-betala-elbolagens-miljardvinster?_ga=2.170495781.42654204.1540620768-534459877.1487067273

Det faktum att det visat sig att de elbolag som äger elnät kan och dessutom delar ut stora summor till sina ägare är givetvis störande – Att de kan göra så därför att monopol råder och konkurrens saknas gör att politiken måste agera för att stoppa detta.

Att vinstdrivande bolag delar ut vinster till sina ägare är fullt naturligt och inget jag vill ändra på – Det jag vill ändra på är att man inte ska kunna göra oskäliga vinster på monopolverksamhet som inte tillfullo ägs av staten eller det allmänna.

Att  elbolagen använder elnäten och de avgifter de inbringar och kan höja obehindrat därför att konkurrens saknas på denna monopolmarknad och dessutom genomför höjningen utan att använda alla pengar till uppgraderingar och nybyggnation av elnät innebär att elbolagen enligt mitt sätt att se på saken förbrukat sin rätt att äga och driva elnät.

Till att börja med borde elnätbolagen precis som andra bolag se till att avsätta pengar nog för att kontinuerligt underhålla och modernisera de elnät de har. Ska man bygga nya nät så borde pengarna till detta tas från de vinster man gör istället för att dela ut vinsten till bolagens ägare.

Med detta sagt vill jag därför se att Regeringen med omedelbar verkan ser över möjligheten att på nytt förstatliga elnäten för att sedan lägga dem i ett verk eller i ett bolag som till 100% ägs av staten – Enda undantaget från detta ska vara kommunalt ägda elbolag som även fortsättningsvis bör tillåtas äga de elnät de distribuerar sin ström i.

Att elnäten ska ägas av staten och därmed av alla oss alla är en rättvisefråga – Dessutom är ett sådant ägande en förutsättning för att vi solidariskt ska kunna se till att hela Sverige lever och att alla medborgare får el till sina fastigheter till samma elnätspris oavsett vart i landet de bor.

Att ha ett läge där människor som bor i glesbygd ska betala mer än de som bor i stan är inte solidariskt och/eller rättvist. Istället måste det vara så att kostnaden för viktigt infrastruktur solidariskt betalas av alla och därför ska viktig infrastruktur såsom elnät ägas av staten.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Det går inte att värja sig för att värja sig för att samhällsklimatet hårdnat betänkligt även i vårt land – Numera går det inte en dag utan att vi hör om mord, skjutningar och knivskärningar eller om uppgörelser i den undre världen och att dessa allt som oftast sker öppet på offentliga platser.

Ett annat fenomen är att dessa skjutningar, mord och knivskärningar leder till att medlemmar i kriminella gäng och anhöriga till offren invaderar landets akutmottagningar på ett sätt vi aldrig någonsin upplevt i vårt kand tidigare.

Att den sortens beteenden måste stoppas och att trenden med skjutningar och mord på öppen gata måste stoppas helt och hållet är för mig en självklarhet.

Däremot är jag långt ifrån överens med de som påstår att allt detta har en enkel förklaring vilken är att det endast beror på ökad invandring samt att lösningen är så enkel som att neka framtida invandring samtidigt som vi skickar tillbaka alla som redn invandrat till sina respektive ursprungsländer.

I min värld är både orsaken och lösningen mer komplex än så och jag påstår därför att det ökande våldet till största delen beror på en ökad ojämlikhet och på utanförskap sprungna som en effekt av att klyftorna och arbetslösheten ökat som ett resultat av för mycket av nyliberal politik.

Det finns självklart många förklaringar till det ökande våldet men dessa två är som jag ser det de största anledningarna.

• Att ökad ojämlikhet har skapat en ny sorts utanförskap som förstärkts av en relativt stor invandring och total avsaknad av en bra integrationspolitik även om det enligt all tillgänglig statistik är så att invandrare begår en oerhört liten del av de riktigt grova våldsbrotten.
• Att människor som lever i utanförskap känner desperation och hopplöshet och har små eller inga förhoppningar att livet ska förändras till det bättre.

Ovanpå detta har nyliberal politik skapat en samhällsbild där man som människa måste förverkliga sig själv genom rikedom och framgång vilket förstärker utanförskapet än mer.

Därutöver har vi tv och annan media som genom filmer och annat skapar en bild av att mord och uppgörelser är en naturlig del av samhällsbilden och en bild av att det är ok att förverkliga sig själv och skaffa sig rikedom genom våld.

Denna trend måste brytas vilket bara kan göras om vi skapar en jämlikt samhälle.

Som socialdemokrater måste vi bejaka detta och sätta kampen för ett jämlikt samhälle högst upp på agendan. Kampen för jämlikhet måste därför bli överordnat allt annat om vi önskar skapa ett kärleksfullt och harmoniskt samhälle.

I arbetet med att bygga ett jämlikt samhälle måste segregationen brytas samtidigt som bilden av att pengar är den enda vägen till självförverkligande bryts och ersätts av en bild där självförverkligande inte handlar om pengar och våld utan om att leva ett kärleksfullt och solidariskt liv där vi sprider så mycket kärlek vi någonsin kan varje dag av vårt liv.

Ovanstående är självfallet ingen lätt uppgift men jag är övertygad om att vi kan förändra Sverige och minska våldet i samma takt som jämlikheten ökar och kärleken får fotfäste bara vi försöker tillräckligt mycket.

Vad tror du?

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag håller envetet fast vid det som är min starkaste övertygelse – Övertygelsen om att all politik i grund och botten handlar om en enda sak – Om vilken sorts samhälle vi ska bygga samt för vem samhället ska byggas.

Som varande socialdemokrat känns det naturligt att ha den övertygelsen därför att vi socialdemokrater sedan länge har stakat ut att ett jämlikt samhälle där alla människor har lika värde är synonymt med ett samhälle byggt enligt den svenska samhällsmodellens principer.

Som politiker räcker det inte med att bara prata om det man vill göra – Pratet måste alltid följas av action i form av progressiva förslag, en progressiv budget och framför allt av ett progressivt genomförande av det samhällsbygge vi sagt att vi ska åstadkomma för att vinna människornas gillande.

Vi måste helt enkelt visa att vi inte bara snackar utan att vi faktiskt menar allvar med det vi säger!

Därför vill jag att vi socialdemokrater konstant sänder starka och tydliga signaler till väljarkåren om det vi vill åstadkomma och om det vi åstadkommit fram tills nu.

Ett viktigt steg i den riktningen är att vi varje gång chansen till det ges ska lägga en budget som bygger på tillväxt och expansion för att klara av framtidens välfärd och sociala trygghetssystem utan att jämlikheten går förlorad.

Vi ska dessutom lägga denna budget även om vi i förväg kan anta att alliansen tillsammans med SD kommer att rösta ner den i Sveriges riksdag.

Politik handlar om symbolhandlingar och om att bedriva en stark signalpolitik som visar väljarna vad vi går för.

Med en sådan går det inte att rädas hur oppositionen kommer att rösta eller om budgeten kommer att bli nedröstad – Detta därför att de signaler vi sänder är viktigare för väljarna än en eventuell vinst eller förlust i en omröstning i riksdagen.

Med starka signaler till väljarkåren kommer stödet för vår politik att öka i nästa val och valen efter det av den enkla anledningen att väljarna ser att vi faktiskt vill göra allvar av den politik vi ord säger att vi vill driva.

För egen del anser jag att en progressiv och framtidssträvande budget måste innehålla massiva satsningar som innebär att samhällets tre mest fundamentala rättigheter kan tillfredsställas – Rätten till ett arbete – Rätten till en bostad och rätten till social trygghet.

Jag vill se att vi säkerställer ett massivt bostadsbyggande i allmännyttans försorg genom att förenkla byggreglerna och överklagandeprocessen samt genom ett återinförande av bostadsförsörjningslagen.

Därutöver ska vi låna ut de pengar AP-fonderna idag investerar i obligationer för att trygga kapitalbehovet för det byggande som måste till för att säkerställa att rätten till en bostad blir verklighet i hela Sverige.

Vi ska även förändra skatteavtalen vi har med andra länder så att dessa i en framtid stipulerar att en skattskyldig alltid betalar skatt på vinster genererade i Sverige i Sverige.

Nedsättning av den skatten ska bara medges med lika mycket som man kan påvisa att man betalat i ett annat land för samma vinst och då alltid genom ett intyg från skattemyndigheten i det landet att så skett..

Därutöver ska vi skrota dagens arbetsgivaravgifter till förmån för en produktionsavgift som utgår oavsett av om tillverkningen sker maskinellt eller manuellt.

I ett solidariskt samhälle ska företagens skatte- och avgiftsuttag vara lika oavsett tillverkningsmetod i solidaritetens namn.

Sist men inte minst ska vi införa en livslång basinkomst lika för för alla ovan 18-års ålder som ersättning för de flesta av dagens bidrag – Detta för att minska klyftorna och ge alla människor större frihet att själva styra över sina liv och sitt leverne.

Dessa åtgärder är en bra början på en progressiv politik med tillhörande budget och en klar och tydlig signal till Sveriges förenade väljarkår att vi socialdemokrater aldrig kommer att kompromissa med våra ideal.

Rätt utfört är detta inledningen till vad som kommer att bli nästa storhetstid för Sverige, dess invånare och för det socialdemokratiska partiet som politisk institution.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Många tror säker att jag i det påståendet avser politik men förvånande nog så gör det inte det – Med detta påstående avser jag att ordningen är återställd därför att Vinterstudion i SVT äntligen är tillbaka och att Andre Pops är tillbaka som dess programledare.

Därtill pratar jag om det faktum att alla svenskars favortisporter på TV nu kan förgylla vår tillvaro i form av längdskidor, skidskytte samt utförsåkning som dominerande i TV-tablån.

För många svenskar är vintern en viktig årstid och för än fler är vintersporter lika med riktiga tv-sporter som ger precis den spänning och det engagemang man saknar övrig tid på året.

För egen del ser jag fram emot både längdskidorna och skidskyttet – Därtill till alla de sakliga analyser och kommentarer som ges av våra skickliga kommentatorer och bisittare som i mitt stycke är bäst i världen

Därtill känns det viktigare detta år än föregående år att följa detta då min sjukskrivning innebär att jag får chansen att fylla dagen med något vettigt att göra.

Med det sagt avslutar jag som jag startade – Äntligen är ordningen återställd.

”Hemligheten til en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Tantpatrullen är en organisation som bildades för ca. fyra år sedan i Stockholm i syfte att ändra pensionssystemet till det bättre så att alla oavsett bakgrund erhåller en dräglig pension när de når pensionsåldern – Kampanjen drivs under parollen Låg lön = Låg pension.

Det går att läsa en intervju med en av organisationens grundare i Tidningen Kommunalarbetaren – Du hittar artikeln på följande länk om du vill läsa den själv: https://ka.se/2018/11/15/vi-behover-ett-nytt-pensionssystem/

Låt mig börja detta inlägg med att säga att tantpatrullen har mitt fulla stöd i det arbete de gör då en bra pension efter det att arbetslivet avslutats är en av mina hjärtefrågor.

Varför jag tycker så och vilka förändringar jag vill se i en genomgripande förändring av hela pensionssystemet skrev jag om redan 2015 och resten av inlägget blir därför en lätt förändrad version av inlägget från 2015.

Grundinställningen från min sida är att vi ska ge alla pensionärer en pension på en nivå som gör det möjligt att leva ett värdigt liv och njuta av frukterna efter många års hårt arbete.

LO har sedan länge presenterat larmrapporter om pensionsnivåerna för de som tillhör arbetarklassen. Att läsa de rapporterna är allt annat än upplyftande – Snarare är läsningen skrämmande och beskriver en situation som inte är värdigt ett välfärdsland som Sverige.

Att människor som jobbat ett helt arbetsliv och med råge levt upp till alla regler om intjänandetid och övriga krav i pensionssystemet inte ens når pensionsnivåer på 60% av den lön de hade när de jobbade är inget annat än en stor skandal.

För mig som Socialdemokrat är det en självklarhet att pensionerna för de som uppfyllt reglerna om intjänandetid inom ramen för pensionssystemet ska uppgå till minst 75% av den lön de erhöll när de arbetade – AFP, ATP och avtalspensionen sammanräknad.

Att acceptera att nöja sig med en ambitionsnivå som är lägre än en pension på 75% av lönen på inkomster upp till 7,5 basbelopp är för mig som Socialdemokrat otänkbart.

Det har runnit mycket vatten under broarna sedan århundradets pensionsreform genomfördes på 1990-talet och många saker som förutsattes då gäller inte idag vilket innebär att systemet måste reformeras så att de försäkringstekniska beräkningsgrunderna är i takt med verkligheten.

En av sakerna som förändrats sedan förra gången vi reformerade pensionssystemet är att medellivslängden ökat och numera överskrider den som används i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna med mer än 2 år.

Att människor lever längre innebär att de lyfter pension under fler år och att dessa år måste finansieras är en självklarhet.

Utöver det har den så kallade bromsen som ska säkra pensionssystemets överlevnad införts och slagit till både 2010 och 2011 vilket sänkt pensionsnivåerna med ca. 6%.

I ett fungerande pensionssystem ska vi inte ha någon broms överhuvudtaget av den enkla anledningen att det är utbetalningarnas storlek på 75% av lönen och inget annat som ska styra pensionens storlek.

Inträffar händelser som inte fanns med i beräkningarna är det inte utbetalningarna som ska minskas utan finansieringen som ska ökas.

Ovanpå detta har vi ett fenomen som jag tillägnat ett helt blogginlägg åt historiskt – Ett inlägg som beskriver det faktum att många börjar lyfta sin pension vid vid 61-års ålder och fortsätter att arbeta samtidigt som de lägger pensionspengarna på hög.

Att pensionssystemet inte är dimensionerat för denna volym av förtida uttag behövs bara sunt förnuft för att förstå. Att detta kan ske skriver ytterligare under på att det är hög tid för en ny genomgripande pensionsreform.

För mig är det ett samhälleligt misslyckande att de som tillhör svensk arbetarklass och slitit och arbetat hela livet erhåller pensioner på en nivå som klassificeras som låglöneinkomst –  Dvs. på nivåer mindre än 60% av medianlönen i Sverige.

Att vi ens har ett begrepp som dessutom förankrat sig ordentligt i det allmänna medvetandet och lyder under namnet fattigpensionär får mig att skämmas över att vi i välfärdslandet Sverige misslyckats så kapitalt med att ge våra pensionärer en dräglig pension värd namnet – Alldeles speciellt så för den som råkar vara kvinna.

För att understryka vad jag menar använder jag följande exempel som är hämtade från LO:s pensionsundersökningar.

En kvinnlig kommunalarbetare som började jobba vid 20-års ålder och pensionerade sig vid 65-års ålder hade en slutlön på 23.000 kronor brutto och 18.000 netto sista månaden hon jobbade – Som pensionär får hon en pension på 13.600 kronor brutto och 10.900 kronor netto dvs. mer än 7.000 kronor per månad mindre än när hon jobbade.

Lika illa är det för den manlige genomsnittlige industriarbetaren som även han arbetat sedan 20-års ålder och går i pension vid 65-års ålder. Före pensionen hade han en månadslön på 26.200 kronor brutto och en nettolön på 20.200 kronor – Som pensionär blir pensionen 16.000 kronor brutto och 12.500 kronor netto eller nästan 8.000 kronor mindre än när han jobbade.

I bägge fallen blir pensionerna så låga att bägge ramlar under gränsen för vad som anses som riktigt lågavlönade den dag de går i pension efter ett långt och troget arbetsliv vilket lägger dem i gruppen fattigpensionärer den dag de blir pensionär.

Tilläggas ska att exemplen ovan visar pensioner beräknade på allmän pension innehållande AFP och ATP samt den kompletterande avtalspensionen.

Än värre blir det för de som går i pension före 65-års ålder vilket är fallet för väldigt många som tillhör LO kollektivet. För hela LO kollektivet gäller 63.8 år som genomsnittlig pensionsålder – Detta trots att man som systemet nu fungerar bör jobba fram till 67-års ålder för att få en bättre pension.

Att man går i pension tidigare än vid 65-års ålder beror på att man inte fysiskt orkar med arbete fram tills ordinarie pensionsålder – Detta därför att arbetet varit fysiskt betungande och att man med stigande ålder är för utslitna för att fortsätta fram till ordinarie pensionsålder.

Etter värre blir det för alla som under delar av arbetslivet valt att jobba deltid för att uppfostra barn och för de som under stora delar av sitt arbetsliv fått hålla tillgodo med visstidsanställningar.

Undersökningen är intressant och den som vill läsa mer kan läsa en artikel i Arbetet på följande länk: http://arbetet.se/2015/12/14/trots-helt-arbetsliv-med-heltid-blir-lo-medlemmen-fattigpensionar/

LO föreslår i eftertexten till sin utredning en rad åtgärder man kan göra för att lyfta pensionsnivåerna vilket säkert kan ge viss effekt.

För egen del vill jag gå ännu längre och genomföra en ny pensionsreform!

En pensionsreform som ska fokusera på att säkerställa finansieringen av pensionssystemen så att pengarna i alla lägen räcker till en pensionsnivå på 75% av alla lönedelar upp till 7,5 basbelopp för den som har full intjänandetid i pensionssystemet.

För att säkra finansieringen av våra pensioner vill jag skrota dagens arbetsgivaravgifter som bara påförs mänsklig arbetskraft och ersätta den med en produktionsavgift som utgår oavsett av om produktionen sker med hjälp av människa eller maskin.

För mig är det uppenbart att problemet med pensionssystemets underfinansiering står att finna i att mänsklig arbetskraft ersätts med robotar och maskiner och att företagen därför istället för att avsätta pengar till framtidens pensioner via arbetsgivaravgifter stoppar dessa i sina egna fickor i form av vinster – Något som en övergång till produktionsavgift löser.

Därutöver bör vi överväga och noga utreda effekterna av ett införande av en livslång basinkomst lika för alla ovan 18-års ålder som bas för alla i samhället – En basinkomst som om den införs ska bestå även efter uppnådd pensionsålder.

Med medborgarlön i botten och större avsättningar till pensionssystemen kan alla erhålla en dräglig pension på ålderns höst – Något som är en rättvisefråga i ett jämlikt, solidariskt och kärleksfullt välfärdsland som det Sverige jag önskar bygga genom mitt politiska engagemang.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Idag presenterar Expressen i samarbete med Demoskop en undersökning som är en dålig idé under nuvarande parlamentariska läge och sannolikt påvisar helt fel resultat över tid därför att dagens människor saknar tålamod och reagerar spontant på den sortens frågor.

Att alla alliansens partiledare förlorar i förtroende med det käbbel som nu pågår om hur en ny regering ska utformas ser jag som naturligt och det är därför jag betraktar utfallet av opinionsundersökningen med stor skepsis då den sannolikt visar på fel resultat långsiktigt på grund av det jag nämnt ovan.

Sedan kan jag tycka att det görs alldeles för många opinionsundersökningar och även att dessa ligger alldeles för tätt. Enligt mig och mitt sätt räcker det att opinionsundersökningar presenteras två gånger per år med ett tak på fyra gånger per år som ett absolut maximum.

Utöver det tror jag att dessa täta opinionsundersökningar spär på politikerföraktet och att de tätt förekommande opinionsundersökningarna gör det svårare för att inte säga omöjligt för partier och dess ledare att föra en långsiktig, sammanhörande och seriös politik.

Med så täta opinionsundersökningar är politiken i raketfart på väg in i samma fälla som alla börsnoterade företag som mer eller mindre tvingats att ersätta långsiktigt affärsmässigt tänkande och bra beslut med en planering som aldrig sträcker sig längre än till nästa kvartalsrapport.

Den fällan ska vi självfallet inte låta oss falla in i utan i stället kämpa för att inte göra så därför att Sverige och svenskarna på inget sätt gynnas och tjänar på att politiken gör det.

Det är min åsikt i frågan – Hur ser din åsikt ut?

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag håller med Aftonbladets kolumnist Peter Kadhammar helt och hållet. Det som skedde i Sveriges riksdag idag när Ulf Kristersson blev nedröstad som Sveriges nästa statsminister ligger inte på den sandlådenivå Jimmie Åkesson påstår att det gör utan att det precis som Kadhammar anför är en högtidsdag och en seger för demokratin.

Det sista Sverige behöver är en smal högerregering bestående av M och KD som redan kidnappats av SD och blir beroende av dem och deras inflytande för att få igenom sin budget och sin politik. Den sortens regeringskonstellation bygger inga starka och jämlika samhällsbyggen.

Att Åkesson påstår att övriga partier befinner sig på sandlådenivå är förståeligt därför att den regeringskonstellation som just röstats ner utgjorde SD:s och Åkessons bästa chans att få inflytande i svensk politik – Något han och SD alltid strävat efter även om de sällan och aldrig vågar säga det rakt ut.

Precis som Kadhammar så tycker jag att det som skedde i kammaren idag påvisar att svenska politiker är hederliga och att de vågar stå upp för vår demokrati på ett sätt som är mycket större än makt och snäva personliga intressen.

Att nästan alla – Om det inte redan är så att alla som ger sig in i den svenska riksdagspolitiken någon gång drömt om att bli partiledare och statsminister i en framtid tror jag är en realistisk syn på den typ av person som är villig att ställa sig till förfogande för att bli riksdagspolitiker.

Med det sagt är jag oerhört glad över att svenska politiker är ärliga och att de vågar stå upp för vår demokrati så som vi känner den.

För dig som vill läsa Peter Kadhammars kolumn hittas den på följande länk: https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/6nJ3k8/loof-och-bjorklund-ar-beviset-for-att-vara-politiker-star-for-nagot

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag har skrivit om och kritiserat SCA och det faktum att de inte betalat skatt i Sverige sedan 2006 många gånger – Kritik som jag anser är mycket relevant därför att det SCA och andra storbolag gör är moraliskt förkastlig.

Dessutom vill jag att mina läsare och följare ser detta som en fortsättning på gårdagens inlägg vilket inte borde vara något problem för någon att förstå och hålla med om.

Den kritik jag anför gentemot SCA och andra storbolag handlar om deras aggressiva skatteplanering som jag hela tiden hävdat är moraliskt förkastlig samtidigt som den underminerar Sveriges förmåga att ge medborgarna en tillfredsställande välfärd.

Att storbolag som har stor verksamhet i Sverige ska betala skatt på sina vinster i Sverige om vinsten uppstår här tycker jag är en självklarhet – Alldeles speciellt så för bolag likt SCA som tar merparten av sin råvara från svenska naturresurser för att skapa sin vinst.

Att SCA inte betalar skatt i Sverige påvisar att mitt påstående om att Sverige blivit ett girigt och egoistiskt land är helt sann.

Innerst inne tror jag att alla svenskar inser att det som nu pågår är fel – Fel därför att svenska företags underlåtenhet att betala skatt i Sverige innebär att de svaga i samhället får ta ett större samhällsansvar och betala mer skatt än vad som varit fallet om storbolagen gjort rätt för sig och betalat sin rättmätiga andel av skatter och avgifter.

Det är därför den samhällsfientliga skatteplaneringen måste upphöra och upphöra genast!

SCA är på inget sätt ensamma bland storbolagen om att konstruera skatteupplägg som innebär att de undviker att betala skatt i Sverige – Näst intill alla storbolag såsom Assa Abloy, Volvo AB, Volvo PV, Skanska etc. gör precis samma sak.

Som lagstiftare måste vi fråga oss vad som gått fel när detta är möjligt och vad vi kan göra för att stoppa det?

Min grundinställning är att alla bolag som har verksamhet i Sverige ska betala skatt i Sverige. När det gäller producerande bolag som likt SCA nyttjar svenska naturresurser för att tillverka sina produkter ska det överhuvudtaget inte finnas vägar att undgå skatt genom diverse skatteupplägg i europeiska transitländer och skatteparadis – För dessa ska gälla att full skatt ska betalas i Sverige så att alla svenskar får del av de vinster de gör på utvinning och förädling av svenska naturresurser.

Jag är starkt kritisk till att min egen partikamrat Magdalena Andersson inte redan gjort allt hon kan för att se till att så blir fallet.

Det övergår även mitt förstånd varför Magdalena och därmed mitt eget parti är emot EU’s förslag att tvinga alla storföretag att öppet redovisa hur stora vinster de gjort i respektive land då en sådan utveckling skulle göra det betydligt lättare än idag att åskådliggöra hur stora skatteintäkter Sverige går miste om genom skatteplanering.

Den som följer min blogg vet att just skatter och skatteplanering är det jag ägnat större delen av mitt arbetsliv åt. Samma kunskap som jag använde för att skatteplanera kan därför med fördel användas för att stoppa skatteplaneringen. Enklaste vägen för att uppnå det är att ändra skatteavtalens skrivning då skatteavtalen är själva motorn i all skatteplanering.

Skatteplanering går att stoppa helt och hållet eller i vart fall kraftigt begränsa genom att ändra skrivningen i de skatteavtal Sverige har med andra länder – Ändringar som innebär att nedsättning av den skatt man ska betala i Sverige bara medges med lika mycket som man genom bevis från annat lands skattemyndighet kan bevisa att man redan betalat i det andra landet som omfattas av skatteavtalet för samma vinst.

Därför kommer jag aldrig att ge upp min kamp för att omvända mitt parti socialdemokraterna till linjen att skatteavtalen med andra länder ska omförhandlas så att skatteplaneringen stoppas och/eller begränsas kraftigt.

Inget pris är för högt för att åstadkomma denna för välfärdsbygget så viktiga förändring. Behöver vi byta ut regeringsföreträdare i vårt eget parti för att få detta gjort så ska så ske och då helst med omedelbar verkan.

Socialdemokratisk ideologi bygger på kärlek, solidaritet och alla människors lika och okränkbara värde – Värdegrunder som hotas om skatteplaneringen får fortsätta i nuvarande omfattning trots att vi socialdemokrater innehar regeringsmakten.

Som extra krydda på moset hävdar jag dessutom att förändrade skatteavtal och stoppad skatteplanering nu har stöd i EU och därför kan genomdrivas i alla EU-länder samtidigt som i Sverige.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Moderaterna påstår allt som oftast att det svenskaste som finns är att göra rätt för sig. M säger att den som inte gör rätt för sig sviker Sverige vilket jag till viss del kan hålla med.

Det jag inte får att gå ihop med uttalandet är att M anser att detta innebär att vi som nation ska hårdgranska bidragstagare så att dessa inte fuskar och straffa dem hårt om de fuskar. Samtidigt som det sker vill M att alla som skatteplanerar aggressivt och/eller fuskar med skatten ska undantas från granskning.

Många påstår att moderaterna är ett skattesmitarparti – Något jag tycker blir klarare och tydligare dag för dag.

Att bedriva häxjakt på bidragstagare och samtidigt avstå från att göra detsamma på den grupp människor som direkt eller indirekt stjäl mest pengar av svenska staten och alla svenskar är dubbelmoral och helt felaktigt.

Förvissa ska vi sätta åt alla de som fuskar till sig bidrag – Dock måste kampen mot skatteplanering och jakten på alla bolag och privatpersoner som fuskar med skatten ha betydligt större prioritet än jakten på fuskande bidragstagare om moderaterna ska ha någon som helst trovärdighet i mina ögon.

Det är uttalanden som dessa som steg för steg visar moderaternas riktiga ansikte – Det ansikte Reinfeld, Borg m.fl. lyckats dölja under det falska epitetet att Nya moderaterna är Sveriges nya arbetarparti.

Moderaterna är och har alltid varit storkapitalets parti – Beviset för detta är att de vill skydda storkapitalets skattefusk och samtidigt jaga de svaga och utsatta grupper som i desperation fuskar för att få en mer dräglig vardag.

Som socialdemokrat vill jag gratulerar moderaterna till uttalanden som dessa då det gör det lättare för mig och oss att påvisa för alla som lever i Sverige att det bara finns ett arbetareparti i Sverige – Socialdemokratiska arbetarepartiet SAP.

En röst på socialdemokraterna är en röst på ett parti som ser till att alla måste göra rätt för sig genom att solidariskt betala den skatt de ska och bör betala baserat på vinster och övriga intäkter såsom lön och utdelningar mm.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”