Med båt och ljudlös elmotor gled vi uppströms. Matsäck och kamera fick följa med.
Svärtor ?! tycker – i motsats till oss- att badtemperaturen är riktigt dräglig
Tjejerna tisslar för sig och killarna bröstar upp sig. Känns det igen?
Ajajaj känns det i tänderna när man ser detta bävergnag.
Lite köttsoppa och ostmackor satt fint, medan vi sakta gled nedströms
R gör som alltid heder åt anrättningen. Obs – det är båtmotorn som går på batterier. R är självgående i högsta grad.
Det kommer fram lite av varje när snön töar bort. En del skräp, kanske en eller annan bortblåst sopåse och sådan som folk av någon outgrundlig anledning slängt från bilfönstret. Det är obegripligt hur folk tänker när de slänger skräp genom bilfönstret. Längs Silvervägen hela vägen upp mot gränsen ser det likadant ut. Kring vagnar och stugor finns också en del skräp som behöver tas reda på. Det är många timmars jobb som väntar så man behöver ta fram sitt bästa städhumör.
Som uppmuntran ska vi strax bege oss ut på årets första båtlunch. Vi får kryssa mellan isflaken för att komma upp i älven. Det finns så mycket att se, att fotografera och att njuta av i naturen som just nu exploderar i liv och lust. Kameran får förstås följa, medans fiskespöet får stanna hemma. I strömmen blir det lovligt att fiska först den 1:a juni, men ett eller annat kast här nere i den stilla viken ska jag försöka mig på redan i eftermiddag. Man behöver ju få någon liten paus i skräpplockandet gubevars.
Kvällens bilutflykt gav flera fantastiska upplevelser och bilder och man känner sig verkligen tacksam som får se allt detta på nära håll. Flera rävar, ett lompar, tre tjädertuppar på samma ställe, några tjäderhönor, en galen riptupp och så ett par stora fåglar som var grå/lila/bruna med en vit ring kring halsen. Jag undrar verkligen vad det kan vara för fågel. Sist av allt kliver en gullig sjöfågel in under fönstret där jag sitter och skriver:) Om jag inte ser fel i fågelboken så är det nog en bläsand.
Den tjäderleken, den tjäderleken…tupp tupp men inte höna
För andra gången sedan vi flyttade hit tog vi sovmorgon. Att få vakna och somna om ett par gånger när allt är tyst och stilla och regnet dundrar mot taket, det var precis vad jag behövde. Anspänningen efter två långa föreläsningsdagar har släppt och med glädje har jag idag sammanställt kursutvärderingar och av allt att döma är man nöjd med min insats. Många fina hängivna och duktiga jobbare i äldreomsorgen även här, som kämpar på med precis samma vardagsbekymmer som i Umeå eller på andra håll. Det som är speciellt i den här landsänden är kanske att folk som levt fjällnära i avlägsna byar och obygder, ett fritt och extremt självständigt liv med naturen inpå och så plötsligt ska man inrätta sig i ett boende tätt inpå andra människor. Omställningen blir ännu mer påtaglig än i stan. Att få bo med utsikt över vatten är nog ändå läkande för alla människor. Vattnets magnetiska kraft och oändliga skiftningar gjuter olja på oroliga själar. Det är min fasta övertygelse.
Råken på sjön är fullständigt packad med sjöfåglar av allehanda slag. Vi tog oss en kvällskaffe på 10.ans farstu för att med kikare beskåda våra bevingade kamrater. Vi kunde konstatera att det var många svärtor, knipor och några grå fåglar som vi ej kunnat identifiera än. Om lomeländet – den store fiskmarodören uppenbarar sig, så ska jag banne mig teleportera den per omgående till andra sidan jordklotet.
Idag fick jag se en ovanlig toalettskylt på Vaukagården i Arjeplog. Det är viktigt att alla hittar hit!
Kärlek är…att få frågan: Vill du ha grillat när du kommer hem idag? Fick frågan inför hemresa från A-plog idag av den i vanliga fall så ohuslige R. Mätt, trött och lättad efter dagens anspänning bänkar jag mig vid mitt fönster mot fjällvärlden, där genast några nya spännande fågelarter och ett par kärlekskranka rävar som raskade på den svarta isen, uppenbarade sig.
Laddar med fil och kaffe inför bilresan till Arjeplog där det blir Tankeväckaren och demensriktlinjeutbildning x 4 under dagarna två för kommunens omvårdnadspersonal. På Vaukagården där vi ska hålla till har många äldre från fjällvärldens alla hörn levt sina sista år. När man tänkter på alla de levnadsöden och livshistorier som passerat där genom åren så blir man full av vördnad. Håll tummarna att allt går bra. Bäst att se upp för fjolårskalvarna som nu stöts bort av mamma älg. De brukar irra omkring och har inte något vidare trafikvett.
De senaste dagarnas tö och nu ett grått vårregn far hårt åt isen som börjar se mer än lovligt luggsliten ut. Trots detta så for några tappra skoteråkare tvärs över sjön så sent som i lördags. Närmast land så smyger några rödingar och gör vakringar – mest bara för att retas. Om jag går ut med kastspöet så fångar jag nog bara Titanic än så länge, men snart så är det dags för spinnfiskepremiären. En erfaren fjällfiskare berättade härom dagen att när isen har rivit så är fisken huggalna ett tag. Det ser jag verkligen fram emot!!
I knipholken inkvarterar sig herr och fru Knipa. De ser väldigt kärvänliga ut och vårstädar i sin shabby-chic bostad. Tänk så smidigt att ha en inbyggd GPS och kunna såväl hitta tillbaka till sin plats som att ha inprogrammerat precis när det är läge att starta återresan och komma lagom till att det finns lite öppet vatten. Måsarnas hesa skrin kan vi däremot mycket väl tänka oss att vara utan. De hör hemma vid havet – punkt slut.
Välkommen hit!
Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen".
Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.
Jag är: Västerbottning i exil, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Egenföretagare/Föreläsare. LyckosmedjanAB, Demenssjuksköterska .
Bloggar mest om: Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Fjällvärlden, Äldreomsorgen och demensvården
Vill bjuda dig på: En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.
Värdesätter: Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar
Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare"
Planerar att skriva en bok
Gör helst: Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.
Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.
Skriv gärna till: [email protected]
De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!
Välkommen åter!
Senaste kommentarerna