Årets första (nästan mogna) hemodlade jordgubbe smakade vi på idag. Den var ljuvligt söt och god – troligen på grund av ljuset och växtplatsen i lä bakom stugväggen. Proppad med vitaminer och endorfiner fann den sin väg ut i våra blodomlopp då vi delade den broderligt på mitten. Leo fick rosetten:) Den söta lilla hunden växer till sig blir stor stark, kärleksfull och har elaka pruttar som kan gå till världshistorien. Speciellt den som luktar jäst lämmel. Burr!!
Saliga
Det här charmtrollet kan lägga vem som helst vid sina fötter, om inte av kärlek så av utmattning. Han har en fantastisk energi och ett väderkorn som verkligen lovar gott. Han sover gott på natten och klarar sig ända till vid 7-tiden innan det är morgonkissning på gång. Han är kärleksfull, men busig – precis som en valp ska vara. Allt som går att äta intresserar honom….ja även en hel del saker som inte går att äta, men pröva går ju. Igår fick han sitt första grisöra, som efter en liten utskällning hamnade på kistbotten. Han känns redan alldeles självklar, den här lilla sötnosen som håller på att göra matte rask och rörlig igen. VI längtar ut på fjällpromenad igen. Få se om vi kan smita iväg en stund idag. Guns saliga Märta – den bruna labradoren som en gång botade min hundrädsla är i saligt minne bevarad. En hund – det är en riktig vän det!
Har haft ett par intensiva men roliga dagar med många besök, mycket folk och så grädden på moset förstås – födseln av världens sötaste lilla gullvippa som idag fick komma hem från BB med mamma pappa och storebror Oliver.
Ett par av Robbans stronga fastrar och en kusin med man var här idag på visit. De är pigga pantertanter som fortfarande går på hjortronmyrarna trots hög ålder.
En av mina kära arbetskamrater från Vittervägstiden – Gun och hennes Tomas har varit här ett par dagar. Trevligt prat, skratt och så ikväll fick jag, min blom-svältfödda krake, en underbar rosbukett. Ljuvligt! Robban fick en snygg keps, så nu han han lägga bort vinterkepsen som han haft ända tills nu. Till kvällens smaskiga ripmiddag kom de med ett riktigt gott rött vin som passade förträffligt till min specialrätt Ripa black and white. 
Nu känns det i gammkroppen att det är sängdax. Mina höfter känns skeva och som om en förskärare vore instucken tvärs igenom och jag känner mig som drygt 100 bast. Ännu är en massa varor ouppackade efter dagens leverans, men det måste få vänta tills imorgon. Endast Björntoppen är sig lik – alltid lika ung och vacker, och ständigt i nya kreationer och färgsättningar. Att ta sig uppför trapporna till sängen känns som en riktig utmaning. En sak återstår….det spännande momentet att sätta ihop min badade mobil igen och hoppas att den funkar. Håll tummarna gott folk!
Somliga, och speciellt somriga dagar är det lättare än andra dagar ta sig för att städa servicehus och andra trista sysslor. När man tänker på doften av nyfödd bebis och på livets förunderliga gåvor som sannerligen inte är alla givna, då blir man tacksam för livet, rörd och jublar i själen mellan ajaxbubblor och smutsränder.
Idag när vi vandrade uppför fjället och slog oss ned för en vilopaus, så ser jag att jag har satt mig alldeles intill detta vackra lilla konstverk. En liten rosa svamp skyddad av urskogens starka björknäver, inbäddad i värmande mossa och med en hyllningsbukett av friskt lingonris. Det får bli min välkomstbukett till den lilla nyfödda tjej, min dagsfärska dotterdotter som kommer att bära generationers hemligheter , livets mysterier och framtidens hopp i sina små händer.
En halvtimme i glashuset med R och Leo. Tystnad, inga måsten, sommarvarmt och utan större bekymmer. En av sommarens höjdpunkter med faktisk semesterkänsla. Dinglar med benen i hänggungan och bläddrar lite förstrött i en broschyr. Ögonblicket är över, men den ljuva känslan dröjer sig ännu kvar en stund.
Välkommen hit!
Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen".
Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.
Jag är: Västerbottning i exil, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Egenföretagare/Föreläsare. LyckosmedjanAB, Demenssjuksköterska .
Bloggar mest om: Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Fjällvärlden, Äldreomsorgen och demensvården
Vill bjuda dig på: En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.
Värdesätter: Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar
Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare"
Planerar att skriva en bok
Gör helst: Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.
Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.
Skriv gärna till: [email protected]
De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!
Välkommen åter!
Senaste kommentarerna